guggelutt

Tack gode Gud att jag fått ladda mina batterier under en fantastisk vecka. Imorse gick vi upp kl 06.00, frukosterade, städade och packade ut det sista som var för tidigt att packa ut i bilen igår. Vi var vid färjan strax efter 07.00 och kom ombord en stund senare. Kl 8.05 var det dax för avfärd och när båtens motorer började brumma la jag mig på magen och somnade. Inte så konstigt kanske för jag låg vaken långt in på småtimmarna och tänkte på livet, döden, hälsan och hösten. Vikten ska jag väl ta itu med antar jag, men hur ska jag göra med jobb/plugg och vad händer på fredag när jag ska till doktorn.. och terapin drar igång på fredag oxå ...och jag ska lämna nya blodprover till Erstas endokrinolog i veckan... och nästa vecka ska jag träffa psykiatriker och BA på psyk för att gå igenom intyget till FK och sen ska det beslutas om jag är berättigad till fortsatt sjukpeng. Ovanpå det rullar arbetsträningen igång... och det där med skolan, ska jag bara skita i det? Vad ska jag säga? Jag har ÅNGEST! Jag borde svarat högskolan för ett par veckor sen och nu vågar jag inte gå in på mailen för att se om jag åkt ut innan jag ens börjat. Mina arbetskamrater åker på kickoff idag och jag hoppas min chef ringer, annars får jag prova att ringa honom lite senare... Själv åker jag ner till kickoffen imorgon kväll för att vara med på tisdag. Nej, jag mår verkligen pyton just nu. Rev ut hela kryddskåpet när jag kom hem, skåpet med kokböcker oxå, slängt massor så nu får allt plats i ETT skåp. Jag ska kasta mera skit i köket, är så less på hela tillvaron som kallas vardag. En granne har börjat med cellgifter under veckan, en fläck på lungan visade sig vara cancer.... Bläh, allt är pyton idag! Men jag vet att det kommer lätta efter kickoffen och läkarbesöken och allt det där för det är jobbiga saker att ha framför sig, när de ligger bakom en vet man hur man ska lägga upp överlevnadstrategierna...

Just nu... från att ha varit överaktiv .... ner i apati...