guggelutt

Skulle till nån terapeut åt Sundbybergs-hållet. Tror att det var i Parke-Davies gamla lokaler (ett tidigare jobb). Skulle föbi mitt nuvarande jobb först och glömde var jag parkerat bilen så jag cyklade (på vems cykel?) till Bredäng för att be Jens skjutsa mig (vad gjorde Jens där?), men han kunde ju inte skjutsa mig utan bil. Insåg att t-banan skulle ta för lång tid så den vuxna kvinnan i hushållet skulle följa med och visa vägen. Jag cyklade och mamman sprang med Jens och Bekki. Stan var oframkomlig för trafik, man hade byggt trappor och tunnlar överallt, och basarer överallt på gatorna. Jag fick lämna cykeln och springa, åka kana, krypa genom en park. Så kom vi fram till Ulvsundavägen (?) där jag fick låna en liten bil som inte handbromsen funkade på så jag fick hoppa in i den när den rullade... och skrika till ungarna att ta bort sina jackor från motorhuven (???). Sen brakade jag ut i trafiken... MOT trafiken... och hamnade i Rålambshovsparken... och där vaknade jag.

Hur kan man tyda den drömmen? Jag vaknade av att jag sträckte på mig och det högg till tvärs över hela bäckenet. Et tydligt tecken på att jag är långt ifrån läkt, men att det smärtstillande tar bra. Nu har jag knaprat tabletter, matat djur, gjort frukost på sängen åt mig själv och duschat. Det molar på bra men Jens ska skjutsa mig till sjukgymnasten klockan ett och jag tänkte att jag skulle känna smärta om jag kan få lite bra ryggträning av henne. Jag vill inte vara helt smärtfri då, för då vet jag ju inte vad som är bra eller dåligt. När jag har full smärtlindring har jag inte ont, men benen och ryggen sviktar och jag tror att det är då som de skulle "hugga"  utan smärtlindring.

                                             ................ nog för nu ............