guggelutt

 

Sov urilla inatt, inte för att gästsängen är dålig, tvärtom, men jag tänkte för mycket på inskrivningssamtaletsatt ändå uppe och broderade till klockan 1.... Jens var en ängel och skjutsade mig ända till sjukhuset. där gick det ganska fort. På en dryg timme hann jag prata med en sjuksköterska som tog blodprover, en läkare som undersökte mig och pratade om tidigare erfarenheter och sjukdomar samt en narkosläkare som pratade bedövning och sövning. Summan av kardemumman är att jag kommer opereras med ryggmärgsbedövning och lugnande, ingen sövning alltså... och inte via buken, resten får ni fantisera kring.

 

 

Tog sen pendeln till Flempan och tåget därifrån till Strängnäs där Janne och Bamse mötte upp. Vi åt "på stan" och efter att ha checkat ut från gästhamnen och tankat så åkte vi till Herrestaviken, en naturhamn. Här är underbart!

 

 

Janne har badat. middag blev jordgubbar och muffins från Ica Bengtsson i Strännäas. Nu är Janne och Bamse uppe på klippan, nån kvällspromenad i vanlig bemärkelse funkar inte här. Jag brukar ta kvällsnaderna men Janne tog den ikväll så inte jag ska drutta på arslet och omintetgöra operationen eller så...

 

Dax att nanna <3

 

Och förklaringen till rubriken... Jag är skiträdd för operationen, men längar efter den för sen kommer jag kunna leva ett mer normalt liv. Pratade med min bästis om det hela och hon berättade om en incident där hon blivit skitskraj och en vän hade sagt "och?".... ja, man behöver faktiskt inte skämmas för att vara rädd, och att vara rädd betyder inte att man behöver strunta i något för att slippa. Man kan vara skiträdd och ändå avsluta/genomföra något för vinsten är så mycket större än uppoffringen. Då kan ett "Och?" vara den bekräfelse man behöver!