Knyppleri och frisseri

Satt och knypplade en hel del igår. Det var inte kul! Jag vill så gärna bli klar med "Hon kom utför ängarna" till jubiléet, men den har legat i två år, jag hade inte alls kommit så långt som jag hade för mig... och jag envisas med att knyppla fel! Hann bara två centimeter fast jag jobbade så många timmar! Alltså, hakar man upp sig så ska man göra nåt annat en stund, men jag blir så rackarns envis! Det blev inte snyggt knypplat heller! Skitsvårt att ta upp efter två år och utan beskrivning är det oxå... Men träd får vara lite oregelundna i lövverket! Eller hur?
 
 
Men idag har jag tagit knyppellledigt! Klockan 9.00 satt jag i frissa-stolen. Känner mig som ett hopplöst fall så idag gav jag henne lite fria tyglar. Istället för mössa och slingor blev det toning och folie. Jag bad om lite mörkare underhår och ljusare över... och det blev väl inte som jag tänkt men det blev väl inte alls illa heller. Nu fönade hon håret helt rakt för att jag skulle få se hur det blev, men jag vet ju med mig att jag aldrig kommer att stå med fönen så det ska bli spännande att se hur nästa look blir - ofönade lockar!
 

WTF?                                                                 Om jag ansar mustach och ögonbryn blir det
                                                                          kanske ok? Plus lite smink förstås...
 
Janne hämtade mig vid 11.00 och vi åt lunch på fiket mittöver gatan. Sen körde jag honom till tåget. Han åker hem efter eftermiddagspasset ikväll och kommer ner imorgoneftermiddag/kväll så jag får behålla bilen här på landet. Åkte till KlädEtta för att kika på leggings, men åkte snabbt därifrån. Jag har roat mig så det räcker för idag, kände jag. Tillbaka på landet la jag mig på sängen för att vila. Ringde och skickade sms... när det knackade på dörren. Det var kvinnan som körde in i oss vid olyckan i somras. Jens träffade henne på sjukhuset och hon var på väg till Sanda och vi på väg från när vi krockade, på så sätt hade hon fått veta vilka vi var. De flesta vet tydligen var huset med den lösa papegojan är. Hon ville veta hur vi mådde och jag fick veta att hon klarat sig med bara ett litet blåmärke. Otroligt! Vi körde 70km/h och hon berättade att hon höll 90km/h när vi smällde. http://guggelutt.blogg.se/2012/july/olycka-pa-55an.html .
 
I övrigt så har Bamse och jag gått till kalhygget, Ragnar sitter på en pinne utanför buren och Esmeralda har fått snyggt i buren - sågspån och ett skolådehus! Trevligare än bara höet hon haft hittitls.
 
Jahaja, klockan går och inget vettigt blir gjort. Vad skönt! Men nu ska kanske Bamse och jag fixa lite middag. Aptiten börjar återvända och att äta lunch har gjort mig mycket hungrigare nu på em... och jag som hoppats tappa några överflödkilon utan att behöva kämpa. Nåja, det som man får kämpa lite för uppskattar man mer :O)

Kommentarer
Postat av: Linnea

Wow! Så snyggt!!! Thyra tycker du är jättefin :)
Pyss

Svar: Mommos hjärta <3
Guggelutt

2012-09-14 @ 17:59:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0