guggelutt

Idag gick tre kvinnor till graven för att smörja in Jesus döda kropp i väldoftande örter... men de möttes av en tom grav och en ängel som berättade att Jesus uppstått från de döda. Detta firar kyrkan med en midnattsmässa på påskaftonsnatten och den kan vara dramatisk med rop som lyder "Kristus är uppstånden" varpå församlingen svarar "Han är sannerligen uppstånden". Kyrkorummet, som klätts av och släckts ner på Långfredagen, tänds upp och man dukar åter altaret med dukar och blommor. När jag jobbade i Spånga älskade jag att jobba dessa nätter för vi fick klättra i bänkarna för att kunna tända upp alla stearinljus längs väggarna. Det kändes som en glädjefest att iförd alba och stola lite vanvördigt få kliva i den gamla kyrkbänkarna för att nå upp till ljusstakarna. Det blev en ljus- och glädjefest mitt i natten! Busigt. Livslustigt!

 

 

En kollega som höll andakt i veckan berättade en historia ur en andaktsbok som heter "Det är aldrig kört". Den handlade om en pojke som inte var som alla andra och som hade svårt att hänga med i skolan. Jag minns den inte exakt men denne pojke gick fortfarande i tvåan vid 12 års ålder och blev ofta retad av de andra barnen. Till påsken fick de 20 barnen ett uppdrag - att fylla ett påskägg med något som handlade om liv och barnen fyllde sina ägg med vårblommor, knoppande kvistar och annat liknande. Men när fröken öppnade denne pojkes ägg var det tomt. Fröken undrade och pojken svarade att graven var ju tom! Det var väl ett bevis på liv om något. Till hösten blev pojken hastigt sjuk och dog... och på hans begravning så pryddes hans kista av 19 tomma påskägg.

 

Berättelsen var rörande verkligen och det var svårt att hålla tillbaka en liten tår.