guggelutt

I tisdags vände allt kände det som. På morgonen åkte jag upp till Stockholm för att prata om ett jobb jag inte sökt, utan blivit tillfrågad om jag kan ta. Det gör väldigt mycket för självkänslan kan jag säga. Någon frågar efter mig! Jag är inte osynlig och överbliven! Det blev ett väldigt bra samtal och på onsdagen ringde chefen och sa att jag är välkommen dit, vi pratade omfattning på tid och lön. Jag är mycket nöjd med arrangemanget, att få bli tagen i bruk, att få vara bland folk, att få komma upp i lite arbetskondition, men ändå inte ge upp det hem jag har nu och trivs så bra i. Nu tuffar vi på ett tag och ser hur det fungerar. Jag längtar tills jag ska börja.

 

Jag åkte förbi Monica med en jacka hon glömde i helgen samt hämtade färg som Arto fixat, fortsatte till Spånga där jag åt lunch med en "gammal" kollega och hälsade på i kyrkan där jag jobbade två år mellan 2005-2007. Det var gott!

 

På väg därifrån tutade Linnéa på mig när jag kom ut på E18, vilken slump! Jag följde med henne och hämtade barnen från skola och dagis, satt sedan och pratade lite med henne innan jag styrde kosan hem.

 

Igår och idag har jag målat hus och jag har snart målat slut på ena burken på 10 liter som jag hämtade hos Arto och Monica. Janne skruvar upp panel och jag grundmålar den. Idag räknar vi med att få gästhuset panelat och grundmålat, i helgen ska handarbetsboden komma lika långt och kanske mycket längre om vi får hjälp.