guggelutt

Det är med viss glädje jag kan säga detta: Jag har långtråkigt! Det betyder att jag läker och att jag har kapacitet att göra något mer i mitt liv! Ett tag funderade jag över om jag bara inte ville erkänna att jag saknade Stockholm eftersom jag envisas med att åka dit stup i kvarten... men nej. Jag har mina barn och vänner i Stockholm, men jag är här och trivs med det! Vi har inte bott här i två månader ens en gång och ändå har jag hunnit med mycket. Förutom att packa upp och få undan så har jag varit på ärenderejs i Stockholm flera gånger, fyllt 50 år och vistats en vecka i Turkiet. Att jag nu tycker det är lite trist är inte så konstigt då jag genomförkyld inte riktigt orkar njuta för fullt.

 

 

Ändå har jag varit aktiv. I onsdags var jag inne i Strängnäs och åt lunch med stiftsdiakonen. Jag kände att jag behövde presentera mig och berätta att jag finns här nu. Det blev ett jättetrevligt möte. Men efter det började ögon och näsa rinna ordentligt.

 

Igår var jag ordentligt igentäppt i hela huvet, men ingen feber, så jag åkte in med Janne till Handelsbanken för information om aktieportföljer. Vi har ju lite pengar över efter försäljningen och blev inbjudna till lunch för att de skulle informera om olika riskpaket de hade. Jag har aldrig varit intresserad av sånt, aldrig haft några pengar att investera heller... så detta var att stå på tröskeln till en annan värld, en värld där folk har detta som hobby och där pengar är siffror som man kan satsa i olika branscher. Intressant var det, ett nytt sätt att se på pengar som inte är kronor och ören, men jag förstod nog inte hälften. Däremot uppskattade jag bankens invit, men så har de blivit utnämnda till Sveriges trevligaste bank också... och första gången jag gick in dit för att byta kontor från Högdalen till Strängnäs så önskade bankpersonen oss välkomna till  Strängnäs och ville veta varför vi valt Strängnäs. De är verkligen urtrevliga.