Musslan, arm i arm och montering

Sista dagen innan examen. Tiden har gått så fort....ändå känns det inte som man varit härifrån när man kliver in genom portarna söndagen efter midsommar. Livet under dessa två veckor har blivit ett andningshål där jag inte behöver förställa mig eller vara någon annan. De ord som kommer ur munnen kommer, de ord som kommer ur andras munnar stannar hos oss andra i förtroende. Det blir så när man knypplar. Ibland pratar man, ibland är man knäpptyst i timmar och det enda som hörs är ljudet från knyppelpinnar som slår mot varandra.
 
Porten till skolan                                             Porten till lektionssalarna
 
Igår knypplade jag klart "musslan" i svart silke med guld i laninläggningen. Idag knypplade jag "arm i arm" i svart silke. Jag har också monterat in allt i svart (och röd) papp till examinationen. Inlämningen sker alltid kl 18.00 på torsdagen före avslut.
 
Musslan                                                           Arm i arm
 
                                                                      Leven och lanpärlan i bomull, lin och silke
 
Nålbrevet                                                  Spetsanalysen
 
Jag hade bokat tid för taktil massage igen kl 17.00 så halv fem lämnade jag in min pärm, gick  ner på rummet och åt en halv macka innan jag gav mig hän åt 60 minuters total njutning och avslappning.
 
 
Var tillbaka på rummet strax före 18.30, vilade 20 minuter och tog mig sen upp till Hörnet där vi i vår grupp träffades för avslutningsmiddag kl 19.00. Det har blivit en tradition, fjärde året i rad. Ankbröst med rödbetskompott, hasselnötter och kantareller samt färskostbakelse med hallonsorbet bidde det i år.
 
 
Jag kommer sakna hela gänget och jag hoppas vi ses nästa år!
 
Jag har rumsgrannar som dammsugit sina rum ikväll... men jag har inte ens tänkt på att packa. Det får bli morgondagens bekymmer.
 
Sov gött!
 
Sista kvällens sängkammarvy

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0