Att leva ut sina drömmar

Ja, om jag säger att det känns som om kyrkan ratat mig så är jag nog väl grov i munnen, men det känns bittert att bli kallad på intervju, lovad att få besked inom en viss tid och sen hör man .... ingenting. Jag har sökt två tjänster under våren och båda beter sig likadant. Ingen går att få tag i heller för besked. I brist på sysselsättning har jag istället ägnat mig åt att drömma. Kanske lite för mycket för jag är helt oförberedd inför tentan fredag-onsdag, men det känns inte så viktigt längre. Det blir som det blir... och tentasvaret på förra tentan kommer också på fredag... På fredag är jag nog inte lika lugn och kaxig som idag!
 
 
Idag började jag dagen (efter sedvanliga morgonsysslor) med att åka till Stallarholmen, där träffade jag en kille som jobbar i Drömfabriken. Tipset fick jag när jag pratade med Stallarholmens kyrkoherde i hopp om att få vicka på den vakanta diakontjänsten där, men de hade lite andra planer och har vakantsatt diakontjänsten under två år. Samtalet var ändå mycket givande, och så fick jag höra talas om Drömfabriken. I måndags ringde jag och pratade lite med dem och vi bestämde träff idag. Urhärligt samtal med en av killarna från Drömfabriken på Printz bageri (allt är ekologiskt, så idag har jag fikat på ekologiskt kaffe och ekologisk rosa dammsugare, den bästa jag nånsin ätit) och jag blev helt fascinerad över allt de gör i "Gula Industrihuset". Inte för jag egentligen tror på allvar att mina idéer kommer leda nånvart, men jag har ju inget bättre för mig så jag nosar runt i omgivningarna. Jag har ju nåt att prata om iallafall. På vägen får jag massa spännande kontakter och jag får chans att presentera mig. Han skulle kolla upp med två personer och förhoppningsvis får jag på det sättet två nya kontakter. Det ger mig massa intressant information om folket som lever här i Mälardalen, det är så stor skillnad mot Stockholms förorter.... inte drömmarna kanske, men möjligheten att genomföra dem. Och hur mina möjligheter att infria drömmar är får framtiden utvisa.
 
 
Åkte sen hem och åt lunch med Janne. När han åkt till jobbet och Bamse rastats skrev jag äntligen "öppet brev till politikerna" som jag tänkt göra sen sjukhusvistelsen. Återstår att se om det publiceras i e-kuriren, men jag har i alla fall fått formulera mig, och det kändes bra att göra det när jag fått händelsen på lite avstånd, det blir mindre känslosamt då. Sen började jag formulera min dröm på papper. Det var också intressant. Att ha en idé i huvudet som ena dagen känns helt galen och nästa dag fullt realiserbar om än riskfylld... Det är långt ifrån klar, men nu har jag börjat.
 
Det blev uppvärmd middag från igår, med mycket ketchup och halloumi, sen åkte grannen och jag iväg på sista föreläsningen på Energihälsan. Idag pratade vi om hur viktigt det är med vatten och något som jag vill lika vid en form av självsuggestion, mycket intressant och givande. Vi pratade också lite om Attraktionslagen, mycket intressant det också. Jag tycker att mycket av det vi går igenom på Energihälsan kan liknas vid saker som Jesus predikade, typ "Be så skall du få, bulta på så ska dörren öppnas" = Attraktionslagen.
 
                                                  
 
Hursomhelst så känner jag mig väldigt upplyft av min resa genom Strängnäs-traktens olika möjligheter. Imorgon väntar nya äventyr, inte lika spännande som idag dock...eller hur kan jag veta det egentligen? Morgondagen får utvisa det.
 
God natt, gott folk!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0