Förtvivlade smärtor

 
På gränsen till desperat. Ryggen small igår igen och ingen hjälp finns att få. På 1177 kan de bara säga att jag måste härda ut, röra på mig och blir det desperat får jag åka in akut för smärtlindring. Men jag kommer inte ens ut till bilen. Bara att gå upp ur sängen är ett h-e trots att jag går på Paracetamol Forte- och Ibuprofen. Svettas, svettas, svettas men sover mest. Må Gud vara god mot mig och låta detta försvinna fort. Janne jobbar natt så hjälp är begränsad... Fy vad jag tycker synd om  mig...
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0