Dagar kring nyår

Det har varit lugnt här i stugan. Detoxens flytande dagar har tagit på mina krafter, men det är rätt häftigt att gå ut med hundarna, för jag är samtidigt väldigt lätt i kroppen!
 
Nyårsafton var vi bara hemma. Bitchen kom ner till oss den 30:e för att fira nyår... eller rättare sagt: slippa fira. Hon är så skotträdd. Det har blivit några promenader och på nyårsafton såg vi en älg i skogen! När jag kom ut i gläntan sprang den bara ett femtiotal meter framför oss och stannade sen i skogsbrynet, men hundarna märkte inget. Tur ändå att jag hade Bitchen i koppel (skulle det smälla sticker hon och det törs jag inte riskera). Bamse stannade snällt när jag sa "stanna". Han är jätteduktig med det så länge han inte ser nåt han måste jaga efter... Det konstiga var att hundarna inte alls reagerade. Antagligen såg de inte älgen i det höga gräset och sen finns det så mycket djurdofter i skogen. Dessutom hade vi en liten stund tidigare träffat en häst på skogsvägen så .... ja... djur och dofter finns det gott om!
 

Vi passerade älgen på 40-50 meters avstånd, den stod bara och tittade på oss. Sen lommade den iväg.
 

En stor del av nyårsaftonen ägnade jag åt nyårskrönikan. Jag tycker det är kul att summera året på detta sätt och det har blivit en tradition. Tänk att jag haft bloggen i sju år!
 
Jag syndade lite i detoxen på kvällen. Precis som i somras trappade jag ner och vande mig av med kaffet genom att ta några dagar ur detoxens dag 4-12 innan jag gick in på de flytande 1-3, och de flytande dagarna gick jag in på dagen före nyårsafton. På nyårskvällen unnade jag mig dock en hummer! 114 kalorier lättsmält hummerkött tyckte jag var ok på nyårsafton! Janne åt den som förrätt.
 

Det gick ganska bra med smällandet också. Bitchen travade på duktigt på kvällen, trots att de smällde långt bort, men hon orkade inte nån längre stund innan paniken kom. Sista kvällspromenaden klarade hon inte ens av att kissa, men då var det nån smäll på närmre håll också. Janne skulle upp halv fem på nyårsdagen så han gick och la sig med hörselproppar redan vid nio, jag gick ut med hundarna vid halv 11 och sen låg jag och tittade på TV till klockan 1.00, då hade det varit tyst en stund och Bitchen hade lugnat ner sig.
 

Nyårsdagen låg jag hela dagen, förutom hundpromenaderna, i soffan och tittade på TV. Hela dagen var skitjobbig ur detox-perspektivet som var inne på den tredje och sista dagen av flytande föda. Rödbetsjuice till frukost, bär-smoothie till lunch och två bananer som mellanmål... tomatsoppan på kvällen smakade himmelskt kan jag lova! Men jag klarade av det! Linnéa sa till mig på kvällen att det var helt okej att äta grönsaksstavar, och gör jag om detoxen så kommer jag se till att ha morötter och gurka tillhands. Det värsta är ändå inte hungern, den är inte så farlig, det är energilösheten som kommer sig av kaffe- och kaloribrist, men det är ju precis det som är meningen: att rensa kroppen. Kroppen är ju lätt och smärtfri. Ur TV-hänseende får jag nog ändå erkänna att jag är helt hooked på ID, jag har så svårt att slita mig! Det är tur att Janne jobbar och jag får ha fjärrkontrollen för mig själv! Och jag hoppas vi har den kanalen kvar efter helgerna. I och med att Janne köpte ett Boxer-paket så har vi haft massor av kanaler under helgerna, snart har vi bara de kanaler vi beställt.
 
Idag har jag ätit quinoa-gröt till frukost och ser fram emot rödbets/quinoasallad till lunch och ratatouille till middag. Jag har både rödbetsjuice och bär-smoothie kvar till mellanmål. Nu kommer livet bli lite lättare i det hänseendet.
 
Hundarna har varit ute och sover så gott igen. Alla djuren har fått sin frukost och det är fest ute vid fågelbordet. Idag har jag sett nötskrika, koltrast, domherre, talgoxe och blåmes. Säkert ett tjugotal fåglar i olika storlekar på en gång, det är jättekul!
 
Mindre kul är att jag fick veta av en man jag träffade på morgonpromenaden att Bamse bet hans kompis i benet igår. Och vad ska jag säga om det? Jag håller undan hundarna i kort-kort koppel och ändå ska gubbarna fram med sina händer. Bamse är livrädd och försvarar sig, mig och Bitchen med livet som insats! När gubbarna gick vidare gjorde Bamse ett utfall när jag släppte lite på kopplet, men jag trodde inte han nådde fram. Det hade han alltså gjort och det blev ett märke i overalls-byxan. Nå, nu log gubben rart och sa att: "Du är väl värd att försvara" så ingen större skada skedd. Jag hoppas att de förstod att de gjort fel när de gick fram trots att jag hade hundarna bakom mig när de skällde som galna. Det är ju inte läge att gå fram till en hund då och försöka bli kompis, det är inte respekt.
 
Nu ska jag göra nåt annat en stund!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0