Det går bra nu 😃
Känns skönt att ha gått till handling och inte bara fundera och vela runt. Innan bloggen igår sjukskrev jag mig, återbudade mina jobbgrejer, messade dagis att hundarna fick ledigt resten veckan. När jag skrivit bloggen klev jag upp, åt frukost, gick ut med hundarna, packade ihop, pratade in på vicevärdens telsvar och åkte hem. Janne och jag pratade länge ute i paviljongen innan han gick in och fixade pankopanerad flundra till middag. Han sov en stund innan sitt nattpass medan jag slöglodde på ID och spelade solitaire. När han åkte till jobbet gick jag ut med hundarna och kröp i koj. Sov gott hela natten utan huvudvärkstabletter!
Idag har jag inte gjort många knop. Gått ut med hundarna mellan regnskurarna, spelat solitaire, monterat en av knypplingarna - den blå flundran i lingarn från Växbo lin, broderat en talgoxe i Fågelträdet som är inne på den sista fjärdedelen, pratat 20 minuter med vår trevliga vicevärd som hade fått in fler klagomål på den musikspelande grannen, lagat korv stroganoff. Jag har klarat mig utan huvudvärk hela dagen! Visserligen kryper det i nacken och spänner över tinningarna, men jag har inte ont! Och ett gäng allergitabletter har fått ögonen att se bättre ut 👀 På rätt väg!
Nu ska jag fortsätta vara klok och handlingskraftig och jobba för sund återhämtning. Rödhaken som ska sitta på samma gren som talgoxen får vänta. Solitaire och ID finns dygnet runt. Nu ska huvud, ögon, resten av kroppen och själen inte göra mer idag utan krypa ner bland de tre männen i mitt liv - maken och hundarna!
”I eftertankens kranka blekhet...
... försvinner beslutsamhetens friska hy”... eller nåt i den stilen skrev Hamlet i sin Shakespeare. Inatt gav jag upp lite och bestämde mig för att låta fasaden rämna en smula. Imorse sjukskrev jag mig resten av veckan. Jag ska se över om jag inte inom kort kan ta ut en semestervecka.
Vi har alla många ansikten och känslolägen som vi går in i och ur. Det är ingen svaghet, ur detta växer styrka! Detta gör oss till sanna och levande människor.
Det blev uppenbart för mig i tisdags, när vi hade personaldag, att jag inte kan dölja att det hänt nåt. Det syns på mig och arbetskamrater reagerar. Ögonen är svullna av gråt och sömnlöshet och jag ser helt enkelt inte glad ut. Det manar till eftertanke. Arbetet är på ett sätt min frizon och jag vill ha det så. Där kan jag gå in i en roll som jag trivs i och är bekväm med. I privatlivet har man inte, eller inte jag iallafall, en rollfasad på samma sätt att gå in i. När något drabbar de nära och kära är man skyddslös. I tisdags förstod jag att jag inte fullt ut kan gå in i min yrkesroll och jag kände inatt att jag behövde ta ett beslut. Paus! När nån av grannarna under mig envisas med att spela sina schlagerlåtar in på småtimmarna känner jag att jag behöver göra något. Jag ska kontakta styrelsen idag. När mina ögon är så svullna av sömnbristen och huvudvärken är mer eller mindre kronisk är frågan om det är 100% lämpligt att jag träffar en konfident eller leder en verksamhet. Jag sjukskrev mig resten av veckan idag. Idag ska jag agera, ta ansvar för mig själv och låta kropp och själ vila. Sen kommer jag igen och kan jag återigen vara andra till hjälp.
För nu - over and out!
Fullt ös-dag
Att vara ledig står i förhållande till att yrkesarbeta. Varför skulle det annars heta föräldraledig tex, man är ju aldrig ledig från föräldraskapet. Sjukledig förekommer oxå, men vad är det egentligen? Kompledigt, ja det kan man ju bara vara om man arbetar. Jag skrev i fredags att kompkontot då stod på +-0 men jag hade glömt att jag sen länge tillbaka räknat bort timmarna för idag, så i sanningens namn är kontot först nu på +-0. Från början handlade det om att jag skulle knyppla på Skansens ull- och lindagar, sen blev det planändringar i omgångar.
Det slutade med att imorse gick jag och maken upp kl 6, lämnade hundarna 7.30, lämnade in bilen på service med ”tid för service överskriden” blinkandes, en sväng in på Bauhaus för att kolla tapeter, lampor, golv och toasitsar...
... krissamtal på St Lukas, en stunds mellantid där maken hämtade upp mig vid Sätras t-bana och körde mig till Stoff & Stil där jag kunde köpa svart och blå stuvar samt knappar till Lunas tröja. Nu kan jag äntligen lappa mina jeansshorts samt montera några knypplingar som blivit liggande.
Design: Afzelius, Krapf och Fagerlin. Utförande: undertecknad
Hem till lyan dit sonen med flickvän kom på lunch och en trevlig eftermiddag innan maken och jag drog iväg och hämtade min färdigservade bil. Puh! Så kan oxå ledighet definieras.
Nu sover maken inför sitt nattpass, efter ikväll ses vi inte förrän till helgen igen. Och nu är min lediga dag snipp snapp slut.
Inte ett dugg...
Inatt har jag drömt om Rambo och Ellen. Jag drömde att jag hittade Rambo i en vattenpöl på baksidan av huset. Endast huvudet stack upp ur vattnet och han trampade vatten för glatta livet. Jag fiskade upp honom och öppnade dörren till framsidan, hela tomten var vattentäckt. Det regnade ju rätt kraftigt fram på småtimmarna vilket antagligen frammanade drömmen.
Sen drömde jag om Ellen, Ellen Westholm, en otroligt duktig tatuerare i Göteborg. Jag gick in på tatueringsmässan strax före stängning, träffade henne, tog en selfie med henne samt så ville jag boka en tid för en större tatuering. Jag såg fram emot en helg i Göteborg men hon tyckte att vi kunde köra hårt med en nattlig gaddning istället så jag slapp resa. Vaknade med en torr Rambo bredvid mig och utan ny tatuering.
Av tre möjliga aktiviteter idag avstod jag från samtliga. Hade jag haft hundvakt hade jag förmodligen åkt till Hallundakyrkans 40-årsjubileum och mött vänner från förr, dragit vidare till Skansen och träffat mina flitiga Knyppelpinnar som knypplar på Orsakullen under Ull- och Lindagarna och till sist åkt på Inkbash - tatueringsmässan på Münchenbryggeriet. Om jag haft hundvakt hela helgen hade jag knypplat på Skansen igår och även på måndag, men det har skitit sig av andra skäl. Men nu har jag inte nån hundvakt och då myser jag och hundarna i Strängnäs istället. Det är trist att avstå från det som är kul, men det är nyttigt oxå. Att avstå från aktivitet ger mig tid med mina djur, vila och möjlighet till eftertanke. Att ”inte göra nåt” betyder sällan att man inte gör nåt, men man gör inte sånt som man direkt redovisar på kafferasten på jobbet.
Idag har jag:
* gått långpromenader med hundarna
* diskat
* tagit hand om rentvätten
* packat för en vecka i lyan
* bytt i Ragnars burar
* dammsugit
* skickat vykort till mina knyppelelever om kurstart
* korrläst nästa nr av Knyppelpinnarnas föreningstidning
* röjt högen på köksbordet
* spelat solitaire
* betalat räkningar
* borstat Bamses svans
* packat bilen
* kört upp till lyan vilket tog två timmar pga kö i två olyckor
Om nån frågar mig imorgon vad jag gjort i helgen kommet jaga svara: ”inte ett dugg”.
11 grader 💧
Det bet skönt i pälsen nu på kvällspromenaden. Imorse stod tempen på 15 så jag drog på mig fleecen och höll på att försmäkta. När man kollar såna där väderappar finns ofta en ”real feel”-kolumn oxå, det borde vi ha på vår termometer. När solen tittar fram är det ff varmt 💦 även om det är 15 grader i skuggan.
Janne åkte till jobbet i ottan. Jag vaknade på riktigt vid nio, men hundarna sov tills jag släppte upp rullgardinen. När Janne är ensam hemma väcker hundarna honom vid kl.7-8, med mig sover de gärna länge. Undrar varför det är så olika.
Idag har jag tagit det lugnt. Pratat i telefon i nästan två timmar med en barndomsvän, tvättat, diskat gårdagens middagsdisk, gått promenader och knypplat. Det låter inte så mycket men dagen har gått. Min barndomsvän och jag pratade lite om mitt fullspäckade liv och jag är ju lite av en workoholic vilket ju är på både gott och ont. Det är inget fel att vara aktiv, men när man jobbar livet ur sig av fel syften så är det inte lika bra. Bästisen och jag brukar prata om behovet av bekräftelse och när det går överstyr. Det är underbart i början och så jobbar man hårdare och hårdare för det är så härligt att bli bekräftad. Men så en dag märker man att jobbar arslet av sig, man säger nej, då är man helt plötsligt vrång och osamarbetsvillig. Jag minns när jag skulle få gå Kunskapslyftet 1998 och Arbetsförmedlingen satte in en kvinna på min tjänst i receptionen. I 4 månader fick jag chansen att läsa upp mina gymnasiebetyg eftersom jag bara gått en tvåårig gymnasielinje på 80-talet. Jag blev bjuden på jullunch av företaget och då fick jag höra hur efterlängtad jag var för ”hon” kunde ju ingenting. Det var med viss vånda jag kom tillbaka till jobbet i slutet av december... Ett halvår senare blev jag erbjuden en ny tjänst på företaget och efter en månad blev de tvungna att ta in Proffice för att stärka upp receptionen. Den nya hann inte med alla uppgifter jag gjort, man var inte alls nöjd med henne. Hon klarade inte att kopiera storjobb, frankera utskick samtidigt som telefonen ringde. Och hon hann definitivt inte uppdatera tekefonlistor och hjälpa till med brevutskrifter. Det visade att den arbetsuppgiftsinventering min chef bett mig göra några månader tidigare stämde, nämligen att på mina 8-timmarsdagar utförde jag arbete som motsvarade upp till 12 timmar vilket inte chefen fick att gå ihop, men det var nog sant ändå. Man kan både svara i telefon och öppna post samtidigt som man kopierar upp 25 presentationspärmar på kopiatorn, man får bara springa lite fram och tillbaka liksom... sen kommer man hem till fem barn som ska ha mat och fara iväg på olika aktiviteter ⚽️
Människan är ett vanedjur och jag är van att jobba hårt. Inget fel i det, men ibland måste man försäkra sig om att man jobbar på rätt sätt med rätt saker, för gör man inte det blir man tagen för given och en riktig taskmört när man säger ifrån.
Nu snarkar alla mina gossar, make och hundar i sängen medan Ragnar protesterar mot att lampan i vardagsrummet fortfarande är tänd. Det var skönt att få reflektera en stund ikväll oxå. Tack för dina lyssnande ögon 👀
Godnatt världen 🌍
Fredagen den 24/8...
... förbrukade jag mina sista komptimmar för den här gången, det känns befriande att ligga på +-0. Kompkontot lär fyllas på igen, men just nu är det härligt tomt!
Dagen har bjudit på hembesök, lunchrast utan mat men med Knyppelpinnearbete inför evenemanget Ull och Lin på Skansen i helgen (besök oss gärna, föreningen Knyppelpinnarna, på Orsakullen!) samt ett besök. Planen var att hämta Bekki och hundar och dra ner till Skavsta till kl15.40 för ett fallskärmshopp men vindar satte stopp för det. Hon fick ett fallskärmshopp i 25-årspresent av oss 😱
Istället för att åka tillbaka till jobbet åkte jag hem.
Janne hade beställt kalvfrikadeller till middag så jag förberedde det, han kom hem med färsen så det var bara att blanda i och koka upp.
Kolckan är snart sju, Esmeralda och Ragnar är ff ute, Janne tog nästsistanaden med vovvarna och jag tar ett glas vin i paviljongen just because I’m worth it!
Life is good 💋
Tänkte...
... skriva nåt om dagen men orden tryter. Det har varit en sån vanlig dag. Ilska över människor som verkar bli helt blåsta så fort de får på sig cykelhjälmen. Två gånger höll vi på att bli nercyklade idag, en vuxen man på sportcykel som kommer i full fart i en kurva med skymd sikt och en tonårstjej som pysslar med mobilen istället för att se vart hon är på väg. Dom hörs ju inte när som kommer 🤬 Det märks att semestrarna är slut...
Tre besök och ett möte, fondarbete och en stund med uppsatsen om förtyck. Gick strax efter halv fem. Köttfärssås och spaghetti till både lunch och middag... whatever!
Broderi, patiens och tv. Har försökt se 50 shades of Grey, det var ju så mycket prat om den när den kom... skitfilm tyckte jag.
Dagen är slut. Ska stoppa i mig min dagliga Ipren och krypa i koj. Tack för idag 💋
Bättre och bättre dag för dag... 🎶
.... fast hjärtat rymmer inte bara glädje som det sjungs i visan, inte än. Fikaraster har jag inte ro till, men jag jobbar på att ta lunchRAST.
Dagen började med en mycket praktisk genomgång av hur jag ska tänka kring GDPR och de verksamheter jag ansvarar för i höst. En mall helt enkelt! Skönt att vi har proffs att ta hjälp av i ämnet på jobbet! Fortsatte jobba med Herrklubbens schema, men konfidentkontakter och pappersarbete. Skulle ha möte med chefen efter lunch men vi gick på lunch tillsammans istället vilket gav oss lite mer tid. Möte med sorgegruppsteamet. Ägnade en stund åt en uppsats jag skrivit i ämnet utsatthet och förtryck. Dels tänkte jag ha den som underlag för ett forskarseminarium i höst, dels så kommer jag att ha användning för den i vissa sammanhang på jobbet. Sen kom högsta chefen in och ville prata om en utbildningsdag vilket ju var vältajmat. Inte för att mitt arbete kommer att användas men återigen, även om uppsatsen har några år på nacken är den ändå aktuell och kan föra mina egna tankar framåt.
And guess what?! Det blev en av portionerna köttfärssås och spaghetti till middag! Whop-whop! Broderi, lite godis och Tv med hundarna tätt intill. Mys! Nu ska jag lägga patiens tills huvudvärkstabletten verkat och batteriet tagit slut.
Tack för idag 🌍
Å så en liten tablett 💊...
...mot huvudvärken även ikväll. Allt är verkligen mycket bättre nu, men huvudvärken och sömnstrulet har inte riktigt gett sig. Det kommer det göra. Jag jobbar mot ett rikare liv.
Jobbmobilen började ringa prick kl 9.00, satt i telefonsamtal till strax före tio, då kom första besökarna till mottagningen. Kvart i ett gick sista besöket och då kokade jag snabbnudlar i micron. Möte halv två, smet strax efter två. Mötet lystes ut igår och jag kände att fortsätter jag tulla på mig själv och mina planer så kommer jag gå under innan jul. Jag meddelade att förstås att jag måste gå i förtid men uppgav inte anledningen. Varför skulle jag? Det är oxå nåt jag ska sluta med; att förklara och försvara... eller bara boka av det jag planerat och inget säga. Nej, jag hade bokat tid för ansiktsbehandling med mask och porrengöring och ansiktsmassage och hela rubbet! När hinner jag med det nästa gång? Inte under terminen isf!
Jag har komptid att ta ut och jag behöver pyssla om mig själv! Gick därifrån som en skööön zombie.
Satt och tittade på den enorma godisburken imorse. Låg hos hudterapeuten och tänkte på alla ovanor jag lagt mig till med, så jag gick in och handlade på affären. När jag hämtat hundarna gjorde jag fem portioner köttfärssås och spaghetti inkluderat två askar körsbärstomater. Inte nån wow-diet men bättre än nudlar och choklad!
... men iallafall: Godnatt världen 🌍
Det blev bättre...
... än jag trott att komma tillbaka till jobbet. Många fina arbetskamrater kom tillbaka från semestern idag och det är skönt att korridoren fylls av liv och rörelse igen. Jag fick faktiskt en present oxå, från Hawaii! Den ska jag öppna imorgon. Den som väntar på nåt gott...
Av tre bokade besök kom två, en hade missat bussen och fick en ny tid. Sist på dagen åkte jag på ett samtal på St Lukas. Köpte en rejäl påse godis på väg hem. Fråga mig inte varför för jag har inte rört det, men det blev en tjusig färgklick i köket. Det hänger kanske ihop med lite ångest och behov av tröst så nu har jag säkrat upp, kan vi säga 🤪
Att skippa middag har blivit en vana den här sommaren. Återigen blev det en bit choklad. Måste bättra mig! Snart...! Det blev broderi och tv istället...
Nu hoppas jag att det blir lite bättre sömn inatt. Kvällen är mörk och sval utan att det känns höstligt. Helt perfekt helt enkelt!
Godnatt världen 🌍
(...........)
Nej, det har inte varit nån vanlig söndag. Gick upp rätt tidigt och har ägnat dagen huvudsakligen åt knyppling.
Upptäckte ett EA i gammal skrivstil på en av mina pinnar. Tänk om pinnen kunde berätta sin historia... Vem var EA och vad har hon knypplat? Var levde hon och när? Vad har hon drömt och fick hon uppleva lycka? Vart hamnade pinnen efter att ha varit i EAs ägo och hur hamnade den hos mig?
Har försökt rensa ut den kvardröjande frustrationen och har lyckats till viss del. Har skissat på en vettig arbetstidsram under veckan, funderat på viktigt/oviktigt, roligt/energiläckage... och idag har jag gjort en tidslinje på fyra år där jag skrivit in olika händelser. Riktigt bra att se det, inte bara tänka det.
Men nu är jag i lyan hel och välbehållen, om än med ett rödsprängt vänsteröga. Morgondagen får bära sina egna bekymmer..
Godnatt världen 🙏
(två veckor)
De två senaste veckorna sätter jag inom parentes. Det har varit två urjobbiga veckor, men nu ligger det bakom mig och jag ska försöka gå in i framtiden med mina nyvunna erfarenheter med tillförsikt. Skit händer av och till genom hela livet och det är bara att hacka i sig. Jag börjar så smått inse att istället för att önska mig lugn och ro så får jag nog ta och skapa utrymme för det istället.
När jag kom tillbaka från semestern bokade jag tid för fotvård vilket jag genomförde för två veckor sen. Fötterna såg för gräsliga ut efter den härliga sommarens alla blåsor, skavsår och brutna naglar. I fredags em tog jag ledigt och åkte till bästisen för lunch och zonterapi. Hon hade lagat jättegod lime-marinerad kyckling 🍋 Sen åkte jag till frissan och piffade till huvet. Fredagkväll = bubbelkväll! Supermysigt.
Idag har vi hämtat soffa och soffbord som mamma köpt på annons, samt slängt ut föräldrarnas gamla möbler och städat deras vardagsrum grundligt. Det blev fräsch och snyggt tycker jag. Ikväll paviljongmys efter kvällspromenad. Carpe diem 💕
Morgondagen får bli som den blir! Godnatt världen 🌍
Även i år ...
... har det blivit den 9 augusti. Och bara för att synen ska etsa sig fast på era näthinnor kan jag berätta för er att jag sitter halvnäck i soffan på en tvättbar fleecefilt och svettas 😱💦 Grannarna på nedre botten är fulla och tjafsar med varandra. Jag är och har varit i princip ensam på församlingssidan hela veckan och det är både roligt och slitigt. När man öppnar dörren förväntas man ha både höstens alla datum och aktiviteter i huvudet, kunna tryckeriets maskiner och ha alla svar på allt mellan himmel och jord. Jag lär mig en del om mina kollegors jobb och det är kul.
Men när nåt mindre bra händer privat sjunker lusten att vara trevlig rätt drastiskt. På caféet idag i den 30-gradiga värmen sprang vi få som var där upp och ner i trapporna som tettingar och då är det svårt att fördra klagomål på långsam servering och pappmuggar. Jag känner samtidigt ett ansvar som cafeansvarig för att hålla modet uppe och en god stämning överlag.
Det brast inte för mig, nejdå. Inte idag heller. Jag förklarade att nu kommer brödet, strax kommer kaffet, det är för tungt för oss att bära porslin i trapporna i synnerhet i hettan, svetten rinner i ögon och nacke och håret ser helt ovärdat ut samtidigt som man anstränger sig till max att se avspänd ut med ett leende på läpparna. Om nån såg mitt invärtes kaos skulle de blekna i solen. Fan vad jag kan vara professionell!
Jag tycker det är ok att klaga när det finns anledning. Det är ok att både bli sur och arg. Det hör till livet. Att få leva är inte självklart. Idag är det 36 år sen du dog. Du fick aldrig chansen att uppleva lycka och gå igenom sånt som jag upplever och går igenom, sånt som hör ett levande liv till. Men jag hoppas att jag ger dig ett gott skratt däruppe i din himmel när jag svär över människors småaktigheter och hur jag försöker krama goa tanter utan att de ska få en kallchock av min vattendränkta tröja mitt i det egna livets kaos.
Du fattas mig ❤️
Easy söndag
Inatt har det äntligen varit svalt! Drog tillochmed över mig lakanet. Vaknade när hundarna fick glädjefnatt när Janne kom från jobbet vid halv åtta, sen sov jag lite till.
Har tillåtit mig vara slö. Har skickat den info jag skrivit om vårt (föreningen Knyppelpinnarna) deltagande i Skansens lin- och ulldagar 25-28 augusti samt åkt till Solberga för att köpa frö till Ragnar och mygglarver till grodorna. Passade på att köpa en hamburgare till lunch. Fick brått hem när himlen öppnade sig över Solberga i ett skyfall för jag hade Ragge och Esmis ute, men hemma var det torrt. Pratat lite i telefon. Janne vaknade, jag tog in djuren så satt vi och tittade på skyfallet när det drog in över Tosterön... Mäktigt skådespel med ljud och sken.
Jag gick och la mig en stund, en skön powernap medan Janne tog hundpromenad no3. Är jättetrött. Inte så konstigt kanske, har massor i huvudet. Hittade klassikern om professorn med majonäsburken när jag googlade på viktminskning. Precis vad jag behövde bli påmind om:
En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.
Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt ”ja”.
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade.
Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er att den här burken representerar ert liv.
Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som – om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod – ändå skulle uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar andra saker som betyder något, som hem, jobb och bil.
Sanden representerar allt annat – småsakerna. Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen. Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig. Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet.
Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till, åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om ”golfbollarna” först – sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar. Professorn log och sade, jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.
Det är så lätt att klämma in nånting mer i ett fullspäckat schema, men ibland blir man med emfas påmind om det som är viktigt i livet.
Nej hörni. Hundarna ska få middag, ska se om jag oxå hittar nåt som frestar. Jag stannar hemma i natt och vill nog gå och lägga mig så fort tvätten snurrat klart. Och den där svalare veckan prognoserna lovat verkar utebli...
Fina lördag
Nej inte vaknade jag torrt, inte nånstans! Vid halv tvä svettades jag, trots öppna fönster, så pass kraftigt att jag fick panik. Blötte ner kökshandduken och la den över axlarna. Fick göra om proceduren ett par gånger innan jag klev upp, men mellan handduksblötningarna sov jag gott. Kallvatten på textil is da shit!
Janne kom hem från nattpasset strax efter sju. Vovvarna var superglada och visade detta ljudligt och fysiskt på hundars vis. Jag sov inte mer efter det för när hundarna lugnat sig och mi gobba somnat jag lyssnade till den tilltagande vinden, sen regnet och åskan, så härligt. Masade mig över mi gobba och drog in fönstret ett hack så det kom under tak. Hundarna ville kanske ut tidigare, men ändå inte. Vid nio gick jag upp och gjorde frukost, fortfarande under ösregn. När regnet stillade sig gick vi en promenad, upptäckte en jättefästing på hans hals som jag plockade bort och mosade mot en sten... men strax efter tio satt vi i bilen på väg mot Skokloster.
Esmeralda har bott i Skokloster i typ två månader. Nu åkte jag för att hämta hem henne från det mest fantastiska grönbete man kan tänka sig! Esmeralda och Meija har blivit de allra bästa vänner!
Kom hem lagom till Janne vaknat. Trist kväll efter han åkt till jobbet. Disk, falukorv och tv typ... men alla mina fina mjukisdjur från Gotland i söder (gutefåret och ugglan), Åland i öst (gäddan) , Eskilstuna (alpackorna, surikaten och lemuren) i väst och Arvidsjaur (renen) i norr finns nu på plats i bakluckan!
Igårkväll fastnade jag i ännu en drink och sommarens alla bloggar. Så mycket vi varit med om!!! Nästan 500 mil Sverige, Finland och Norge, bra väder, brand, sämre väder, otroliga vyer, djur, hjortron, ishotellet, Treriksröset, Lofoten... nu blir det kvällspromenad och säng!
Thank God it’s Friday
Nu ska det ju bli svalare, säger ”dom” igen! Vi får se. Ikväll ligger jag HEMMA i paviljongen med en drink och det är faktisk svalt! Det fläktar! Janne säger att när han kommit hem från sitt kvällspass vid midnatt i veckan som varit, så har det varit mellan 28 och 32 grader inomhus, men då har han stängt igen hela huset när han åkt på eftermiddagen. Ikväll har vi en human temperatur och korsdrag, luftfuktigheten är ingenting mot vad den varit i Stockholm under veckan och det fläktar skönt! Nu kanske vi kan få NJUTA lite av sommaren utan att ugnsbakas?
Idag har jag varit på hembesök, haft några udda telefonsamtal samt ett besök. Kom från jobbet vid tre, åkte till lyan och packade ihop, Ragnar fick följa med in på hunddagis och hämta brorsorna vilket brukar uppskattas av både av honom och personalen.
Jobbsamtal i handsfree på väg hem. Janne tog ut hundarna så jag fick packa in och sätta på en tvätt. Sen blev det grillat med chili-bea och grönsaker. Nu sover han inför helgens nattpass medan jag och grabbarna chillar ute i den sköna brisen. Kanske blir det en drink till men just nu lutar det åt att jag går ut med hundarna om en stund så jag kan lägga mig när mi gobba åker till jobbet. Tänk om jag får sova gott inatt och vakna torrt imorgon 😃 Who-hooo 😃
Skum torsdag
När jag skulle hämta mina rentvättade kläder från balkongen imorse fick jag panik. De var ff genomvåta! Båda shortsen och de tunnare tunikorna. Jag rafsade fram ett par svarta långbyxor och en grå långärmad tröja... och fick mer panik. Fick känslan av att idag är dagen då jag kommer att dö! Dö plågsamt och långsamt av värmeslag medan jag leende sjunger allsång eller serverar kaffe. Fick en flashback från 2012 när vi besökte Chichen Itza. Där såg jag en kvinna som med sin vattenflaska blötte ner och vred ur sin tröja och tog den på sig. Jag gick ut på balkongen igen och tog på mig mina blöta knäkorta tights och en blöt tunnare tröja. Det var galet skönt att gå dyblöt till bilen. Jag började torka framåt elva. En man jag hjälpt sa att han ville ge mig en kram men var så blöt av svett att han skulle låta bli... jag tänkte i mitt stilla sinne att han nog skulle fått en chock om han gjorde det. Jag var ju blöt ock kall som en fisk!
När vi dukade och ställde ordning för caféet i värmen drog jag av mig tunikan och sköljde den i kallt vatten under kranen, likaså innan cafegästerna kom, sen var jag sval och skön hela eftermiddagen! Kaffepannan fick spunk och rann över så jag fick stå och passa den och slå av timern när kannan blev lagom full. Att svära funkar ju inte, bättre att vara lösningsfokuserad! Jag kramade kollegor så de fick svalka sig lite på mig och tipsade cafegäster om min nyvunna erfarenhet. Några tog på mina blöta armar och förfasade sig, andra tyckte jag var sval och skön.
Precis när vi fikat klart och skulle börja sjunga kom regnet. Musikern frågade om vi skulle gå in i Prästgården och sjunga till synten som inte tålde regn, eller om vi skulle sjunga a capella ute. Ingen ville gå in så vi satt kvar ute och sjöng om Taubes bruna Lila inunder bambutak och att vi skulle Ooa hela natten medan regnet smattrade på parasollen och åskan mullrade i bakgrunden. Jag älskar mitt jobb!
Lagom till regnet upphörde var det dax att gå hem. Vi personal bar stolar och städade upp. Kom från jobbet strax före sex efter att ha fastnat i samtal med chefen.
Hemma blev det bara middag till hundarna. Själv åt jag lite ostbågar och choklad. Salladen till lunch smakade bra, men halva omeletten imorse gick i papperskorgen. Det ska bli svalare till helgen säger dom....
Hemska onsdag
Vad skönt det är när man vräker ur sig sin vånda över vädret och får medhåll. Jag älskar sommaren men de senaste dagarna har det blivit liiite för mycket djungelhetta för att jag ska kunna njuta av det. Nu ska det ju bli svalare nästa vecka och det vore ju skönt. Risken är väl att man får äta upp sina ilskna orationer över den fuktiga hettan om det blir en lång regnig höst och en smällkall eller blaskig vinter... nå gjort är gjort och jag mår faktiskt lite bättre idag! Svettas lika mycket, har svårt att andas mellan varven men mår ändå lite bättre trots allt. Man vänjer sig på nåt sätt ändå.
Jobbet har varit lugnt idag. Lite telefon, börjat med ett större skrivjobb, kort möte, planera höstaktivitet, lunch med kollega. Köpte tvättmedel på lunchen och nu ligger kläder i diskhon för uppfräschning. Om man normalt kan ha en tröja 1-2 dagar så gäller en halvdag nu...
Efter jobbet hämtade jag upp hundar och en dagisfröken från hunddagis. Hon har klippt Bamse en gång förut och nu gjorde han det igen. Åh, vad skönt han tyckte det var!
Sen åkte jag förbi Hagsätra zoo och köpte grabbarna varsin ny matskål eftersom deras blev kvar i husbilen. De nya är jättefina och E tipsade om att man kan ha dem som ljuslyktor om man vill.
Blå till Bamse, rosa till Rambo
Resten av kvällen blev det att svettas på och slappa slappa slappa vid TVn. Bamse på golvet, Rambo vid mina fötter och Ragnar på magen...
F**cking tisdag
Jag har gett upp. Orkar inte vara klämkäck längre. Detta är V I D R I G T !!! Svetten rinner, vettet försvinner och ingenstans kan man ta skydd! Luften känns så fuktig att det värker i bröstet när jag andas, mina inte organ känns överhettade och jag tror utandningsluften är hetare än den som dallrar i luften. Just nu skulle jag hellre spendera en natt på ishotellet i Jukkasjärvi än en dag på en badstrand i Thailand.
Värmen i sig har jag inga problem med, men maken till otäck luftfuktighet de senaste dagarna i denna hetta vet jag inte om jag nånsin känt nånstans där jag varit på detta klot. Inte ens kvällspromenaderna de senaste dagarna har gett tillstymmelse till svalka.
Jag är glad att jag jobbar, jobbet ger ett annat fokus. Idag var jag ner en vända till Flemingsberg igen, denna gång med lite frysvaror till kollegorna på mottagningen. När jag satte mig i bilen i garaget ringde telefonen och bättre ställe att långprata än i Flemingsbergs centrums garage kunde jag inte tänka mig just då. Det var inte särskilt svalt och det luktar inte heller så gott, men det var inte så varmt och kvalmigt som utomhus.
Hembesöket på em hade alla fönster öppna, dubbla fläktar och ett stort parasoll på balkongen som hindrade det direkta solljuset att komma in i huset, det var skönt. Och fläktarna tog bort en del av fuktigheten.
Jag orkade inte träffa min dotter ikväll. Tanken på tunnelbanan och ett kvalmigt Stockholm fick mig gråtfärdig. Vi ska ses i nästa vecka istället. Jag köpte lingonsylt, ostbågar och en dyr bytta glass på vägen hem. Frysdiskarna på Konsum hade pajat så den ”vanliga” glassen fanns inte... men jag behövde verkligen nåt salt och nåt kallt...
När jag kom hem slet jag av mig kläderna, vevade ihop en pannkakssmet som jag ställde i ugnen, öppnade alla öppningsbara fönster och la mig i sängen framför fläkten.
Kvällen har jag spenderat vid TVn med dr Phil, NCIS och Morden i Midsomer. Lite stickning blev det oxå. Jag trodde kvällspromenaden skulle bli lite sval och skön men luften var fuktig som i ett badhus. Dessutom störde jag nog i nån liten ”affär” i parken vilket gjorde lusten att gå upp i skogen ännu mindre..
Nu hoppas jag få somna ifrån eländet och vakna pigg, glad och positiv imorgon!
