Välkommen bäbis 💕

Igårkväll fick jag följa födelsen av mitt sjätte/nionde barnbarn via messenger. Ja, inte så detaljerat men jag kunde hänga med i det som hände. Så kom hon då en stund efter åtta. Bitterljuvt. Hade inte ryggen pajat hade jag fått vara där... men bonusmormot var med istället och allt gick fort och bra. Mindre än två timmar! Sen kom lite bilder 💕
 
 
Idag fick jag ändå en bra avslutning av min sjukhusvistelse... eller ska jag säga sjukhusvistelseR? Fyra nätter på tre olika ställen, transporterad rent fysisk runt runt som en låda grönsaker... En sjuksyrra hjälpte mig med kontaktinfo för att anmäla transporten i färdtjänsttaxin. Jag har nämligen fått veta av andra att det är så man transporterar människor mellan olika vårdinrättningar.  Även nyopererade och sönderbrutna människor, jag tycker det är skandal att låta unga människor utan vårdutbildning ensamma få ta ansvar över trasiga människor under flyttlassliknande transporter. Det är inte schysst mot vare sig chaufförerna eller patienterna! Jag läste lite i upphandlingen landstinget gjort, att det är ok att transportera människor utan akut vårdbehov på detta sätt, men nyopererade och/eller smärtpåverkade människor anser jag vara i behov av sällskap av en vårdkunnig om man ska skumpa runt i bakluckan på en skåpbil. Skulle vara spännande stt höra vad arbetsmiljöskyddet skulle säga om en sån arbetsplats! Ssk hjälpte mig oxå att få ordning på medicinlistan samt dra ut en fullmakt så Janne kunde gå in på Apoteket och hämta ut medicinerna.
 
 
Janne kom strax efter kl ett, vi hämtade hundarna hos svärmor och åkte via lyan för att lämna dem en stund, vidare till Karolinska. Jag petade i mig lite extra morfin för att fixa den långa bilresan och BB-besöket. Jag ville ju så jättemycket träffa bäbis. Nova äääälskar sin lillasyster och det var under protest hon släppte syrran ifrån sig. Men jag fick tillslut gosa ordentligt med det lilla knytet. Underbart! Underbart!
 
 
Vi köpte hämtmat på vägen hem och jag slocknade i soffan nästan omgående. Nu har Janne åkt till sitt nattpass och jag ska somna om, i sängen denna gång, med en hund i fotänden och en bredvid mig. Livet är gott 💝

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0