Knypplingresa och superhjältekalas

Det blev en lyckad dag i Linköping i lördags. Först åkte vi till slotts- och domkyrkomuseet. Där fick vi en utställningsvisning av svenska spetsars ordförande.
 
Symbol och vägmärken
 
Bönekorset Te Deum
 
 
En trappa upp fanns även lite spetsar ur Charlottenborgs mönsterskatt. 
 
Livets träd är ju så mäktig... och så denna söta lilla spets var knypplad med halm!
 
Vi gick in i domkyrkan och tittade på den otroliga triptyken av Märta Afzelius. Märta har formgivit många vackra spetsar, bland annat Stensötan jag jobbade med i somras samt Stjärnbågen och korall som jag knypplade till mina äldsta döttrar. Stjärnbågen som brudkrona till Linnea och korall till Monicas brudslöja.
 
 
Sen fortsatte vi till gamla Linköping och strosade runt. I Knyppelboden köpte jag mönster till Kyrkbyn och två storlekar igelkottar. 
 
 
Eftersom Janne hade hundarna hemma så gjorde jag mig ingen brådska ur sängen igår. Låg och läste i flera timmar!
 
 
Sen åkte jag på superhjältekalas! Nova har fyllt tre år!
 
 
Åkte hem till Strängnäs till kvällen och hade en mysig kväll i paviljongen. Ett par grannar var över och drack lite whiskey... och det var då jag fick höra om kryptan!
 
Idag har jag jobbat hemifrån. Telefon, läs- och skrivjobb. På em drog jag iväg till stan och fick se kryptan som man tror var kyrkan innan domkyrkan byggdes. Nu är den i privat ägo. Historiens vingslag i källarvalvens eko och att gå över det som är den riktigt gamla kyrkogården där nu bostadshus står.
 
Ikväll nästsista knypplingstillfället på ABF. Det är så otroligt roligt att se mina elever jobba vid dynorna, och vi har så kul! Åkte hem och packade och åkte upp till lyan, nu ska jag nanna kudde!

Ursäkta!

Mm, jag fick ett riktigt utbrott igår, det händer m.a.o mig med 😝 Jag brukar inte fundera på att kasta skitkorvar på folk eller krossa näsben, men jag älskar faktiskt mina små bortskämda monster och utbrottet får väl förklaras som ett sorts uttryck för kärlek ❤️ 
 
Två dagar har passerat sen senaste dagboksbloggen. Besök, hembesök, lunch på stan med kollega, möte på stiftet plus ett annat möte i stan, administration, Torsdagsträff med jubilarer och melodikryss dit även äldsta dottern och yngsta barnbarnet kom. Luna sov gott till italienska operatoner.
 
 
Efter Torsdagsträffen dök även Nova upp och hälsade på. "Det är min mormor Gunilla" förklarade hon för min chef som kom förbi på väg till sin cykel. 
 
 
Igårkväll hämtade jag en av dagisfröknarna från hunddagis och körde henne hem. Hon klippte klor på Bamse och Rambo samt klippte ner Bamses päls ordentligt. Nu hoppas jag att han slipper fukteksem plus att han har jobbigt med värmen. Strax efter vi kom hem till lyan igen kom Janne och lyckan var total. Det gjordes konster och high five och alla leksaker släpades fram och skulle visas, trasmattorna låg som korvar på golven. Idag får de följa med pappa hem, mamman sitter på en buss till Linköping med föreningen Knyppelpinnarna 📍✂️
 

Satans helvetes djävla cyklist

Du ska ha ett par saker klart för dig! Trafikregler och hänsyn gäller dig oxå! Din cykel ska enligt lag ha både fungerande lyse och RINGKLOCKA. Ringklockan är ingen prydnad utan ska ANVÄNDAS! Cyklar du på en gångväg så är den inte din privata. Där vistas gående människor, barn, hundar, katter och annat som är levande och rör sig. Cyklar du på en raksträcka med god sikt, go ahead och cykla som en galning, men du ser inte bakom kurvor eller trädstammar. Ser du en människa som går åt samma håll som du cyklar ska du använda ringklockan! Jag har hitintills inte träffat någon med ögon i nacken, inte heller gående personer med backspeglar, men det ska gudarna veta att det behövs när cykelidioterna hittar ut på våren.
 
På vägen mellan Rågsved och Ormkärr mötte jag två cyklar och blev omkörd av åtta. EN använde ringklocka! Jag har mina två hundar i koppel och denna årstid får de aldrig löpa linan ut (5m). Om de går 1,5 meter framför mig och du ljudlöst cyklar ifatt mig har jag ingen chans att hålla in dem. Det är inte utan anledning som båda två gör utfall så snart de ser en cykel, olyckan har varit så nära så många gånger. Mitt huvud går som en propeller för att försöka upptäcka den cyklande döden i tid. Idag var Rambo centimetrar från att bli överkörd när jag skulle plocka upp efter honom. När min uppmärksamhet ägnades åt korven i två sekunder kommer en kärring i hög fart runt en buske och jag hade ingen chans att få in hundarna i tid, de hade änglavakt. Mitt vrålande "SATAN" ignorerades fullständigt! Hade jag återfått sinnesnärvaron i tid hade hag slängt skitkorven på dig, din fan, men du cyklade ju alldeles för fort, annars hade situationen aldrig uppstått!
 
När du cyklat över min hund på riktigt ska du vara glad om bara ditt näsben är krossat! Jag tar gärna fighten i domstol och accepterar gladeligen en påföljd sen för få en prejudicerande dom för hur alla dessa ljudlösa idioter som hänsynslöst riskerar småbarns och hundars liv ska hanteras. Och för vad? Det är ingen rättighet att bete sig som en idiot!
 

Vilken härlig dag 🎼🎵

Två bra dagar har förflutit. Var rätt trött igår efter att ha vaknat så tidigt, men jag hade två besök på morgonen... och jag förstår att det kan låta knäppt... men hur jobbiga olika livssituationer än kan vara så kan de både ge och ta energi. Att se en person i en svår kris gå från ett samtal med en ny spänst i stegen efter en insikt... eller en annan person tydligt visar motivation att förändra något i sitt liv är för mig otroligt energigivande. Det blir den där bekräftelsen på att jag gör nånting rätt. Eller gör och gör.... jag gör ingenting, jag lyssnar, tar in och speglar ibland, jag gör just inget mer än att ge tid. Magiska saker kan hända i samtal och det är så häftigt! Vårlunch med värdegrundsarbete på nybyggda cafeedelen på begravningsplatsen St Botvid. Kul att se nybygget efter branden för några år sen. Bra och inspirerande arbete med värdegrundsfrågor, god mat men inte så bra serveringsupplägg av cateringen. Det märktes att de inte var vana att ha grupper på 100 pers. Eftersnack med en kollega om valet innan jag åkte hem, hämtade och promenerade hundar, själavård per telefon, fixade ballen (balkongen!!!)...
 
 
... och lagade sen middag pga värmen. Blandfärs till hundarna, ugnslax och ärtpuré pour moi! Så enkelt och så gott! Lax med vitlöksost och créme fraiche är favorit i repris, men ärtpurén var första gången jag gjorde... så enkelt! Och så gott!!
 
 
Dagen har bjudit på en hel del admin, ett möte, en kort lunch och handledning. 
 
 
På vägen hem köpte jag rökta räkor och varmrökt lax, hämtade hundar och började sen fixa med räkmackor. Vilade,  pratade med mor och sen kom en kollega som ville lära sig knyppla. En superhärlig kväll vid dynan med pinnar, samtal och lintråd. En ny knypplare är född! Följde hen till bilen och gick sen långpromenad med hundarna. 
 
 
Godnatt Världen!
 

Tänk att få vakna tidigt en morgon 🎶

... har väckts i ett par omgångar av cigarettrök som sipprat in genom det öppna vardagsrumsfönstret. Första gången strax efter fyra. klockan fem stängde jag det fönstret och öppnade ett annat. Problem solved. Blir inte särskilt störd av röklukt, kan tillochmed tycka att det luktar lite gott ibland, men att vakna av det var en ny upplevelse. Ännu en erfarenhet av att bo i flerfamiljshus. Har dock inte kunnat somna om utan har legat och tänkt.
 
Gårdagen gick nonstop. Miljöutbildning på morgonen, fick en överbliven macka från fm-fikat av husmor till lunch som jag tuggade i mig vid mailen och telefonen, sen ner till pendeln och kyrkgruppen. Ett par härliga eftermiddagstimmar i Tullinge kyrka, invigd 1958 och byggd pav Tullingebornas egna pengar med hjälp av, och med mark skänkt av Tullinge gård. 
 
Rekordmånga deltagare i kyrkgruppen när vi åkte till Tullinge! 
 
 
Numera jobbar min fd chef i Tullinge och han berättade historia, om området och kyrkan helt briljant. 
 
Handlade i Huddinge på hemvägen, köpte SL-kort åt en konfident, in på jobbet en sväng, hämta hundar och promenera dem, gjorde en räkmacka och la mig i soffan en stund. Telefonmöte mellan kl 19-20.45 med styrelsen i Svenska spetsar. Ringde pappa och mamma, gick ut med hundarna, åt lite glass och stöp i säng. 
 
I morgontimmarnas rökdoft började tankarna snurra. Tänker på pappa som är sjuk, barnbarnen som växer upp så fort, jobbet och allt ansvar och engagemang där, allt knyppelengagemang, min egen sjukdom (struman) och cykelerbjudandet där jag går och drar på beslutet... och så har jag återigen blivit ombedd att prata diakoniforskning. Dagarna innan diskbråcket small i mars hade jag storvulna planer på en ekologisk och grön kosthållning, träning före jobbet ett par dar i veckan och en cykel! Efter diskbråcksmällen har jag varken återfått kraft eller energi. Men livet snurrar på i ett vansinnigt tempo. Hur ska man tänka? Om jag kan hålla det jag lovat mig själv denna sömnlösa morgon, så kommer lönerevisionens beslut vara avgörande för hur jag kommer gå vidare i mina planer kring framtiden. Under tiden ska jag skriva en tvåminuters "spaning" ur min egen "forskning" till prostmötet nästa vecka. Den kan få ligga till grund för en artikel som i sin tur kan få ligga till grund för ett eventuellt forskningsseminarie. Vi får se hur allt kommer att hålla ihop den närmsta tiden... men en sak är säker: nuvarande tempo är inte hållbart i längden.
 
 
Tänk att få vakna tidigt en morgon
Höra ett vårregn sjunga sin sång!
Jag älskar regnet som väcker jorden
Tack käre far för regnet du gav!

Tänk att få vakna tidigt en morgon
Höra en koltrast sjunga sin sång!
Jag älskar sången koltrasten sjunger
Tack käre far för sången du gav!

Tänk att få vakna tidigt en morgon
Se hur vår sol gör allting så skönt
Jag älskar solen som värmer jorden
Tack käre far för solen du gav!

Tänk att få vakna tidigt en morgon
Utan att sakna natten som var
Jag älskar livet som du har skapat
Tack käre far för allt som du gav!

Kort helg

Nej, inte kortare än nån annan helg, men den gick fort. Det var så mycket jag ville hinna och göra men som vanligt blev det hälften.
 
 
Lämnade hundarna på dagis i fredags och åkte till pappa till kl 13.00. Var där ca 2,5 timme innan jag hämtade hundarna och åkte hem till Strängnäs. Åt middag med Janne innan han tog husbilen och åkte till jobbet. Han jobbade natt i helgen och då tar han husbilen så jag kan greja hemma utan att störa honom. 
 
 
Igår gjorde jag alla de där sysslorna jag brukar göra när jag kommer hem. Tvätta kläder så jag packa om för en ny vecka i lyan, hundpromenader, solat lite, broderat, men oxå bakat nya omgångar fröknäcke. Varför? Jo, jag har en lite större förpackning solrosfrön som snart går ut som jag vill göra åt. Grannarna har fått lite och jag har fyllt förråden hemma och i lyan plus att jag har en omgång till en konfident som alltid bjuder på piroger eller smörgås när jag kommer. Vet att hen älskar fröknäcke så nu ska hen få smaka på "mitt" knäcke. Badade två gula hundar gjorde jag oxå. De var täckta i frömjöl efter en dag på altan. Dessvärre fick Bamse tillbaka sitt fula fuktexem på höften så nu har jag klippt rent runt exemet och han får sova med tratt.
 
Magnolian som blommar för första gången. En enda magnifik blomma 🌸
 
Idag har jag försökt slappa och vila, packat det jag behöver för veckan samt knyppelgrejer till en kompis som kommer hit i veckan och provar på knyppling. Kul ska det bli! Sen satt jag i eländesköer upp till lyan, men hann ändå åka till pappa och vara där nästan två timmar. Sen blev det hundpromenad och middag vid 21.30 - havregrynsgröt!
 
Gulsipporna jag tog med vid flytten från radhuset kommer år efter år 🌼
 
Nu har jag 7 intensiva dagar framför mig. Drygt 40-timmars arbetsvecka, styrelsemöte, kalas, knyppelutflykt och lite annat smått och gott! Jag fotograferade de blommor jag vet har vissnat när jag kommer hem nästa gång - magnoliorna, gulsipporna, svalörten...
 

Kort vecka 👣

Arbetsmässigt alltså... för visst är väl denna vecka lika lång som alla andra veckor?
 
Hann med massor på onsdagmorgonen. Besöket kl 11.00 blev inte som planerat så jag var tillbaka på jobbet tjugo minuter senare och hann lite till.
 
 
Lunch och zonterapi hos bästisen. Tänkte ta kompledigt på em men insåg redan på fm att det var ju halvdag och bara ett fåtal personer på jobbet! Jag spar komptimmarna till en dag då jag har arbetstid! 
 
Hämtade hundar, packning och började åka hemåt efter den härliga eftermiddagen hos bästisen. Köer inför långhelg förstås. Det blev drygt två timmar i bilen. Väl hemma var det värt besväret. En sval promenad i skogen med hundarna, sen paviljonghäng med hundar och fågel.
 
 
Idag på em åkte jag upp till lyan igen. En härlig kväll med sonen och yngsta dottern. Sen långpromenad i den sköna kvällen med hundarna.
 
Lite fin street art 💕
 
Plockat bort en fästing på MIN mage! Kliar som 17! Pratat med mamma och pappa i telefon ikväll. Imorgon blir det besök hos pappa ❤️

Tack!

Tack för all support! Jag var lite tveksam till att publicera gårdagens blogg för den kanske var lite väl utlämnande, lite för privat... men jag har fått så fin support att jag ångrar mig inte idag. Tack! Det är ju alltid en balansgång att skriva blogg. Vad är personligt pch var går gränsen för privat. Vad är intressant att läsa och vad vill jag dela med mig av? När blir det tråkigt och när handlar det mer om mina egna anteckningar av ett liv som levs efter bästa förmåga samtidigt som det flyr undan? 
 
Trots en dålig nattsömn blev dagen bra. Igårkväll var vi bara fem knypplare med mig, och det känns häftigt att säga "bara" fem! För vi är åtta i kursen! Skitkul ju! Samtidigt var det roligt att "bara" ha dessa fyra elever igår och kunna ge så mycket tid åt var och en. Det är så roligt när alla är där men även när inte alla kan komma, det fyller liksom olika syften. En av deltagarna hade med sig och visade pinnspets hon tidigare gjort. Så oerhört vackert! Tydligen en av våra äldsta handarbetstekniker. 
 
 
När jag kom hem såg jag andra delen av GWs program om mordet på Kim Wall, orkade sen inte åka upp till lyan så jag sov hemma. Hade jag vetat hur morgonen skulle bli hade jag åkt upp ändå. En rykande buss vid Bredäng och inställd pendeltågstrafik bjöd på trafikkaos både på E4 och Huddingevägen inklusive alla alternativa vägar. Tog nästan två timmar att komma till jobbet. Mitt morgonbesök hade gett upp när jag kom mindre än en kvart försent. Klandrar hen inte för det fanns ju liksom ingen prognos på trafikeländet. Istället hann jag med tisdagsfrukosten och ett givande samtal med nya chefen. Mottagning med tre ganska tunga ärenden, angelägna. Hann även med ärenden för en annan församling. Min chef erbjöd att köpa lunch åt mig vilket slevades in på rummet och tack vare det hann jag vara med på mässan vilket var så skönt! Möte och därefter efterarbete efter morgonens mottagning samt ett längre efterfrågat telefonsamtal. Samtal med en kollega  och därpå fick jag rent fysiskt jaga efter en klient som inte mådde så bra. 
 
Seeen blev det lite egenvård! En kollega hade vernissage på ABF i Huddinge. Tavlorna grep tag i mig på djupet. Hon fångade verkligen in mina känslor. Har du möjlighet? Se den!
 
 
Sen hämtade jag hundarna och åkte hem till Monica och hennes flickor. Tjejsnack genom tre generationer! Supermys ❤️
 
 
Kom till lyan ca kl 22.00 ikväll. Pratat med både mamma och pappa! Pappa mår lite bättre! Count your blessings! Setat i mörkret och tystnaden med vovvarna och filosoferat. Morgondagen blir kort och intensiv. Tar ut komp efter friskvården på em!

Blogglöst

Olust inför ruschen som livet bjuder på just nu. Det är mycket och det vill liksom inte lugna ner sig, snarare så kommer det mera. Det är fullt ös på jobbet. Även om en och annan bokat av sig så har jag så mycket som ligger i högen som ska göras, så det är nästan välkommet när nån inte dyker upp eller bokar av sig. Då hinner man skriva det mailet eller göra den inbjudan eller ringa det samtalet eller fixa den grejen och det har inte funkat att gå hem halv fem. Nu är jag återigen är i fas på jobbet. Men det ligger en obehagskänsla i att alltid vara exakt i fas, för vad händer om nåt oförutsett händer? Dessutom har flera av mina närmaste det tufft just nu och det tar på en och handen på hjärtat, visst tar det ett tag att varva ner. Det har jag försökt göra i helgen. Jag har legat i solstolen så mycket jag har förmått. Igår small dessutom ryggen när jag grävde i frysboxen efter något till middag. Först blev jag förtvivlad, sen förbannad, men det blev aldrig så illa den här gången tack gode Gud för det! Men påminnelsen om ett stressat livs skörhet stod klar för mig återigen. Jag stod still en stund hängande på frysboxen, gick sen ut i köket och lyckades så småningom få på hundarna kopplen så jag, men kryckan i höger hand och vinterjackan på för värmens skull, kunde vi gå promenad. Gick eller låg hela dagen. Janne jobbade i båtklubben. Jag har haft ont efter det men kroppen har funkat. Så jag har bakat, sovit, diskat, rastat hundar och lagat mat. Inget mer. Ändå är stressnivån fortfarande hög. Veckan som nyss börjat är kort men intensiv. Idag har jag jobbat hemifrån och har tagit emot flera samtal som jag hänvisat till morgondagens mottagning. Två kollegor är sjukskrivna och en ledig vilket var för sig inte varit nån jättestor belastning, men tillsammans har det blivit lite att hålla rätt på. Det funkar givetvis, vill absolut inte klaga. Nästa vecka är en kollega tillbaka och om några veckor kommer ännu en tillbaka så det går bra. Har bokat av ikonmåleriet på fredag för att kunna vara standby att åka till pappa, men äntligen kom beskedet idag att han mår lite bättre. En dag i taget. Bloggen får vila sig lite. Allting kommer bli bra. Snart. Nu mot knyppelkursen...
 
 

Långhelg

Jätteskönt har det varit! Fredagen blev kort för jag hade bokat in frissan på eftermiddagen. Fräsch och fin i håret åkte jag hem. Lördag och söndag hemmapyssel. Vi åkte och köpte tomatplantor och lavendel samt salvia för att locka hit lite fjärilar. Jag målade och bakade flera omgångar fröknäcke för solrosfröna blir snart för gamla. Vi hade gott om bananer som börjat mörkna så det blev en banankaka oxå.
 
 
Om kvällarna paviljongmys. Jag tog gammalt lin av ett par hundra knyppelpinnar som folk skänkt till föreningen och/eller församlingen. 
 
 
Igår åkte jag upp till lyan själv. Lastade in en hel del packning och tog sen tunnelbanan till sjukhuset och tillbringade nästan fem timmar hos pappsen.
 
Idag åkte jag in till Kungsan och njöt av körsbärsblomningen med en god vän. Vi gjorde detta förra året oxå så nu har det blivit en tradition!
 
I år
 
Förra året
 
I år gick vi inte och fikade utan det blev lunch på NK istället.
 
 
Sen åkte vi till lyan innan jag körde hem henne på väg hem. Gjorde en jättegod makaronipudding på rester - sönderklippt färskpasta, bacon, en lök, riven Västerbottenost som legat nerfryst sen i somras, ägg samt mjölk och grädde som nått bäst-föredatum.
 
Nu sitter jag och funderar på om jag ska sova hemma eller åka upp till lyan inatt...

RSS 2.0