Stressss

 
Fy vilken mardröm jag hade inatt! Vaknade kallsvettig. Jag har haft en del mardrömmar på sistone om onda andar och husdjur som dör. Det är inget konstigt när det är mörkt på kvällarna och älgen söker sig närmre vårt bostadsområde så det prasslar och brakar i skogen samt att Bamse har varit sjuk. Men nattens mardröm var nåt annat...
 
Jag håller ju på att jobba med min stress och jag tycker det går bra. Min chef har uppmuntrat mig till luft i schemat. Men igår fick jag ett sånt där återfall... Stressnoja ... eller flykt helt enkelt. 
 
 
Jag sov kvar i Strängnäs efter vårt härliga kvällsdopp, gick upp tidigt och körde till Storstan, hundar till dagis, goja till lyan och jag till jobbet. Konfidentkontakter efter personalfrukosten, möte efter lunch och sen skrev jag en stund innan jag hämtade hundar, snabb middag och åter till jobbet för att ta hand om meditationen. En bra dag helt enkelt med luft i schemat.
 
 
Men sen... Istället för att gå och lägga mig efter sista promenaden börjar jag spela solitaire på mobilen, äta chips medan TVn stod på. Till över midnatt!!!! Varför? Varför inte bre en macka eller koka ett ägg och ta fram broderiet eller en bok, det är ju sånt jag tycker om och får mig att gå ner i varv! Stress? Missbruk? Självskadebeteende? Eller en liten mysig mix av dessa tre?
 
Mardrömmen då? Jag och två kollegor befann oss i ett stort gult hus. Typ vår nyrenoverade prästgård fast ännu större och med massor av antika värdeföremål i guld och kristall, snidat trä, ett bibliotek från 1700-talet, utsökta textilier och guldbroderier. Vi gick upp på övervåningen och satte oss vid ett bord för att prata, då börjar det komma upp folk för trappan. Den ena kollegan försvann och den andra ursäktade sig med migrän... och där stod jag överst i trappan, konstaterade att vi glömt stänga dörren och nu vällde 100-tals människor in. Jag tänkte att de får väl gå och titta en stund så kör jag ut dem sen, men så såg jag att de vred och vände på textilierna, pillade på sniderierna, vände på guldtavlor och -speglar. Jag gick in i rum efter rum och ropade med fulla magstödet att huset måste omedelbart utrymmas, men få brydde sig. Det låg blöjor och annat skräp kastat i hörnen. I köket tog folk frikostigt för sig av en buffe med kallskuret som jag till min fasa insåg var beställd åt en konferens. Nånstans där vaknade jag med känslor av panik, att vara ensam och förrådd.
 
Jag gick upp och duschade och lät dan börja. Hundar till dagis, telefonsamtal och brunch, nu på väg till handledning... Inställda och försenade tåg... Funderar på drömmen...
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0