Semestermåndag
En lång, skön, lat dag. Och bara känslan av att jag har tre långa sköna dagar framför mig är fantastisk!
Medan Janne sov bloggade jag om min fågeldröm inatt. Han gick upp vid elva i tron att klockan var tolv för ingen av oss hade ställt om spisklockan. Han tog en promenad med hundarna medan jag spolade på pinnar till en ny julkula och började knyppla. Nu har jag gjort fyra kulor, två röda, en silver och en grön. Fortsättning följer...
I ett par omgångar har jag varit ute och fotat fåglar kring fågelbordet. Det är fullt ös därute nu av både de som brukar komma - blåmes, talgoxe, nötväcka, grönfink - men i år har oxå en flock steglits hittat hit! De är så otroligt vackra!
Vid halv fyra började jag med maten, när fläsket och blomkålsmoset var ätet åkte jag till mina knyppelelever. Två knypplade änglar och tre slet med nybörjarspetsarna. Nästa gång hoppas jag kunnat fixa så även de kan knyppla en ängel till jul.
Badtunnan var varm och gubben låg i när jag kom hem. En skön timme spenderades i vattnet. Nu är det bara sistanaden kvar. Brrr ❄️
Nu gäller det!
Att hinna så mycket som möjligt! ... inte!
Bild från en fågelträff i Hagaparken
Hade en lite annorlunda dröm inatt. Jag bodde i en ljus lägenhet några trappor upp, och plötsligt kommer det in en man genom dörren. Han hade en gul vindjacka på sig och en blågul ara på axeln. Fågeln flög över till mig, och när mannen insåg att han gått fel försökte han ta fågeln. Han försökte greppa den stora fågeln över kroppen och jag sa upprepade gånger till honom att ta fågeln vid fötterna, ta fågeln vid fötterna! När han äntligen fick tag på fågeln så kunde den inte sitta på hans axel utan den gled på vindtyget. Den flög tillbaka till mig. Mannen blev sur och sa att den verkar föredra dig, sen gick han. Utan ara. Där satt jag med en jättepippi!
Som tur var hade jag 15 kilo papegojfrö från Sydamerika och aran var jättehungrig! Men jag hade ingen bur för Ragnar hade lånat ut sin bur till två agapornis...
Mina älskade aggor
Där vaknade jag. Klockan var bara sju. Funderade på drömmen till Janne kom hem från nattpasset, sen lät jag dagen börja. Åt frukosten med utsikt över vårt fågelbord. Nötväckan, blåmes, talgoxe och grönfinken är de vanligaste gästerna just nu, men även en flock steglitser gör sig hemmastadda.
Jag ska ta mig i kragen och ladda över bilderna från storkameran. Varför inte sätta mig på ett fågelpass först?
Nu har jag semester några dagar, men hade hade tänkt ta igen det jag skulle skriva förra måndagen till höstkonferensen ... men jag tror att jag låter mig vara ledig idag. Jag ska väcka Janne om en stund och sen har hans jobb klämt in två utbildningsdagar för honom denna vecka. Trist som tusan, men inget att göra åt... Jag kan skrIva när han utbildar sig!
Barnvaktarlördag 🙍♀️🙍♀️🙍♀️🙎♂️
Den där soffan har nåt magiskt över sig. Satte mig i den efter sistanaden igår och somnade. Den är oemotståndlig på nåt sätt. Kom i säng på riktigt vid tre och vaknade till när Janne kom hem från nattpasset vid halvåtta-tiden, men gick inte upp förrän halv elva. Esmeralda låg på matskålen så hon fick frukost innan jag tog en långis med vovvarna. Efter frukost förberedde jag en ny julkula och spolade på metalltråd på mina sex par fyrkantiga pinnar. Det finns olika sorters metalltråd och den jag köpte igår är virad metall runt en kärna av ett annat material.
Vid halv tre satte jag mig i bilen och åkte till Linnea. Matte fyllde 35 år häromdan och Linnea hade fixat en liten överraskning. Efter kalaset (som jag inte kom på utan dök upp när gästerna var på väg hem) tog Linnea med sig honom på middag och bowling med vänner. Han hade ingen aning om nåt och det var kul.
Ängla och Thyra är stora nu och har varit till stor hjälp med allt från att hitta skärbräda och majs, sätta på film till att torka Edwin i baken och natta Meija. Jag lyckades fixa tacos typ... och gå ut med hundarna. Och nu vet jag vilka equestriagirls är 👍
Nu ligger hundarna och jag utslagna i soffan och inväntar föräldrarna. Bamse skäller på vinden för den är farlig här i Skokloster 🙄 Det har varit supermysigt att rå om barnbarnen även om det blir hipp som happ med vissa saker som gurkätning i soffan och tandborstning... men jag har lyckats sätta på diskmaskiner och plockat lego så föräldrarna förhoppningsvis slipper trampa på dylika smärtsamma saker när de kommer hem.
Det började snöa när jag var ute med hundarna för en stund sen... hoppas vägbanorna håller sig torra för jag har ff sommardäcken på 🚘
Gratisätartorsdag
Visst fanns det för flera år sen nån som raljerade över kända personer som åkte runt på olika event och åt gratis - gratisätarlistan? De två senaste torsdagarna känns det som jag toppar den listan.
Dagen började med torsdagsfrukost i Prästgården, lite färre besökare idag men ändå fullt ös. Efter frukosten stack jag direkt ner till Klockargården där Väntjänsten bjöd på lunch och en föreläsare från kommunen som berättade om insatser man kan bli beviljad som senior med behov. Jobbade en stund på rummet innan jag hämtade hundarna vid fem och åkte till lyan.
Ikväll har jag knypplat en julkula efter ett mönster som ingick i söndagens knyppelworkshop på tema jul. Nu blir det lite broderi och tv i form av Efterlyst och I huvudet på en mördare...
Have a nice evening, folks 💕
Godnatt världen 🌍
Det blev en bra dag. Två besök på förmiddagen, en liten stund för admin innan lunchmusik och sopplunch. Fortsatte skriva, maila och ringa på em. Åkte från jobbet vid fem.
Ikväll åkte jag till bästisen på middag, bubbel och zonterapi. Välgörande för kropp och själ.
Nu hoppas jag att grannarna stryper grammofonen snart så jag kommer till ro!
Godnatt världen 💕🌍
Ännu en tisdag...
Det är otäckt när livet börjar kännas som en ändlös räcka dagar som man bara ska ta sig igenom, när allt man företar sig känns stumt och glanslöst, när man liksom kör repriser man minns var så bra ... men nu rullar på med utebliven förväntad effekt. Orken tryter liksom inspirationen. Så känns det nu. Jag var så glad igår morse att jag vaknade upp värkfri, de dagarna är så sällsynta. När jag försökte sätta ord på min tillfredställelse hamnade maken och jag i gruff över mitt leverne... och visst skulle jag kunna prioritera annorlunda, men jag tror inte att vi nånsin kommer bli samstämmiga över min roll, vare sig i hemmet, på jobbet eller min fritid. Det finns ingen illvilja i hans resonemang, men inte heller nån plats för det som är essensen i mig.
Hursomhelst la det sordin på gårdagen och imorse vaknade jag med ett ”pust”. Tisdag. Gofrukost på jobbet 👍 Ett av två besök kom samt en knyppelkompis som ska sköta utställningen i vår monter på Syfestivalen i helgen. Jag tycker det är så kul att ha fått frågan om jag kan ställa ut lite av mina alster 😃 Lunch på nudlar, mässa sen kontraktsdag. Kunde inte känna nån större glädje i att jobba med våra värdeord där fokus låg på respekt. Inget ont om arrangörernas arbete, det var genomtänkt och pedagogiskt och så, men jag hade så gärna velat gå en kurs om konvertiter. Men jag fick avslag på den då det kanske fanns nån annan som den kunde passa bättre för, vilket jag kände var lite respektlöst gentemot mig. Idag hade det gett mig mer input än att prata respekt, respekt jobbar jag med varje dag liksom.
Pratade med en kollega innan jag hämtade hundar, hittade en fryslåda till middag. 2,5 timmes styrelsemöte i telefon. Tillslut hade jag såna problem att hänga med att jag hämtade mitt headset och plockade fram broderiet, det hjälpte koncentrationen. Jag är verkligen ingen telefonmänniska! Tog en sväng med hundarna innan jag broderade klart en blomklase i Fågelträdet.
Och nu kan jag varken sova eller ladda upp bilder förutom den sista bilden jag tog ikväll. Antar att det är nån uppdatering som jobbar för högtryck, liksom min skalle.
Jag avslutar väl dagen som jag började den... med ”pust”
Godnatt världen 🌍
Party hela dan 🎉
Är det vin i karaffen? frågade en herre på frukosten imorse. Förstås inte, men färgen på äppelnektarn var samma som på vitt vin. Och vin till frukost eller inte, vi slog nytt besökarerekord idag igen. Det är så roligt!
Samtidigt som vi dukade bort frukosten dukades det fram för fest. Byggarna som jobbat med Prästgårdens tak i några veckor bjöds in på taklagsfest i form av en härlig lunch.
Jag fotade visst bara såsen och salladen... men kycklingen med rotsaker i ugn, som inte kom med på bild, var fantastisk!
Även jag fick smörja kråset, så när jag trillade in på Torsdagsträffen var jag så mätt och belåten att jag hoppade över fikat. Men det vi fick oss till livs av den otroliga Elise Lindqvist kommer jag sent att glömma. Att läsa hennes bok och se henne på Tv är en sak, att höra denna pyttelilla energiska kvinna berätta om sitt liv, sin barndom och sitt arbete på Malmskillnadsgatan är otroligt starkt. Att denna snart 83-åriga kvinna dessutom suttit i Tv på morgonen gör att man förundras ytterligare över hennes ork! Jag kramade om henne och pratade lite med henne efteråt, då var hon trött, hon är alltså mänsklig! Och det kom jättemycket folk för att lyssna på hennes starka berättelse.
Gjorde lite småsaker på rummet innan jag hämtade hundar, rastade dem och gav dem middag. Jag avstod middag efter den kraftiga lunchen och till förmån för nästa festlighet, ost- och vinkväll på dagis!
Hunddagis alltså. Jag hade tänkt ta bussen så jag kunde dricka lite vin, men värken har varit jobbig idag så jag tog bilen... och drack Cocacola, det gick lika bra det.
Tur att man har GPS! Jag vet inte vad som hände med Eniros kartbild när jag drog ut vägbeskrivningen till Gubbängen, men den blev hursomhelst inte särskilt vägledande...
Vi satt i de olika hundbåsen ned godsaker på tallrikarna och först hamnade jag med människor från bostadsrättsföreningen och de satt och pratade typ hockey 🙄 Tänkte att det var kul att ha fått se Pyttelitens lokaler i Gubbängen oxå (Bamse och Rambo går på Pytteliten i Rågsved) och började fundera på hur jag kunde göra en tidig men snygg sorti. Dä ropade fröknarna på mig så jag smet över till dem. Vi (eller i alla fall jag) hade jättetrevligt resten av kvällen. Vi pratade om allt från varghybrider till Rambos svans.
Nu är jag hemma igen och tänker kolla vad som försiggår i huvudet på en mördare (TV3) innan jag gör kväller på riktigt.
Godnatt världen 🌍
Sett i backspegeln 🎶
... gick dagen rätt snabbt från moll till dur.
Min höstfina P-plats sett i backkameran
Dagen började lite rörigt... jag tappade bort telefonen och försökte komma in på jobbet med hemmanycklarna, glömde vattenflaskan i bilen ... men jag hittade både telefon och rätt nycklar, och efter en andra vända ut i bilen kunde jag njuta kallt friskt vatten oxå. Mitt besök uteblev och eftermiddagens externa möte ställdes in så dagen blev väldigt lugn. Den inplanerade inklämda lunchen med en kollega blev en trevlig långlunch istället och jag fick en hel del annat gjort.
Tikka butter masala med indierns kännetecken, nämligen ❤️-format ris
Klockan tre hade jag bokat massage på friskvårdstimmen. Hon fick loss en hel del knutar som jag nu förstår varit bidragande orsak till all huvudvärk. Bokade ny tid om tre veckor.
Hämtade hundar och la mig i soffan tills min härliga privatknyppelelev kom. Vi åt räksallad och knypplade i tre timmar. Hon är så duktig nu att jag satte mig bredvid och knypplade lite på min blomma. Sen följde vovvsingarna och jag med till bilen och fortsatte på kvällspromenad.
Vi får se om jag orkar klippa rent den imorgon.
Knypplade klart ”stor blomma” när jag kom hem... så det blev ingen tidig kväll ikväll heller, men vad gör det om 50 år? Nu ska jag sova iallafall!
Godnatt världen 🌍
Förmodligen är det skitdumt 😳
...men jag gör det ändå...
Vi satt och skojade om det på personalfrukosten imorse... ni vet, åldern och vad den gör med oss, när vi ska ut och festa men går hem klockan 22 för vi är så trötta, hur vi somnar i soffor och fåtöljer flera timmar innan vi egentligen tänkt gå och lägga oss. Det gav mig tröst i min trötthet!
Dagen har varit lugn. Gick igenom ”högen” och såg till att inget passerar bäst-före-datum. Ringde och skickade mail. Efter lunch mässa och möten. Redan under första mötet kände jag hur ögonen började klippa. Det handlar inte om att saker är ointressanta men att bli stillasittande för länge har den effekten på mig.
Hämtade hundar vid fem, det blev grillad kyckling idag igen, nu kylskåpskall. Köpte avocado och riskakor på vägen hem så jag mosade avocado och la på riskakor som jag toppade med gårdagens kyckling, mer avancerat blev det inte. Hundarna blev överlyckliga över att få grillad kyckling igen!
Min plan var att knyppla klart ”stor blomma” men jag mäktade inte med att plocka fram dynan och göra en lång vävbotten som avslutning... Sjönk ner i tv-soffan och dumglodde på serier en stund, sen fäste jag några trådar i en barntröja jag stickat. Sen skärpte jag till mig och plockade fram broderiet, broderade en blåmes i fågelträdet!
Jag bara vill inte bara jobba, sova, jobba, sova, jag vill orka nåt annat oxå! Skitdumt att sitta uppe till 23 när man är så trött! Skitdumt! ... men jag gör det ändå...
Måndag med en twist
Nämligen kyrkgruppsmåndag!
Hade tur med trafiken imorse från Strängnäs, var på jobbet strax efter nio. Tog det viktigaste i högen innan jag gick på tidig lunch för att sen möta upp Kyrkruppen vid pendeln för vidare avfärd mot Sollentuna och Edsbergskyrkan.
Kyrkorummet var 15x15x15 m
Dopfunten var himlafin och smyckad till skördefest
Orgeln var speciell
Takarmaturen bestod av 58 änglalika lampor
Blev så förtjust i Mariaikonen, vilka färger!
Handlade grillad kyckling i centrum och var tillbaka till jobbet strax före halv fem, åkte mer eller mindre direkt och hämtade hundar och åkte upp till lyan. Hundarna och jag delade på halva kycklingen till middag, jag tog tomater till, de fick pellets. Blir en reprismiddag imorgon.
Kvällen har jag ägnat åt ett par timmars knyppling. Nu är det bara nederkanten kvar på Elsa Petersons ”stor blomma” som jag började med på husbilssemestern. Sen gick jag långpromenad med hundarna... skönt att få liv i blodcirkulationen i benen efter knypplingen.
Ujujuj, nu har jag gått alldeles för långt igen
Nej, nu har jag summerat dagen. Ska krypa i koj. Somnar jag inte ska jag plocka fram nån spännande bok!
Godnatt världen 🌍
Helg 💦
... och vips var den slut. Vad hände liksom?
När jag vaknade igår var Janne borta. Jag tog itu med morgonsysslorna och när jag satte mig i paviljongen med kaffepåtåren efter morgonpromenaden så hörde jag ljudet av en traktor.
Så var det bara att konstatera att båtsäsongen är över för i år... Den hann ju inte ens börja!
I övrigt jobbade jag lite vid datorn och tvättade Jens och Bekkis alla babykläder. Jag hittade dem när vi röjde i boden i måndags och jag tyckte de kunde få en uppfräschning innan jag packade ner dem igen. På kvällskvisten åkte Janne till sitt nattpass... och ångesten anföll mig bakifrån. Det var jättemysigt att plocka i och vika alla babykläder, men det blev oxå en så stor sorg. Barnen är stora nu och min kropp är ganska trasig, jag längtar tillbaka till min stora familj, min starka kropp och den energi jag hade för 20 år sen. Nu hinner jag inte umgås med vare sig barn, barnbarn eller föräldrar i den utsträckning jag egentligen vill... och ett tu tre tar livet slut. Det blir extra påtagligt en helg som denna när värken vägrar ge sig och orken tryter samtidigt som hösten gör sitt intåg med en sjuk färgprakt, som ett fyrverkeri inför vinterns vila, en sista kraftansträngning innan den sista sucken....
Somnade i soffan efter midnatt nån gång, hasade mig i säng vid tretiden. Janne kom hem vid halv åtta och jag låg kvar och lyssnade på hans och hundarnas snusande. Gick upp vid tio och tog en promenad med hundarna. Ångest, ångest... Janne hade vaknat när jag kom hem igen. Vi åt frukost och han gick ut och började spika läkt. Jag tog fram knyppeldynan.
Vid tre kom grannarna över på fika och vid halv fem kom nån i jaktlaget och tog bort älgjakts-skylten. Janne och jag drog på oss kängorna och gick ut i skogen. Ca 1,5 kg trattisar på en timme, sen började det bli svårt att se i skymningen.
Vi kröp ner i badtunnan och såg stjärnorna tändas en efter en. Medan Janne gick ut med hundarna och lagade middag rensade jag svampen. Nu ligger den på tork, Janne sover och jag ska masa mig ut på en kort kissrunda med hundarna.
Ångesten vill inte ge sig. Inte värken heller... Fuck!
Hej igen 🤗
Visst är det väl barnsligt att sitta uppe bara för att man kan 🤪 Det gör jag just nu 😁 Borde gå och lägga mig men vill blogga. Förståndet förlorar igen 🧐
Veckan har fortsatt varit intensiv. Igår hade vi Torsdagsfrukost i Prästgården igen. Mycket folk från olika grupper i samhället. Lunch med kollegor och sen tandläkaren. Måste komma tilllbaka och fylla i en glasfyllning. Ska överväga om jag kan tänka mig ett tåligare komposit som innehåller lite plast. Plastfyllning har jag nämligen totalnobbat!
Efter att ha hämtat hundar och värmt spenatsoppa åkte jag till en knyppelkompis. Jag intervjuade henne kring ett jobb hon gjorde på 90-talet och hon hjälpte mig montera min knypplade solfjäder!
Den blev kvar hos henne för att torka och veckas. Ska bli så kul att få se det färdiga resultatet!
Fick bild imorse. Nu är den veckad och ligger i pressMorgonen på jobbet blev rörlig. Trodde att jag skulle få undan högen men det hände grej på grej. Åkte vid 12 för att hinna till frissan.
Blått och orange på den blonda basen, och så svart under förstås!
Hämtade Ragge och väskan i Lyan, hundarna på dagis och satte mig i fredagsköerna med ett jobbsamtal i headsetet.
Kom hem vid halv sju, gick över till grannen och firade hennes födelsedag. Hennes räkröra är himmelsk! 45 minuter i badtunnan. Blogg. Nu är jag riktigt trött!
Godmatt världen 🌍
Tumba bruk mm
Dagarna springer! Tisdagmorgon bjöd på arbetsfrukost, två olika möten och en trevlig middag med församlingsrådet. Maken hämtade hundarna så jag kunde bara ta det lugnt och bara fokusera på jobbet. Stannade kvar och hjälpte till med disken, det var kul! Gillar att jobba praktiskt och effektivt!
Dagen har bjudit på hembesök, lunchmusik, sopplunch och en guidad tur på Tumba bruk med Herrklubben. Hur många gånger har jag inte åkt förbi där men aldrig varit inne. vi fick en bra guide som berättade om livet på bruket, sedeltillverkningen och om Riksbankens historia som har sina anor från 1600-talet.
På bruket levde man i princip hela sitt liv. Man började arbetsdagen vid fyra på morgonen och fick fyra mål mat om dagen. Männen jobbade i sedelbruket medan kvinnor och barn tvättade lump som fick torka och blekas på Blekängen. Man hade oxå rätt till en liten odlingslott, man kunde ha höns och grisar samt en ko om man hade råd. Barnen fick gå i skola en del av dagen och de fick lära sig läsa och skriva samt katekesen av moster Carolina. Hon hämtades från fattigstugan och verkade på bruket i 27 år. Bruket var oxå ett av de första bruken som anställde en barnmorska och inrättade en Konsumbutik.
Till den första sedeltillverkningen användes lump. Att slänga lump var straffbart men lumphandlare for runt i Sverige och köpte upp gammalt linne och uttjänta kläder. Detta tvättades, blektes och gjordes till små fibrer som man sen tillsammans med mycket vatten kunde göra papper av. Senare började man använda bomull.
Bomull
Sedeltillverkning idag handlar om att ligga steget före förfalskarna och dagens sedlar har både vattenstämplar och ett flertal säkerhetsmarkörer inlagda i papper och tryck.
De första kreditivsedlarna var papperslappar utfärdade av Stockholm Banco och Johan Palmstruch som garanterade att man hade det värde som stod på sedeln i mynt på banken. Så sedeln har sin början i 1660-talet och ersatte handhavandet av stora tunga kopparmynt.
Detta mynt väger nästan 20 kilo och var värt 10 daler. De första var de största och präglades bara under några år.
När vi kom åter till jobbet tyckte jag att arbetsdagen var slut. Hämtade hundar och fixade mat åt dem innan jag åkte till bästisen för zonterapi och några timmars bubbel.
Nu är det hög tid att dejta John Blund. Veckan är inte slut än!
En dag för oss själva (nästan)
Kartonger och kartonger. Och mer kartonger. En stor del av mitt eftersatta privatliv finns i kartonger.
2008 sålde maken och jag våra delar av de hus vi ägde tillsammans med våra syskon. Det vi tog med oss från husen förvarade vi i kartonger i radhusets undervåning. Vi tänkte att vi nog skulle behöva en del av grejerna när vi köpte ett eget sommarnöje. 2009 köpte vi sommarhus utanför Strängnäs, ett dödsbo med alla möbler och allt annat kvar. Det var mycket röjande och städande, vi behöll en del och ersatte en del med det vi hade. 2014 gick flyttlasset från det stora radhuset till det lilla huset utanför Strängnäs. Vi hade verkligen röjt och rensat inför flytten men de sista veckorna råkade vi i panik över allt som var kvar så vi bara öste ner grejer i kartonger. Kartonger som sen stått i svärmors garage, kartonger som stått i grannens bod, kartonger som stått bakom soffan i vardagsrummet. I omgångar har vi tömt och röjt. Nu står de sista kartongerna i Ugglebo. Jätteskönt att ha allt hemma, men jag är så infernaliskt trött på kartonger! Jag har det senaste året även tömt morbrors lägenhet, mer kartonger ... och jag längtar sååå efter ett ställe att bo med hemkänsla. Inte bara att bo i utrymmen med travar och provisoriska lösningar..
Imorse gjorde maken och jag upp en plan för vår dag tillsammans. Först skulle vi röja i Ugglebo, sen plocka svamp och till sist fira vår perfekta dag med kalvfrikadeller innan vi skildes åt. Så blev det förstås inte, men det blev bra ändå 😃
Ugglebos kartonger fick sig en omgång - kasta, loppis, Lyan, ta hand om senare. Det försvann inte så mycket som jag räknat med, men de kartonger som finns kvar är de svåra kartongerna. Det där man inte vill slänga men inte heller ha framme, diabilder, negativ, dvd-filmer, ärvda porslinsserviser, pyssel, pyssel och åter pyssel, saker barnen gjort, märkliga souvernirer... Det blev för kort om tid att göra det grundligt men nu har jag iallafall koll på eländet...
Det blev ingen svampplockning för regnet vägrade upphöra. Istället satte vi oss i varsin fåtölj och planerade inredning och viss ombyggnation av huset. Nu finns en plan för att röja inne oxå bland kläder, sängkläder, märkliga föremål och böcker.
Det blev inga kalvfrikadeller heller för färsen hade antagit en grågrön skiftning som gjorde mig tillräckligt osäker för att välja att slanta ner wienerkorven i dillsåsen istället. Sen bar det av till höstens fjärde knypplingstillfälle på ABF medan Janne tog disk, hundpromenad och vilade ett par timmar innan sitt nattpass. När jag kom hem packade jag bilen och åkte upp till Lyan, maken packade sig in i sin bil och åkte till jobbet... det var det liksom... en perfekt dag!
Semester
Godmåndagmorgon!
För nån timme sen skickade jag iväg ett mail till chef och reception att jag tar ut en semesterdag istället för att jobba hemifrån idag. Allt som ska läsas och skrivas inför höstkonferensen ligger som ett täcke av ångest över mina tidiga morgnar men jag får försöka tänka bort det och lita till att det löser sig. Mitt privatliv är så grymt eftersatt och om jag lever fram till pension så antar jag att det är mitt privatliv jag kommer att leva, om jag har nåt kvar vill säga. Om jag gjorde bort mig fett på en konferens i november 2018 så får väl passera då! Och att jag har 30 outtagna semesterdagar talar sitt tydliga språk.
Grannen kom över med lite underbara höstfärger. Funderar på vad jag ska göra med dem 😍
I helgen har jag nästan inte gjort ett skit. Efter att ha sammanstrålat med yngsta dottern och sonen i lördags åkte jag hem, tog en grogg och somnade i soffan. Krånglade mig i säng vid midnatt och gick inte upp förrän halv elva när hundarna började sträcka på sig och tycka det var dax.
Tog en långpromenad i det underbara vädret och åt frukost... eller lunch... eller skit samma —ägg och mozzarella! Skrev lite på datorn och började elda badtunna efter andra promenaden. När maken kom hem efter sitt 12-timmarspass vid 20-tiden åt vi kex och räkor och sen kröp vi ner i badtunnan, 0 grader i luften och stjärnklart. Underbart! Livskvalité!
För en stund sen smög jag upp och drog på mig en ny badrock maken skaffat åt mig. Svart, stor, varm occh skön. Perfekt att trippa i över tomten i vinter när vi ska till badtunnan. Har suttit och lyssnat på tystnaden. Nu hör jag honom vakna till en ny dag. Det ska bli skönt att få vara tillsammans en hel dag. Lyx ❤️
Sala silvergruva
Igår åkte vi på församlingsutfärd till Sala! Sala silvergruva har funnits på min bucketlist länge och nu är den avprickad i en trevlig form. Det finns dock inget som säger att jag inte åker dit igen.
Vi fick åka ner på 155m djup. Gruvschakten sträcker sig 318 m nedåt men de schakt som ligger under 155m är vattenfyllda.
Gruvdriften påbörjades på 1400-taket och det är mäktigt att tänka att de 22km långa gruvgångarna brutits med ca 8 cm på två dygn. De eldade på nätterna så berget sprack, sen bröt man med hackor. Arbetarna jobbade 10 timmar, 6 dar i veckan. Arbetarna dog oftast 7-10 år i förtid pga sjukdomar relaterade till D-vitaminbrist då de fick alldeles för lite dagsljus, men deras familjer behövde inte svälta då de fick dagslön och alltid hade en liten peng att köpa mat för. Bly och silver utvanns och gruvan är Sveriges viktigaste silverfyndighet.
0,1% silver, 40% bly
Sen gick färden vidare till Kristinakyrkan i Sala. Vi fick en andakt av vår egen präst och en jättebra guidning av Mariakyrkans präst.
Kristinakyrkans ljusbärare är inspirerad av gruvgångarna och schakten i Sala Silvergruva
Efter andakt och visning av kyrkan blev det fika på Schelins kondis. Vågar nog påstå att det var den godaste Budapest jag ätit nån gång! Med hallon!
Sist på utflyktsschemat stod Skultuna där vi kunde shoppa loss på glas, mässing och annat skoj.
Mina fynd för dagen blev en selenitlykta, en ametist, en agatgeod samt ett bergskristallhjärta som jag köpte vid gruvan samt ett mässingshjärta, en kökskniv och ett marmorunderlägg i Skultuna.
Lite av ett antiklimax...
Aningens utslagen har jag blivit liggandes på soffan... Var på Norrtälje sjukhus före nio imorse. Åkte hemifrån i extremt god tid för att vara säker på att kunna forcera Stockholms köer och ändå hinna i tid. Fick inte tag på vare sig mamma eller pappa på telefon, de skulle komma dit med färdtjänst. Kvart i tio stegade jag in i kassan och förklarade att jag skulle följa pappa på hjärtundersökning och att jag inte fick tag i dem. Med födelsedata och pappas namn fick jag hjälp att söka reda på vilken mottagning han skulle till och i entrén i det huset satt mina föräldrar och var oroliga. Osannolikt nog hade båda två glömt sina mobiler hemma och kunde inte meddela mig vart jag skulle hitta dem.
Kvinnan, som vi trodde var hjärtläkaren, undersökte pappas hjärta noggrant med ultraljudet, sen fick vi veta att läkaren skulle kontakta oss när hen tittat på bilderna. Det blev en jättejobbig situation för vi trodde vi skulle få veta mer och få hjälp. Pappa har gått på Sophiahemmet tidigare och där var rutinerna annorlunda, där tog man UL och läkare och diskuterade åtgärd under samma besök. Att bli hemskickade utan svar blev jättejobbigt! Nu blir det ny väntan och mer oro. Körde hem föräldrarna och ringde deras VC för att fråga vad som händer nu. Blev oerhört snorkigt bemött att vi får väl vänta tills läkaren hunnit gå igenom resultatet och det tar några veckor, blir det akut får vi väl åka till akuten. Jag fattar inte att det är så här i Sverige idag. Senast jag ringde min egen VC och ville få en tid skulle jag få vänta i sex veckor. Jag protesterade och när hon frågade hur akut det var och jag började förklara så la hon på luren. Och jag vet med mig att jag inte är otrevlig!
Föräldrarna fick gå och lägga sig en stund, jag gick en promenad. Gick till ”mitt” svampställe och hittade lite kantareller. Det får bli kantarellmacka till frukost imorgon.
När jag kom tillbaka åkte jag med mamma och handlade. Vi fick prata ut om frustrationen. Pappa mår allt annat än bra och ingen vård får han. Det är hopplöst! Jag förstår att de känner det som att ”de” bara väntar på att de gamla och icke produktiva bara ska dö så samhället slipper kostnaden för dem. Är det tacken för ett långt samhällsproduktivt liv? Det är denna generation vi har att tacka för den välfärd som nu urholkas av privata vinstintressen. Vi köpte pizza. Valde en som hette ”Härlig”.
Sen åkte jag hem. Köer. Hämta hundar. Promenera. Mat till hundar. Soffa. Här ligger jag nu och ondgör mig över tingens ordning. Eller oordning. Jag kanske ska gå och kissa istället... och ta fram stickningen... eller broderiet? Där finns iallafall möjligheten till ett val!
Kort om dagen
Jag kom i tid till handledningen! Fick veta att hus i drömmar symboliserar självet, alltså jag. Vi pratade lite om drömmen...
Hade planerat att skippa lunchen, därav morgonens brunch, för att slippa stressa till mötet om Annandagens julfirande. Mötet var roligt och positivt, det känns att alla organisationerna gillar arrangemanget och allt känns så positivt. Jag åtog mig att skriva anteckningarna vilka jag renskrev och skickade ut direkt efter mötet. Gick lite tidigare för att leta present i Huddinge centrum och blev så förälskad i ett par bitar handblåst (heter det handblåst? Eller munblåst? Hand made!) glas.
Det blev liksom en present til mig själv istället, en påminnelse om vår fantastiska husbilssemester.
Ishotellet i Julkasjärvi
Sen hämtade jag hundarna och åkte hem för att ta emot min kompis och privatknyppelelev som kom med god mat och gott sällskap. Framåt nio blev hen säkert eskorterad till bilen i sällskap av mina livsfarliga pitbullwannabees.
Ikväll har jag inte ens satt på TVn! Har pratat med son och make i telefon en stund, nu ligger jag i sängen och bloggar. Morgondagen får bära sitt. Godnatt världen 🌍
Stressss
Fy vilken mardröm jag hade inatt! Vaknade kallsvettig. Jag har haft en del mardrömmar på sistone om onda andar och husdjur som dör. Det är inget konstigt när det är mörkt på kvällarna och älgen söker sig närmre vårt bostadsområde så det prasslar och brakar i skogen samt att Bamse har varit sjuk. Men nattens mardröm var nåt annat...
Jag håller ju på att jobba med min stress och jag tycker det går bra. Min chef har uppmuntrat mig till luft i schemat. Men igår fick jag ett sånt där återfall... Stressnoja ... eller flykt helt enkelt.
Jag sov kvar i Strängnäs efter vårt härliga kvällsdopp, gick upp tidigt och körde till Storstan, hundar till dagis, goja till lyan och jag till jobbet. Konfidentkontakter efter personalfrukosten, möte efter lunch och sen skrev jag en stund innan jag hämtade hundar, snabb middag och åter till jobbet för att ta hand om meditationen. En bra dag helt enkelt med luft i schemat.
Men sen... Istället för att gå och lägga mig efter sista promenaden börjar jag spela solitaire på mobilen, äta chips medan TVn stod på. Till över midnatt!!!! Varför? Varför inte bre en macka eller koka ett ägg och ta fram broderiet eller en bok, det är ju sånt jag tycker om och får mig att gå ner i varv! Stress? Missbruk? Självskadebeteende? Eller en liten mysig mix av dessa tre?
Mardrömmen då? Jag och två kollegor befann oss i ett stort gult hus. Typ vår nyrenoverade prästgård fast ännu större och med massor av antika värdeföremål i guld och kristall, snidat trä, ett bibliotek från 1700-talet, utsökta textilier och guldbroderier. Vi gick upp på övervåningen och satte oss vid ett bord för att prata, då börjar det komma upp folk för trappan. Den ena kollegan försvann och den andra ursäktade sig med migrän... och där stod jag överst i trappan, konstaterade att vi glömt stänga dörren och nu vällde 100-tals människor in. Jag tänkte att de får väl gå och titta en stund så kör jag ut dem sen, men så såg jag att de vred och vände på textilierna, pillade på sniderierna, vände på guldtavlor och -speglar. Jag gick in i rum efter rum och ropade med fulla magstödet att huset måste omedelbart utrymmas, men få brydde sig. Det låg blöjor och annat skräp kastat i hörnen. I köket tog folk frikostigt för sig av en buffe med kallskuret som jag till min fasa insåg var beställd åt en konferens. Nånstans där vaknade jag med känslor av panik, att vara ensam och förrådd.
Jag gick upp och duschade och lät dan börja. Hundar till dagis, telefonsamtal och brunch, nu på väg till handledning... Inställda och försenade tåg... Funderar på drömmen...
Jobbahemifrånmåndag
Det blev en lugn dag. Telefonen började ringa direkt imorse och jag tänkte att jag nog får stänga av den framåt eftermiddagen... men sen höll den sig tyst. Gick igenom mailen och började sen läsa. Jag ska säga nåt klokt om min senaste uppsats på höstkonferensen i november och jag gruvar mig nåt förfärligt. Att prata inför folk är inte min grej... och jag ställer otroliga krav på mig själv att det ska vara bra. En del ställer sig bara och pratar fritt, oj vad jag avundas dem! Jag kan hålla på att skriva i dagar och veckor på nåt jag ska säga.
Men jag försöker tänka att utmaningar är nåt gott och att träna på det som är läskigt oxå är nåt gott.
En härlig skogspromenad under lunchen, sen började jag skriva på em. Skriva är kul. Jag kommer antagligen skriva alldeles för mycket och sen banta textmassan till en mängd som man orkar lyssna på, sen får jag bara hoppas att våra förtroendevalda känner att de får ut nåt av det.
Efter middagen åkte jag iväg och träffade merparten av mina duktiga knyppelelever. Ikväll har vi spolat pinnar och knypplat krokodiler, vitsippor och tomtar. Kul som bara den är det!
Och som grädde på moset blev det lite badtunnebad när jag kom hem. Vi har legat i varmvattnet och tittat på Vintergatan, stjärnfall och den annalkande fronten som kanske ger regn under natten.
Nu återstår bara sängen...
