Rut
Rut
En man från Betlehem, Ellimelek och hans hustru Noomi, utvandrade till Moab med sina två söner för att komma undan den hungersnöd som rådde i hemlandet. Efter en tid dog Ellimelek, men sö nerna växte upp i det nya landet och tog sig varsin hustru, Orpa och Rut , men efter en tid dör även de båda sönerna. Noomi visste att hon inte kunde bli försörjd i ett främmande land där hon inte ha de några släktingar, så hon beslöt sig för att bege sig den långa vägen hem till sitt eget land. Hon sa till sina båda sonhustrur , som ju också de blivit änkor, att de skulle vända hem till sina föräldrar så skulle de så småningom skulle kunna giftas bort igen och på så sött få en trygg försörjning, ett hem och barn. Orpa lät sig övertalas och g ick till sitt föräldrahem, men inte Rut, hon var fast besluten att inte överge den gamla kvinnan. Rut vill e se till att hennes svärmor fick sin försörjning. Hon sa till Noomi: "Dit du går, vill också jag gå, och där du stannar vill också jag stanna . Ditt folk är mitt folk och din Gid är min Gud ".
Så gav sig de båda kvinnorna, den unga och den gamla, ut på en lång vandring och kom så småningom fram till Betlehem. De kom fram lagom till kornskörden och Rut började söka arbete för att kunna försörja sig och Noomi. Hon gick till Boas, som var en släkting till Ellimelek, hennes svärfar, och fick tillstånd att plocka ax efter männen som skördade hans åkrar. Det var vanligt att fattiga fick gå efter skördemännen och plocka det som spilldes på marken för att överleva på det och det var oftast kvinnor som hade den uppgiften. Det hade kunnat ha gått illa för R ut, om hon inte haft Herrens beskydd och det är just här vi kommer in i texten i Ruts bok ur söndagens gammaltestamentliga läsning (Rut 2:8-12).
Både männen som bärgade skörden, och kvinnorna som gick efter för att plocka de korn som fallit till marken, stannade kvar på skördeplatsen under nätterna och sov på marken under bar himmel. Det var inte olagligt för skördearbetarna att utnyttja kvinnorna och flickorna som arbetade bakom dem när natten föll. Men Boas, som var kusin till Ruts svärfar och som också ägde åkern där R ut arbetade kände i sin ande att han skulle ta hand om henne och se till att inget ont hände henne.
Den här berättelsen om hur Boas tar till sig Rut som hustru har säkert traderats muntligt i flera generationer innan den blev nedtecknad . Rut föder nämligen en son som får namnet Obed och Obed kom att bli Kung Davids farfar. Man tror att Ruts bok blev nedtecknad på 400talet före Kristus och den är ett unikt stycke israelisk litteratur. Det som utmärker boken är att den är totalt fri från våld och övergrepp. Rut har alltid varit en av de mest omtyckta texterna om bibliska kvinnor . Genom denna bok vill G ud undervisa oss människor om hur vi kan och ska leva tillsammans. Boken andas respekt för medmänniskan och kärlek som går över nationella gränser. På R uts tid fanns politiska krafter s om ville att Israel skulle isolera sig och leva som det utvalda folket i lugn och ro, lite på samma sätt som vi har politiska krafter idag som strävar åt stängda gränser, men i Ruts bok kan vi se att det inte var , eller är, Guds plan. Gud älskar alla människor och han har skapat oss alla till sin avbild. Och visst är det talande då Rut, invandraren, kom att bli gammelfarmor till Israels kanske störste och mest omtalade man - Kung David.
Det vi får lära oss i Ruts bok är hur man kan leva tillsammans och det är vår uppgift ännu idag.
