Party hela dan 🎉

Är det vin i karaffen? frågade en herre på frukosten imorse. Förstås inte, men färgen på äppelnektarn var samma som på vitt vin. Och vin till frukost eller inte, vi slog nytt besökarerekord idag igen. Det är så roligt! 
 
 
Samtidigt som vi dukade bort frukosten dukades det fram för fest. Byggarna som jobbat med Prästgårdens tak i några veckor bjöds in på taklagsfest i form av en härlig lunch.
 
Jag fotade visst bara såsen och salladen... men kycklingen med rotsaker i ugn, som inte kom med på bild, var fantastisk!
 
Även jag fick smörja kråset, så när jag trillade in på Torsdagsträffen var jag så mätt och belåten att jag hoppade över fikat. Men det vi fick oss till livs av den otroliga Elise Lindqvist kommer jag sent att glömma. Att läsa hennes bok och se henne på Tv är en sak, att höra denna pyttelilla energiska kvinna berätta om sitt liv, sin barndom och sitt arbete på Malmskillnadsgatan är otroligt starkt. Att denna snart 83-åriga kvinna dessutom suttit i Tv på morgonen gör att man förundras ytterligare över hennes ork! Jag kramade om henne och pratade lite med henne efteråt, då var hon trött, hon är alltså mänsklig! Och det kom jättemycket folk för att lyssna på hennes starka berättelse.
 
 
Gjorde lite småsaker på rummet innan jag hämtade hundar, rastade dem och gav dem middag. Jag avstod middag efter den kraftiga lunchen och till förmån för nästa festlighet, ost- och vinkväll på dagis!
 
 
Hunddagis alltså. Jag hade tänkt ta bussen så jag kunde dricka lite vin, men värken har varit jobbig idag så jag tog bilen... och drack Cocacola, det gick lika bra det.
 
Tur att man har GPS! Jag vet inte vad som hände med Eniros kartbild när jag drog ut vägbeskrivningen till Gubbängen, men den blev hursomhelst inte särskilt vägledande...
 
Vi satt i de olika hundbåsen ned godsaker på tallrikarna och först hamnade jag med människor från bostadsrättsföreningen och de satt och pratade typ hockey 🙄 Tänkte att det var kul att ha fått se Pyttelitens lokaler i Gubbängen oxå (Bamse och Rambo går på Pytteliten i Rågsved) och började fundera på hur jag kunde göra en tidig men snygg sorti. Dä ropade fröknarna på mig så jag smet över till dem. Vi (eller i alla fall jag) hade jättetrevligt resten av kvällen. Vi pratade om allt från varghybrider till Rambos svans.
 
 
Nu är jag hemma igen och tänker kolla vad som försiggår i huvudet på en mördare (TV3) innan jag gör kväller på riktigt.
 
Godnatt världen 🌍

Sett i backspegeln 🎶

... gick dagen rätt snabbt från moll till dur.
 
Min höstfina P-plats sett i backkameran 
 
Dagen började lite rörigt... jag tappade bort telefonen och försökte komma in på jobbet med hemmanycklarna, glömde vattenflaskan i bilen ... men jag hittade både telefon och rätt nycklar, och efter en andra vända ut i bilen kunde jag njuta kallt friskt vatten oxå. Mitt besök uteblev och eftermiddagens externa möte ställdes in så dagen blev väldigt lugn. Den inplanerade inklämda lunchen med en kollega blev en trevlig långlunch istället och jag fick en hel del annat gjort.
 
Tikka butter masala med indierns kännetecken, nämligen ❤️-format ris
 
Klockan tre hade jag bokat massage på friskvårdstimmen. Hon fick loss en hel del knutar som jag nu förstår varit bidragande orsak till all huvudvärk. Bokade ny tid om tre veckor.
 
Hämtade hundar och la mig i soffan tills min härliga privatknyppelelev kom. Vi åt räksallad och knypplade i tre timmar. Hon är så duktig nu att jag satte mig bredvid och knypplade lite på min blomma. Sen följde vovvsingarna och jag med till bilen och fortsatte på kvällspromenad.
 
Vi får se om jag orkar klippa rent den imorgon.
 
Knypplade klart ”stor blomma” när jag kom hem... så det blev ingen tidig kväll ikväll heller, men vad gör det om 50 år? Nu ska jag sova iallafall!
 
Godnatt världen 🌍

Förmodligen är det skitdumt 😳

...men jag gör det ändå...
 
Vi satt och skojade om det på personalfrukosten imorse... ni vet, åldern och vad den gör med oss, när vi ska ut och festa men går hem klockan 22 för vi är så trötta, hur vi somnar i soffor och fåtöljer flera timmar innan vi egentligen tänkt gå och lägga oss. Det gav mig tröst i min trötthet!
 
 
Dagen har varit lugn. Gick igenom ”högen” och såg till att inget passerar bäst-före-datum. Ringde och skickade mail. Efter lunch mässa och möten. Redan under första mötet kände jag hur ögonen började klippa. Det handlar inte om att saker är ointressanta men att bli stillasittande för länge har den effekten på mig.
 
 
Hämtade hundar vid fem, det blev grillad kyckling idag igen, nu kylskåpskall. Köpte avocado och riskakor på vägen hem så jag mosade avocado och la på riskakor som jag toppade med gårdagens kyckling, mer avancerat blev det inte. Hundarna blev överlyckliga över att få grillad kyckling igen!  
 
Min plan var att knyppla klart ”stor blomma” men jag mäktade inte med att plocka fram dynan och göra en lång vävbotten som avslutning... Sjönk ner i tv-soffan och dumglodde på serier en stund, sen fäste jag några trådar i en barntröja jag stickat. Sen skärpte jag till mig och plockade fram broderiet, broderade en blåmes i fågelträdet!
 
 
Jag bara vill inte bara jobba, sova, jobba, sova, jag vill orka nåt annat oxå! Skitdumt att sitta uppe till 23 när man är så trött! Skitdumt!  ... men jag gör det ändå...

Måndag med en twist

Nämligen kyrkgruppsmåndag!
 
Hade tur med trafiken imorse från Strängnäs, var på jobbet strax efter nio. Tog det viktigaste i högen innan jag gick på tidig lunch för att sen möta upp Kyrkruppen vid pendeln för vidare avfärd mot Sollentuna och Edsbergskyrkan.
 
Kyrkorummet var 15x15x15 m
 
Dopfunten var himlafin och smyckad till skördefest
 
Orgeln var speciell
 
Takarmaturen bestod av 58 änglalika lampor
 
Blev så förtjust i Mariaikonen, vilka färger!
 
Handlade grillad kyckling i centrum och var tillbaka till jobbet strax före halv fem, åkte mer eller mindre direkt och hämtade hundar och åkte upp till lyan. Hundarna och jag delade på halva kycklingen till middag, jag tog tomater till, de fick pellets. Blir en reprismiddag imorgon. 
 
 
Kvällen har jag ägnat åt ett par timmars knyppling. Nu är det bara nederkanten kvar på Elsa Petersons ”stor blomma” som jag började med på husbilssemestern. Sen gick jag långpromenad med hundarna... skönt att få liv i blodcirkulationen i benen efter knypplingen.
 
Ujujuj, nu har jag gått alldeles för långt igen
 
Nej, nu har jag summerat dagen. Ska krypa i koj. Somnar jag inte ska jag plocka fram nån spännande bok!
 
Godnatt världen 🌍

Helg 💦

... och vips var den slut. Vad hände liksom? 
 
När jag vaknade igår var Janne borta. Jag tog itu med morgonsysslorna och när jag satte mig i paviljongen med kaffepåtåren efter morgonpromenaden så hörde jag ljudet av en traktor.
 
 
Så var det bara att konstatera att båtsäsongen är över för i år... Den hann ju inte ens börja!
 
I övrigt jobbade jag lite vid datorn och tvättade Jens och Bekkis alla babykläder. Jag hittade dem när vi röjde i boden i måndags och jag tyckte de kunde få en uppfräschning innan jag packade ner dem igen. På kvällskvisten åkte Janne till sitt nattpass... och ångesten anföll mig bakifrån. Det var jättemysigt att plocka i och vika alla babykläder, men det blev oxå en så stor sorg. Barnen är stora nu och min kropp är ganska trasig, jag längtar tillbaka till min stora familj, min starka kropp och den energi jag hade för 20 år sen. Nu hinner jag inte umgås med vare sig barn, barnbarn eller föräldrar i den utsträckning jag egentligen vill... och ett tu tre tar livet slut. Det blir extra påtagligt en helg som denna när värken vägrar ge sig och orken tryter samtidigt som hösten gör sitt intåg med en sjuk färgprakt, som ett fyrverkeri inför vinterns vila, en sista kraftansträngning innan den sista sucken....
 
 
Somnade i soffan efter midnatt nån gång, hasade mig i säng vid tretiden. Janne kom hem vid halv åtta och jag låg kvar och lyssnade på hans och hundarnas snusande. Gick upp vid tio och tog en promenad med hundarna. Ångest, ångest... Janne hade vaknat när jag kom hem igen. Vi åt frukost och han gick ut och började spika läkt. Jag tog fram knyppeldynan.
 
 
Vid tre kom grannarna över på fika och vid halv fem kom nån i jaktlaget och tog bort älgjakts-skylten. Janne och jag drog på oss kängorna och gick ut i skogen. Ca 1,5 kg trattisar på en timme, sen började det bli svårt att se i skymningen.
 
 
Vi kröp ner i badtunnan och såg stjärnorna tändas en efter en. Medan Janne gick ut med hundarna och lagade middag rensade jag svampen. Nu ligger den på tork, Janne sover och jag ska masa mig ut på en kort kissrunda med hundarna.
 
 
Ångesten vill inte ge sig. Inte värken  heller... Fuck!
 

Hej igen 🤗

Visst är det väl barnsligt att sitta uppe bara för att man kan 🤪 Det gör jag just nu 😁 Borde gå och lägga mig men vill blogga. Förståndet förlorar igen 🧐
 
Veckan har fortsatt varit intensiv. Igår hade vi Torsdagsfrukost i Prästgården igen. Mycket folk från olika grupper i samhället. Lunch med kollegor  och sen tandläkaren. Måste komma tilllbaka och fylla i en glasfyllning. Ska överväga om jag kan tänka mig ett tåligare komposit som innehåller lite plast. Plastfyllning har jag nämligen totalnobbat!
 
 
Efter att ha hämtat hundar och värmt spenatsoppa åkte jag till en knyppelkompis. Jag intervjuade henne kring ett jobb hon gjorde på 90-talet och hon hjälpte mig montera min knypplade solfjäder!
 
 
Den blev kvar hos henne för att torka och veckas. Ska bli så kul att få se det färdiga resultatet!
 
Fick bild imorse. Nu är den veckad och ligger i press
 
Morgonen på jobbet blev rörlig. Trodde att jag skulle få undan högen men det hände grej på grej. Åkte vid 12 för att hinna till frissan.
 
Blått och orange på den blonda basen, och så svart under förstås!
 
Hämtade Ragge och väskan i Lyan, hundarna på dagis och satte mig i fredagsköerna med ett jobbsamtal i headsetet.
 
 
Kom hem vid halv sju, gick över till grannen och firade hennes födelsedag. Hennes räkröra är himmelsk! 45 minuter i badtunnan. Blogg. Nu är jag riktigt trött!
 
 
Godmatt världen 🌍

Tumba bruk mm

Dagarna springer! Tisdagmorgon bjöd på arbetsfrukost, två olika möten och en trevlig middag med församlingsrådet. Maken hämtade hundarna så jag kunde bara ta det lugnt och bara fokusera på jobbet. Stannade kvar och hjälpte till med disken, det var kul! Gillar att jobba praktiskt och effektivt!
 
 
Dagen har bjudit på hembesök, lunchmusik, sopplunch och en guidad tur på Tumba bruk med Herrklubben. Hur många gånger har jag inte åkt förbi där men aldrig varit inne. vi fick en bra guide som berättade om livet på bruket, sedeltillverkningen och om Riksbankens historia som har sina anor från 1600-talet.
 
 
På bruket levde man i princip hela sitt liv. Man började arbetsdagen vid fyra på morgonen och fick fyra mål mat om dagen. Männen jobbade i sedelbruket medan kvinnor och barn tvättade lump som fick torka och blekas på Blekängen. Man hade oxå  rätt till en liten odlingslott, man kunde ha höns och grisar samt en ko om man hade råd. Barnen fick gå i skola en del av dagen och de fick lära sig läsa och skriva samt katekesen av moster Carolina. Hon hämtades från fattigstugan och verkade på bruket i 27 år. Bruket var oxå ett av de första bruken som anställde en barnmorska och inrättade en Konsumbutik.
 
 
Till den första sedeltillverkningen användes lump. Att slänga lump var straffbart men lumphandlare for runt i Sverige och köpte upp gammalt linne och uttjänta kläder. Detta tvättades, blektes och gjordes till små fibrer som man sen tillsammans med mycket vatten kunde göra papper av. Senare började man använda bomull.
 
Bomull
 
Sedeltillverkning idag handlar om att ligga steget före förfalskarna och dagens sedlar har både vattenstämplar och ett flertal säkerhetsmarkörer inlagda i papper och tryck.
 
 
De första kreditivsedlarna var papperslappar utfärdade av Stockholm Banco och Johan Palmstruch som garanterade att man hade det värde som stod på sedeln i mynt på banken. Så sedeln har sin början i 1660-talet och ersatte handhavandet av stora tunga kopparmynt.
 
Detta mynt väger nästan 20 kilo och var värt 10 daler. De första var de största och präglades bara under några år.
 
När vi kom åter till jobbet tyckte jag att arbetsdagen var slut. Hämtade hundar och fixade mat åt dem innan jag åkte till bästisen för zonterapi och några timmars bubbel. 
 
Nu är det hög tid att dejta John Blund. Veckan är inte slut än!

En dag för oss själva (nästan)

Kartonger och kartonger. Och mer kartonger. En stor del av mitt eftersatta privatliv finns i kartonger.
 
 
2008 sålde maken och jag våra delar av de hus vi ägde tillsammans med våra syskon. Det vi tog med oss från husen förvarade vi i kartonger i radhusets undervåning. Vi tänkte att vi nog skulle behöva en del av grejerna när vi köpte ett eget sommarnöje. 2009 köpte vi sommarhus utanför Strängnäs, ett dödsbo med alla möbler och allt annat kvar. Det var mycket röjande och städande, vi behöll en del och ersatte en del med det vi hade. 2014 gick flyttlasset från det stora radhuset till det lilla huset utanför Strängnäs. Vi hade verkligen röjt och rensat inför flytten men de sista veckorna råkade vi i panik över allt som var kvar så vi bara öste ner grejer i kartonger. Kartonger som sen stått i svärmors garage, kartonger som stått i grannens bod, kartonger som stått bakom soffan i vardagsrummet. I omgångar har vi tömt och röjt. Nu står de sista kartongerna i Ugglebo. Jätteskönt att ha allt hemma, men jag är så infernaliskt trött på kartonger! Jag har det senaste året även tömt morbrors lägenhet, mer kartonger ... och jag längtar sååå efter ett ställe att bo med hemkänsla. Inte bara att bo i utrymmen med travar och provisoriska lösningar.. 
 
Imorse gjorde maken och jag upp en plan för vår dag tillsammans. Först skulle vi röja i Ugglebo, sen plocka svamp och till sist fira vår perfekta dag med kalvfrikadeller innan vi skildes åt. Så blev det förstås inte, men det blev bra ändå 😃
 
Ugglebos kartonger fick sig en omgång - kasta, loppis, Lyan, ta hand om senare. Det försvann inte så mycket som jag räknat med, men de kartonger som finns kvar är de svåra kartongerna. Det där man inte vill slänga men inte heller ha framme, diabilder, negativ, dvd-filmer, ärvda porslinsserviser, pyssel, pyssel och åter pyssel, saker barnen gjort, märkliga souvernirer... Det blev för kort om tid att göra det grundligt men nu har jag iallafall koll på eländet...
 
 
Det blev ingen svampplockning för regnet vägrade upphöra. Istället satte vi oss i varsin fåtölj och planerade inredning och viss ombyggnation av huset. Nu finns en plan för att röja inne oxå bland kläder, sängkläder, märkliga föremål och böcker.
 
Det blev inga kalvfrikadeller heller för färsen hade antagit en grågrön skiftning som gjorde mig tillräckligt osäker för att välja att slanta ner wienerkorven i dillsåsen istället. Sen bar det av till höstens fjärde knypplingstillfälle på ABF medan Janne tog disk, hundpromenad och vilade ett par timmar innan sitt nattpass. När jag kom hem packade jag bilen och åkte upp till Lyan, maken packade sig in i sin bil och åkte till jobbet... det var det liksom... en perfekt dag!

Semester

Godmåndagmorgon!
 
För nån timme sen skickade jag iväg ett mail till chef och reception att jag tar ut en semesterdag istället för att jobba hemifrån idag. Allt som ska läsas och skrivas inför höstkonferensen ligger som ett täcke av ångest över mina tidiga morgnar men jag får försöka tänka bort det och lita till att det löser sig. Mitt privatliv är så grymt eftersatt och om jag lever fram till pension så antar jag att det är mitt privatliv jag kommer att leva, om jag har nåt kvar vill säga. Om jag gjorde bort mig fett på en konferens i november 2018 så får väl passera då! Och att jag har 30 outtagna semesterdagar talar sitt tydliga språk.
 
Grannen kom över med lite underbara höstfärger. Funderar på vad jag ska göra med dem 😍
 
I helgen har jag nästan inte gjort ett skit. Efter att ha sammanstrålat med yngsta dottern och sonen i lördags åkte jag hem, tog en grogg och somnade i soffan. Krånglade mig i säng vid midnatt och gick inte upp förrän halv elva när hundarna började sträcka på sig och tycka det var dax.
 
 
Tog en långpromenad i det underbara vädret och åt frukost... eller lunch... eller skit samma —ägg och mozzarella! Skrev lite på datorn och började elda badtunna efter andra promenaden. När maken kom hem efter sitt 12-timmarspass vid 20-tiden åt vi kex och räkor och sen kröp vi ner i badtunnan, 0 grader i luften och stjärnklart. Underbart! Livskvalité! 
 
För en stund sen smög jag upp och drog på mig en ny badrock maken skaffat åt mig. Svart, stor, varm occh skön. Perfekt att trippa i över tomten i vinter när vi ska till badtunnan. Har suttit och lyssnat på tystnaden. Nu hör jag honom vakna till en ny dag. Det ska bli skönt att få vara tillsammans en hel dag. Lyx ❤️

Sala silvergruva

 
Igår åkte vi på församlingsutfärd till Sala! Sala silvergruva har funnits på min bucketlist länge och nu är den avprickad i en trevlig form. Det finns dock inget som säger att jag inte åker dit igen. 
 
 
Vi fick åka ner på 155m djup. Gruvschakten sträcker sig 318 m nedåt men de schakt som ligger under 155m är vattenfyllda.
 
 
Gruvdriften påbörjades på 1400-taket och det är mäktigt att tänka att de 22km långa gruvgångarna brutits med ca 8 cm på två dygn. De eldade på nätterna så berget sprack, sen bröt man med hackor. Arbetarna jobbade 10 timmar, 6 dar i veckan. Arbetarna dog oftast 7-10 år i förtid pga sjukdomar relaterade till D-vitaminbrist då de fick alldeles för lite dagsljus, men deras familjer behövde inte svälta då de fick dagslön och alltid hade en liten peng att köpa mat för.  Bly och silver utvanns och gruvan  är Sveriges viktigaste silverfyndighet.
 
0,1% silver, 40% bly
 
 
Sen gick färden vidare till Kristinakyrkan i Sala. Vi fick en andakt av vår egen präst och en jättebra guidning av Mariakyrkans präst.
 
Kristinakyrkans ljusbärare är inspirerad av gruvgångarna och schakten i Sala Silvergruva
 
Efter andakt och visning av kyrkan blev det fika på Schelins kondis. Vågar nog påstå att det var den godaste Budapest jag ätit nån gång! Med hallon!
 
 
Sist på utflyktsschemat stod Skultuna där vi kunde shoppa loss på glas, mässing och annat skoj.
 
 
Mina fynd för dagen blev en selenitlykta, en ametist, en agatgeod samt ett bergskristallhjärta som jag köpte vid gruvan samt ett mässingshjärta, en kökskniv och ett marmorunderlägg i Skultuna.
 
 
 Nej! Nu ska jag ta hand om dagen! Sköt om er 💕

Lite av ett antiklimax...

Aningens utslagen har jag blivit liggandes på soffan... Var på Norrtälje sjukhus före nio imorse. Åkte hemifrån i extremt god tid för att vara säker på att kunna forcera Stockholms köer och ändå hinna i tid. Fick inte tag på vare sig mamma eller pappa på telefon, de skulle komma dit med färdtjänst. Kvart i tio stegade jag in i kassan och förklarade att jag skulle följa pappa på hjärtundersökning och att jag inte fick tag i dem. Med födelsedata och pappas namn fick jag hjälp att söka reda på vilken mottagning han skulle till och i entrén i det huset satt mina föräldrar och var oroliga. Osannolikt nog hade båda två glömt sina mobiler hemma och kunde inte meddela mig vart jag skulle hitta dem.
 
 
Kvinnan, som vi trodde var hjärtläkaren, undersökte pappas hjärta noggrant med ultraljudet, sen fick vi veta att läkaren skulle kontakta oss när hen tittat på bilderna. Det blev en jättejobbig situation för vi trodde vi skulle få veta mer och få hjälp. Pappa har gått på Sophiahemmet tidigare och där var rutinerna annorlunda, där tog man UL och läkare och diskuterade åtgärd under samma besök. Att bli hemskickade utan svar blev jättejobbigt! Nu blir det ny väntan och mer oro. Körde hem föräldrarna och ringde deras VC för att fråga vad som händer nu. Blev oerhört snorkigt bemött att vi får väl vänta tills läkaren hunnit gå igenom resultatet och det tar några veckor, blir det akut får vi väl åka till akuten. Jag fattar inte att det är så här i Sverige idag. Senast jag ringde min egen VC och ville få en tid skulle jag få vänta i sex veckor. Jag protesterade och när hon frågade hur akut det var och jag började förklara så la hon på luren. Och jag vet med mig att jag inte är otrevlig!  
 
 
Föräldrarna fick gå och lägga sig en stund, jag gick en promenad. Gick till ”mitt” svampställe och hittade lite kantareller. Det får bli kantarellmacka till frukost imorgon.
 
När jag kom tillbaka åkte jag med mamma och handlade. Vi fick prata ut om frustrationen. Pappa mår allt annat än bra och ingen vård får han. Det är hopplöst! Jag förstår att de känner det som att ”de” bara väntar på att de gamla och icke produktiva bara ska dö så samhället slipper kostnaden för dem. Är det tacken för ett långt samhällsproduktivt liv? Det är denna generation vi har att tacka för den välfärd som nu urholkas av privata vinstintressen. Vi köpte pizza. Valde en som hette ”Härlig”.
 
 
Sen åkte jag hem. Köer. Hämta hundar. Promenera. Mat till hundar. Soffa. Här ligger jag nu och ondgör mig över tingens ordning. Eller oordning. Jag kanske ska gå och kissa istället... och ta fram stickningen... eller broderiet? Där finns iallafall möjligheten till ett val!

Kort om dagen

Jag kom i tid till handledningen! Fick veta att hus i drömmar symboliserar självet, alltså jag. Vi pratade lite om drömmen...
 
 
Hade planerat att skippa lunchen, därav morgonens brunch, för att slippa stressa till mötet om Annandagens julfirande. Mötet var roligt och positivt, det känns att alla organisationerna gillar arrangemanget och allt känns så positivt. Jag åtog mig att skriva anteckningarna vilka jag renskrev och skickade ut direkt efter mötet. Gick lite tidigare för att leta present i Huddinge centrum och blev så förälskad i ett par bitar handblåst (heter det handblåst? Eller munblåst? Hand made!) glas.
 
 
Det blev liksom en present til mig själv istället, en påminnelse om vår fantastiska husbilssemester.
 
Ishotellet i Julkasjärvi
 
Sen hämtade jag hundarna och åkte hem för att ta emot min kompis och privatknyppelelev som kom med god mat och gott sällskap. Framåt nio blev hen säkert eskorterad till bilen i sällskap av mina livsfarliga pitbullwannabees. 
 
 
Ikväll har jag inte ens satt på TVn! Har pratat med son och make i telefon en stund, nu ligger jag i sängen och bloggar. Morgondagen får bära sitt. Godnatt världen 🌍

Stressss

 
Fy vilken mardröm jag hade inatt! Vaknade kallsvettig. Jag har haft en del mardrömmar på sistone om onda andar och husdjur som dör. Det är inget konstigt när det är mörkt på kvällarna och älgen söker sig närmre vårt bostadsområde så det prasslar och brakar i skogen samt att Bamse har varit sjuk. Men nattens mardröm var nåt annat...
 
Jag håller ju på att jobba med min stress och jag tycker det går bra. Min chef har uppmuntrat mig till luft i schemat. Men igår fick jag ett sånt där återfall... Stressnoja ... eller flykt helt enkelt. 
 
 
Jag sov kvar i Strängnäs efter vårt härliga kvällsdopp, gick upp tidigt och körde till Storstan, hundar till dagis, goja till lyan och jag till jobbet. Konfidentkontakter efter personalfrukosten, möte efter lunch och sen skrev jag en stund innan jag hämtade hundar, snabb middag och åter till jobbet för att ta hand om meditationen. En bra dag helt enkelt med luft i schemat.
 
 
Men sen... Istället för att gå och lägga mig efter sista promenaden börjar jag spela solitaire på mobilen, äta chips medan TVn stod på. Till över midnatt!!!! Varför? Varför inte bre en macka eller koka ett ägg och ta fram broderiet eller en bok, det är ju sånt jag tycker om och får mig att gå ner i varv! Stress? Missbruk? Självskadebeteende? Eller en liten mysig mix av dessa tre?
 
Mardrömmen då? Jag och två kollegor befann oss i ett stort gult hus. Typ vår nyrenoverade prästgård fast ännu större och med massor av antika värdeföremål i guld och kristall, snidat trä, ett bibliotek från 1700-talet, utsökta textilier och guldbroderier. Vi gick upp på övervåningen och satte oss vid ett bord för att prata, då börjar det komma upp folk för trappan. Den ena kollegan försvann och den andra ursäktade sig med migrän... och där stod jag överst i trappan, konstaterade att vi glömt stänga dörren och nu vällde 100-tals människor in. Jag tänkte att de får väl gå och titta en stund så kör jag ut dem sen, men så såg jag att de vred och vände på textilierna, pillade på sniderierna, vände på guldtavlor och -speglar. Jag gick in i rum efter rum och ropade med fulla magstödet att huset måste omedelbart utrymmas, men få brydde sig. Det låg blöjor och annat skräp kastat i hörnen. I köket tog folk frikostigt för sig av en buffe med kallskuret som jag till min fasa insåg var beställd åt en konferens. Nånstans där vaknade jag med känslor av panik, att vara ensam och förrådd.
 
Jag gick upp och duschade och lät dan börja. Hundar till dagis, telefonsamtal och brunch, nu på väg till handledning... Inställda och försenade tåg... Funderar på drömmen...
 

Jobbahemifrånmåndag

Det blev en lugn dag. Telefonen började ringa direkt imorse och jag tänkte att jag nog får stänga av den framåt eftermiddagen... men sen höll den sig tyst. Gick igenom mailen och började sen läsa. Jag ska säga nåt klokt om min senaste uppsats på höstkonferensen i november och jag gruvar mig nåt förfärligt. Att prata inför folk är inte min grej... och jag ställer otroliga krav på mig själv att det ska vara bra. En del ställer sig bara och pratar fritt, oj vad jag avundas dem! Jag kan hålla på att skriva i dagar och veckor på nåt jag ska säga.
 
 
Men jag försöker tänka att utmaningar är nåt gott och att träna på det som är läskigt oxå är nåt gott.
 
En härlig skogspromenad under lunchen, sen började jag skriva på em. Skriva är kul. Jag kommer antagligen skriva alldeles för mycket och sen banta textmassan till en mängd som man orkar lyssna på, sen får jag bara hoppas att våra förtroendevalda känner att de får ut nåt av det.
 
Efter middagen åkte jag iväg och träffade merparten av mina duktiga knyppelelever. Ikväll har vi spolat pinnar och knypplat krokodiler, vitsippor och tomtar. Kul som bara den är det!
 
 
Och som grädde på moset blev det lite badtunnebad när jag kom hem. Vi har legat i varmvattnet och tittat på Vintergatan, stjärnfall och den annalkande fronten som kanske ger regn under natten.
 
 
Nu återstår bara sängen...

Tahandommigsjälvsöndag

Maken har haft beredskap och fick utryckning igårkväll, han kom hem halv fem imorse. Eftersom hundarna tog sovmorgon låg jag oxå kvar i sängen... vi gick ut halv elva.
 
 
Janne hade vaknat när vi kom hem från långpromenaden, han började snickra på huset och jag bar ut knyppeldynan. Grabbarna hängde på altanen med mig.
 
 
Framåt eftermiddagen fick vi trevligt fikabesök, sen kröp vi ner i badtunnan. Det var så himla skönt att Janne slängde in ett par pinnar till i kaminen så gick vi ut och badade en stund till efter middagen. Janne hade tänt ett par lyktor så vi såg var vi satte fötterna. Häftigt att se stjärnorna tändas en efter en på himlavalvet. En älg passerade uppe på berget, vi såg den inte men den hördes.
 
 
Nu är det bara kvällspromenaden kvar...

Kalas 🎂

Om bara några dagar blir mitt äldsta barnbarn 11 år. Galet! Även om jag inte på nåt sätt är missnöjd med mitt liv så saknar jag att inte vara en större del av barnens och barnbarnens liv. Men nu lever vi ju i en kultur där vi jobbar till vi är 65 år minst och det får konsekvenser i familjelivet. Visst har man alltid ett val, men om jag jämför Jannes och mitt pensionsbesked inser jag att jag är född med fel kön. Alla mina högskolepoäng som jag införskaffat i mitten av livet ersätter inte det faktum att jag är född utan penis. Visst har det ökat mitt värde rent lönemässigt men i praktiken vinner makens två gymnasieår över mina tre samt nio högskoleår. Visst är det så att han jobbat hela tiden och det ska givetvis premieras, men hur premieras barn”ledighet” och fostran av fem barn samt åratal av frivilligt arbete i idrottsklubb samt klassmamma och Hem&Skola. Ja, inte är det i pensionsbeskedet iallafall, efter pension är det dax för ättestupa. 
 
 
Men dagar som denna, när hjärtat flödar över av kärlek och stolthet när jag träffar mina fantastiska barn, min fantastiska dotter och hennes fyra fina barn, ser min familj interagera ... ja då kan jag bara ”count my blessings”. Allt har en mening, precis allt! 
 
 
Kärlek ❣️
 
Fyraåriga Minou låter 16v gamla kattungen Majlo  dia henne trots att hon aldrig haft valpar. Omsorg  och kärlek är gränsöverskridande ❣️ 

Passar på...

... att blogga lite. Hundarna sover fortfarande som stockar, Bamse har fått sin medicin, de andra djuren har fått frukost och Janne har åkt iväg för att köpa virke... Jag sitter behagligt tillbakalutad i en ställbar fåtölj med morgonkaffet och njuter av lugnet. Solen skiner och det är kallt ute. 
 
 
Gårdagen blev en lugn historia. Almanackan sa knyppelprylsröj med min handarbetscafekompanjon samt två passärenden på två olika polisstationer. Båda passärendena ställde in så jag hörde av mig till min handarbetscafekompanjon så hen kom lite tidigare. Vi snabbtittade igenom dynor och material, summerade det hen har hemma hos sig, sen gick vi upp till Prästgården för översyn av lokalen samt planering. Det ska bli så himla kul! Och nu har vi en bra plan!
 
På vägen tillbaka till bilen stötte jag på en bekant jag inte träffat på väldigt många år. Jätteroligt. Hoppas det kan bli en återträff med tjejjerna i höst/vinter.
 
 
Fastnade i köer på vägen hem, olycka innan Södertälje, handlade rösti och tomater i Solberga och så slog vi på grillen när jag kom hem. Janne hade marinerat fläskfilé. Mumma! Sen blev det badtunnebad. Det är så galet skönt att ligga i det ångande vattnet när luften är krispig. 
 
 
Ännu en vacker stjärnklar kväll att avnjuta under kvällspromenaden. Att bara kunna stå under stjärnhimlen är en lyx utan like. Vintergatan går som en motorväg över himlavalvet, Karlavagnen, plejaderna, Orion, lilla björn...
 
 
Nej, nu måste jag väcka hundarna, klockan är ju halv elva! Jag ska snart på kalas!
 

Lång dags färd mot natt

Det har varit en lång dag, men en bra dag. Åkte hemifrån tidigt imorse utan hundar. Janne har tagit semester för Vård Av Bamse. Han mår bättre idag, har vägrat skonkosten hela dagen, så han fick lite vanlig mat ikväll som han fullkomligt kastade i sig sa Janne.  
 
Torsdagsfrukosten i Prästgården var välbesökt idag och det var full rulle första timmen ... eller full frulle! Och som min kollega sa - om vi ökar med 200% varje torsdag får vi snart inte plats. Jätteroligt är det!
 
 
Sen åt vi tre kollegor lunch vilket kan bli en god tradition. Mitt ena hembesök avbokade så jag lite extra tid åt det andra. Lite administration på det och klockan hann bli halv fem.
 
Åkte hem till bästisen för en timmes härlig zonterapi, jättegod fläskpannkaka och ett par timmars snack om allt mellan himmel och jord.
 
 
Åkte upp till Lyan och här är så tomt och tyst utan djuren! Bästisen hade köpt en mops design Christina Rosen till sin dotter och det var nära att den sötnosen fick följa med ner i väskan. Nåt så ruggigt sött! Den hade passat bra som sällskap ikväll. Men jag roade mig med ett trevligt samtal med en knyppelkompis istället. 
 
 
Känns konstigt att inte gå kvällspromenad, men ändå skönt för det regnar. Så får vi se vad som händer imorgon. Två avbokningar har jag fått! Då blir det mer tid för annat.
 
Godnatt världen 🌍

Avsnapplad

Avsnapplande, så tyckte ett av barnen om barnyogan de infört på skolan. Satt och lyssnade på radion på väg upp till Storstan imorse. Avsnapplande. Blev förtjust i ordet och satt och funderade över det. En felsägning givetvis, men för mig blev det en felsägning med innebörd. Att vara av-slapp-nad vet vi vad det är... men av-snapp-lad? Jag tänker på de där dumma gångerna man bokat nåt skönt, som massage eller ansiktsbehandling, och så har man en tid att passa efter! Galet! Det kan få vara avsnapplat! 
 
 
Janne kom hem igår med presenter från Samos. En fjäril och en trollslända i handmålad keramik. Det ska bli kul att få hänga dem på nån av väggarna i Lyan. Vi planerade resten av veckans v.a.v - vård av vovve. Han måste hämta delar till husbilen i Trollhättan och det var försent för mig att avboka tandhygienist och sista krissamtalet. Jag måste sticka tidigt men han kunde åka senare, då fick jag åka direkt hem och han behövde inte stressa när han skulle åka så långt.
 
 
Sagt och gjort. Jag drog iväg imorse, parkerade på min p-plats vid Lyan och sprang till tunnelbanan. Var så där lagom avsnapplad när Anette rengjorde garnityret.... hade ju tid hos terapeuten. Men jag hann med någon minut tillgodo.
 
 
Var så där lagom avsnapplad hos terapeuten för jag hade ju en sjuk vovve hemma och så hade jag lovat kliva av i Slussen och hämta två knyppeldynor som jag fått till skänks till handarbetscafeet eller annat lämpligt sammanhang. 
 
 
Det var lagom avsnapplande när jag upptäckte att huset jag skulle hämta dynorna i inte hade nån hiss och jag visste inte hur tungt det skulle bli... Tre trappor upp, men det gick bra. Inte mycket folk på t-banan tack och lov.
 
Hungrig som en varg och i mitt avsnapplaned tillstånd körde jag igenom Max drive-through på vägen hem. Åt i bilen. Tankar på sjuk vovve som kanske inte kunde hålla sig 😩. Körde förbi veterinären som inte ville ta betalt i måndags för direktregleringen med försäkringsbolaget inte hann gå igenom innan de stängde i måndags. Hade lovat komma förbi senast idag. Kom hem senare än jag tänkt men inga olyckor på golven 💩 Kanske inte så konstigt då Bamse kräkts ordenrligt efter jag åkte imorse 🤮
 
 
Hade tänkt mig inläsning inför höstkonferensen på em men jag fastnade i telefonen och sen försökte jag bara slappna av på riktigt. Det går inte att jaga som jag gör... Tog mig i kragen och slängde nu på kvällskvisten in Jannes reskläder i tvättmaskinen, diskade och kokade flundra och ris till Bamse. Hoppas han får behålla maten nu ❤️
 
Nu ska jag inte göra ett 💩 Bara titta på Tv till maken kommer hem från Trollhättan!

V.A.V 🐶💩

Vård Av Vovve idag. Tänkte vara kompledig men det blev nån form av att vobba istället. 
 
Bamse har sovit gott inatt. En gång väckte han mig, vid ett ungefär. Han satt och grinade vid dörren... men när jag klätt på mig och kom med kopplet drog han iväg under sängen. Det luktade skit 💩💩 och mycket riktigt låg två korvar i gästrummet. När de var bortplockade ville han komma upp i sängen och sova.
 
 
Gav honom sista smärtlindringen vid sjutiden och gick ut med vovvarna när Bamse började bli orolig. Han orkade knata på bra idag. Han fick den där vita såsen som påminner om flytande Novalucol och en timme senare åt han kokt ris och finfördelad köttfärs. Jag vet sen tidigare att det är lönlöst att köpa dyr skonkost, vitfisk och ris kan funka, men sönderkokt ris och lite finfördelad köttfärs brukar funka bra som skonkost. Det ska han få nu 3-4 gånger om dagen i ett par dagar och sen ”vitsåsen” två gånger om dagen i 10 dagar. Efter nattens korvar är allt som kommer ur honom flytande. När jag satt i jobbsamtal blev han orolig och sprang några vändor innan det rann ur honom på gästrumsgolvet. Jag kunde inte säga åt konfidenten i luren att vi måste lägga på för min hund skiter på sig 💩 Det blev för privat liksom...
 
Nu ikväll har min lille tappre börjat äta lite bättre. Han orkar promenera men har svårt att gå uppför trappor. Maken kom hem från en vecka på Samos nu på kvällskvisten och Bamse orkar vara jätteglad... men vi får dela på vavvandet veckan ut. Jag lämnar inte in honom på dagis förrän han skiter som han ska och inte uppvisar tecken på smärta 💥

Tidigare inlägg
RSS 2.0