guggelutt

Igår körde Bamse till dagis och tog mig sen in till tandhygienisten. På vägen dit skickade jag mail från telefonen, samma sak på väg tillbaka till jobbet. Känns som småsakerna jag har kvar att göra är oändliga och jag har lite undergångskänslor, som om jag aldrig skulle komma tillbaka till jobbet! Pga ombyggnationerna kommer jag sitta i kapellet tills vidare, men vi får se, allt är kanske klart när jag är tillbaka efter sjukskrivningen. Hursomhelst så jobbade jag intensivt till klockan fem, sen hämtade jag Bamse och gick ut med honom och åkte till Högdalens centrum som hade Tjejkväll.

 

               

Jag och Su, som jobbade med mig som ideell denna kväll, delade ut över 100 inbjudningar till Stilla Kvinnotimmar och pratade med folk. Annat som erbjöds var manikyr, hundmodevisning, dans, dildos och liknande, smycken, godis mm. Körde hem Su och åkte sen hem till min sjuka hund.

 

Bekki har fått ont i halsen och har av hänsyn till mig bott över hos Linnéa för att jag ska kunna hålla mig frisk över tisdagen. Nu hoppas jag att inte hunden smittar, men det tror jag inte. Vi var ut som vanligt igårkväll, sen skällde han uppfodrande vid halv 2 och då behövde han göra nr 2. Klockan 6 skällde han igen, men då var han så snabb att springa ner i undervåningen att jag bara trodde han var sällskapsjuk. Han fick sova i min säng en stund, jag hörde att han hoppade ner och gick runt en stund... sen vaknade jag till av att han slickade mig på handen. Han satt så sloköran bredvid min säng och när jag lyfte upp honom såg jag att baken var lortig. Upp och duscha hund, ner och leta skit. Förra gången han var magsjuk satte han sig i gästrummet, så även denna gång. Jag stängde av alarmet och messade dagis att han fick vara hemma.

 

Vid 9 gick jag ut en kort promenad i ösregnet med honom. Han var ivrig på att få komma in igen. Själv åkte jag en affischeringsrunda och tog mig till jobbet med överblivna verksamhetsbroshyrer och västanar med logga på. Vidare till Itrim för en Hälsoanalys trodde jag... men det blev ett introduktionssamtal istället. De har ett erbjudande under augusti och det jag fick höra nu stämde inte överens med vad jag fick höra för tre veckor sen. Jag ska prata med Janne igen om jag ska gå med i viktminskningsprogrammet. Erbjudandet är inte alls tokigt men inte lika förmånligt som nån vikarie i somras berättade. Tränade gjorde jag förstås oxå.

 

 

Det ösregnade verkligen när jag kom hem. Bamse gömde sig när jag försökte gå ut med honom. Jag tog honom i knät och han somnade på rygg i min famn. Han varken äter eller dricker. Har grejat med lite annat och sen kom nya odörer, och mycket riktigt, han hade gjort i gästrummet igen och gått och gömt sig.

 

Nu tänker jag tvinga ut honom i fem  minuter, ösregnet till trots. Jag behöver duscha efter träningen och ska strax iväg för att jobba lite hos Monicas styvmamma med Monicas brudklänning, det är bara fyra veckor kvar till bröllopet och jag vet inte i vilket skick jag befinner mig i efter tisdagen! Sen är Janne hemma när jag kommer därifrån och det ska bli skönt. Har inte sett honom sen i söndags eftersom våra kickoffer har gått i varandra.

 

Nu, ut i "hundvädret"!

Och det helt frivilligt! Jag vill ha rent bord imorgon för då tar jag ut kompledigt. Sen tänker inte jag jobba förrän efter operationen. Så igår var jag på jobbet halv nio, hade mottagning som var lugn så jag passade på att skriva utvärdering på sommarcaféerna mellan besökarna, gick ut på lunch med ett helt gäng från jobbet, möte, besök, admin i mängd, hämtade Bamse halv sex och gick ut en kortis med honom och till sist hembesök mellan 18-20. Hepp hepp.

                                 

Hemma satte jag mig vid TVn en stund med broderiet, gick ut med Bamse och kröp i koj kl 23.00. Sover tungt och vaknar yr. Är hypernervös... men det ska bli så skönt sen!

 

Idag blir oxå en fulldag. Hejochhå!

Nyss hemkommen. Det har varit bra dagar på stiftsgården Vårdnäs i Östergötland. Tycker vi har uträttat en hel del bra på pappret som nu ska omsättas i verkligheten. Känner dock att jag inte är riktigt närvarande pga nervositet inför den förestående operationen. Men snart är det gjort och jag ser verkligen fram emot att får börja mitt nya liv.

 

Tog en liten egen promenad igår innan middag, stod och njöt av fåren och hittade två vårtbitare. De har väl nån säsong just nu??? Sen satt jag vid Kinda Kanal och försökte suga det sista ur sommarvärmen innan middag. Det börjar bli höst i luften.

 

Jens hämtade mig från bussen när vi kom hem och vi hämtade en glad Bamse tillsammans från dagis. Nu har Bekki bakat en kladdkaka och vi ska ha myskväll ikväll! Janne är på konferens med sitt jobb och de ska visst mötas klockan 7 imorgonbitti iförda oömma kläder! Såna roligheter slapp vi!

 

På återhörande <3

Drivaxel hette den där stången vars namn trillade ur huvet på mig i förrgår.

 

Igår blev en lugn dag. Jens var här och mekade. Janne klippte häcken och fixade på tomten. Jag knypplade. Bekki sov över hos en kompis och kom hem på em, då åkte vi till Linnéa och Thyra och åt middag plus Spike-bus.

 

 

Broderi, TV och långpromenad på kvällen.

 

Nu sitter jag vid frukostbordet och förbereder mig mentalt på Kick-off. Ska börja dagen med gudstjänst kl 11.00, sen tänkte jag bland annat läsa igenom församlingsintruktion mm innan vi ger oss av med buss kl 16.00...

 

God´s bless <3

... det blev shopping istället. När jag lämnat Bamse på dagis imorse åkte jag upp till Arlanda för att hämta Bekki och några kompisar till henne. De har varit en vecka i Alanya, Turkiet.

 

 

När jag kört hem alla ungdomar åkte Janne och jag till Allbildelar i Gladö Kvarn och köpte en grej till min bil som jag totalt glömt bort vad den heter. Det rasslar och skramlar när jag åker så det är hög tid att den byts. Sen fortsatte vi till Röda Kaféet där vi fikade, på Hornbach köpte vi en ny duschstång (duschkabinen är redan inköpt, allt rasar i badrummet) och 9 guppys. Jag undrar fortfarande varför vi köpte just 9... men vi valde nog bara de vi tyckte var vackra och tänkte inte på hur många det blev.

 

m

 

Vi fortsatte sen till Sportvaruhuset och köpte varsina nya par skor, fiskarna fick hänga med in så de inte skulle koka i bilvärmen. Till sist åkte vi till Heron och Media Markt där vi införskaffade oss en ny kondenstumlare. Den vi har har lagt av nästan totalt. Man måste starta om den varje kvart och vi har roligare saker för oss än att sitta i kallförrådet och titta på kondenstumlaren!

 

Så åkte vi hem, satte firrarna på invänjning osv. Janne hämtade Bamse och jag lagade middag medan Janne klippte gräset. Nu är Janne och mekar med min bil och den där stången som ska sitta under bilen och fast i ett hjul...vad 17 heter det! Ordet är bara borta! Jag ska brodera lite tror jag... och inviga nya kondenstumlaren!

Ösregn hela kvällen och natten över Slandö Kalv. Imorse regnade det inte men det blåste rätt hårt. Vädret lovade ingen bättring så vi åkte hem ett dygn tidigare än planerat.

 

 

Det blev en lugn dag hemma. Gosade med Ragnar, skurade kylskåpet och skåpluckorna samt skrubbade Bamse + klippte bort alla tovor så det känns bra. Broderat lite vid TVn och så har Janne och jag varit ute sista promenaden med Bamse.

 

Nu är det sängtajm. Imorgon ska Bamse få gå på dagis, har messat och kollat om han fick komma och leka med sina kompisar. Jag börjar dagen med att hämta Bekki från Arlanda, sen tänkte jag fortsätta fräscha upp hemmet samt knyppla.

Vilken underbar dag vi haft i Herrestaviken! Jag har knypplat en hel del, Janne har fiskat och vi har sett fiskljusen fånga fisk, havsörn, två olika doppingar varav den ena fångat fisk åt sina ungar...och förstås mängder av änder, tärnor och måsar.

 

 

På eftermiddagen flyttade vi över viken, men när vi var uppe på promenad nr2 med Bamse kom en jätteskock kor! Bamse rusade förstås rakt mot dem och gastade för full hals. Kossorna, som var på väg förbi oss, blev jättenyfikna och några kvigor kom skuttande åt vårt håll. På fem meters avstånd röt jag i ordentligt åt Bamse och äntligen löd han! Jag var livrädd att han skulle in och springa i koflocken, vem vet vad som kunde hänt då! Men är jag röt "stanna" för full hals så vände oxå kossorna! Det kändes lite skönt för man är inte stor när det kommer 40-50 främmande kossor mot en...

 

Vi bytte sida igen i viken. Bamse kojägare måste ju ut och då kan man inte ligga i en kohage!

 

 

Men även härifrån fick vi ge oss av. Regnet började ösa ner och klipporna blev såpa-hala! Nu ligger vi i Slandö kalv. Vi har hört att det är jättefint här, men vi har inte sett så mycket. Regnet öser och vinden piskar. Janne har varit ute med Bamse och säger att det är nog en fin ö i bättre väder. Imorgon bryter vi upp. Vi har haft otrolig tur med  vädret ända till nu. Men inatt, imorgon och på fredag ska det bara regna och blåsa. Då är det bättre hemma!

 

Nu mot kojen! Sista natten i båten för den här gången <3

 

Sov urilla inatt, inte för att gästsängen är dålig, tvärtom, men jag tänkte för mycket på inskrivningssamtaletsatt ändå uppe och broderade till klockan 1.... Jens var en ängel och skjutsade mig ända till sjukhuset. där gick det ganska fort. På en dryg timme hann jag prata med en sjuksköterska som tog blodprover, en läkare som undersökte mig och pratade om tidigare erfarenheter och sjukdomar samt en narkosläkare som pratade bedövning och sövning. Summan av kardemumman är att jag kommer opereras med ryggmärgsbedövning och lugnande, ingen sövning alltså... och inte via buken, resten får ni fantisera kring.

 

 

Tog sen pendeln till Flempan och tåget därifrån till Strängnäs där Janne och Bamse mötte upp. Vi åt "på stan" och efter att ha checkat ut från gästhamnen och tankat så åkte vi till Herrestaviken, en naturhamn. Här är underbart!

 

 

Janne har badat. middag blev jordgubbar och muffins från Ica Bengtsson i Strännäas. Nu är Janne och Bamse uppe på klippan, nån kvällspromenad i vanlig bemärkelse funkar inte här. Jag brukar ta kvällsnaderna men Janne tog den ikväll så inte jag ska drutta på arslet och omintetgöra operationen eller så...

 

Dax att nanna <3

 

Och förklaringen till rubriken... Jag är skiträdd för operationen, men längar efter den för sen kommer jag kunna leva ett mer normalt liv. Pratade med min bästis om det hela och hon berättade om en incident där hon blivit skitskraj och en vän hade sagt "och?".... ja, man behöver faktiskt inte skämmas för att vara rädd, och att vara rädd betyder inte att man behöver strunta i något för att slippa. Man kan vara skiträdd och ändå avsluta/genomföra något för vinsten är så mycket större än uppoffringen. Då kan ett "Och?" vara den bekräfelse man behöver!

 

Imorse startade tuffade vi från gästhamnen i Kungsör till Strängnäs gästhamn. Känns lite udda att ligga i hemmahamn på nåt sätt, men bra ändå. I Strängnäs kan vi alla stråken och efter att ha knypplat en stund gick Janne och jag upp till tågstationen.

 

 

Jens hämtade mig i Flemingsberg, han och Sandra bor ju hemma medan vi är ute och far och flänger. Är  väldigt nervös inför inskrivningssamtalet imorgon så jag ska sätta mig och brodera en stund. Att hänga vid datorn är omöjligt för hemmadatorn är så seg. Flera kretskort har pajat i den så vi står beredda att köpa ny i höst.

 

 

Bekki är i Turkiet, Jens är och mekar bil, Janne och Bamse är kvar i båten i Strängnäs och Sandra jobbar till kl 22.00 så jag är ensam med djuren minus Bamse en stund till.

 

Vilken skum hamn detta var, jag kan inte bestämma mig för om jag tycker om den eller om jag tycker den är läskig. Igårkväll här vi lagt till i gästhamnen kom tre par unga människor med två amstaff och skrålade lite, sen satte de sig att fiska. När jag gick ut kvällsnaden packade de ihop och åkte hem tyst och hänsynsfullt. Vid midnatt började Bamse skälla hysteriskt. En man stod på bryggan med en svart plastsäck och jag började fundera på om jag sett ett par avsnitt för mycket av Efterlyst... men imorse kom jag påatt han stått vid färskvattenslangen så han hade nog en vattendunk i sin plastsäck... Lite senare på natten vaknade jag av att ett gäng ungdomar började bada i regnet. Det var livfullt och glatt men efter en stund började de gräla högljutt... Hela kvällen igår och större delen av dagen idag har människor flanerat förbi gästhamnen som ändå ligger lite avsides. Flera gubbgäng verkar ha sina tillhåll här och orkar de inte gå ur bilen så parkerar de bredvid varandra och sitter och ropar till varandra genom öppna fönster. Bilar åker förbi inne på hamnområdet, turister och bofasta flanerar förbi med barn och hundar, men vad både Janne och jag reagerat på är att varenda kotte verkar ha koden till gästhamnens dusch och toaletter så därinne har det varit en livlig trafik trots att vi bara är två båtar i hela gästhamnen.

 

 

För min del har dagen bestått i knyppling. 13 uddar har tagit nästan hela dagen. Bara 20 kvar nu  av ca 57-58 stycken:O) På sen eftermiddag gick Janne, Bamse och jag upp till centrum och handlade lite. Jag broderade en liten stund som omväxling innan jag började med middagen, räkmackor! 

 

Imorgon funderar vi på om vi ska åka till Strängnäs eller stanna här. Jag ska hursomhelst hem med tåget för jag ska på inskrivningssamtal på tisdag inför op 4 sept, sen får vi se vart jag tar tåget tillbaka för att hitta båten med Janne och Bamse igen på tisdagkväll...

Nu har vi slussat ner för kanalen och ligger i Kungsör. Personligen tycker jag att Hjälmare Kanal har något magiskt över sig. I synnerhet vägen mellan Notholmen och Åttans sluss, den är magisk!

 

 

Bamse var duktig och häll ordning i styrhytten medan vi var ute och sprang runt med tampar.

 

 

Nu ligger vi i Kungsör... snart nattdax :O)

 

Så var våra fina dagar i Hjälmaren tillända. Efter den härliga kvällen och morgonen i Björksundet for vi över till Grythem och träffade våra vänner igen. De har sin båtklubb där och vi tillbringade kvällen med hundpromenaer och umgänge vid grillen.

 

                          

 

Imorse kom de över på förstärkt frukost och sen var det dax att ge sig av. Bamse grinolle var riktigt deppig över att överge sin kompis som han från början vill fostra, men idag gick det så himla bra hela dan, tillochmed när hon var med oss i båten!

 

 

Nu ligger vi vid Notholmen och väntar på att få slussa  ner till Mälaren igen. Mer om det senare.

 

Dagen började med att Janne bjöd på stekt Hjälmaregös på nybakt youghurtbröd!

 

f

 

Sen satt jag och knypplade en stund innan Maran kom med sin gubbe och hund, vi fortsatte dagen i Wadköping med att släntra runt och fika. Vi satt i gästhamnen en stund innan Janne och jag slussade ut från Örebro och tog oss över Hemfjärden och Mellanfjärden till Björksundet där vi tagit natthamn.

 

.

 

 

 

En underbar kväll med gubben, hunden och broderiet! Nu snusar mina gubbar så gott i kojen och det ska jag strax göra oxå! Imorgon kanske jag ska ge mig tid att sätta in lite bilder från kameran oxå :O)

 

 

Heldag i Örebro. Ägnade ett par timmar på morgonen åt att knyppla i båten, sen kom  vännerna från Örebro och hämtade oss och vi åkte till en sjö... som inte hette Falksjön men som låg nära den.

 

 

På eftermiddagen åkte vi hem till dem och vi har tillbringat eftermiddagen på altan. Gubbarna har grillat lax, Maran och jag har pratat och jag har ägnat lite tid åt broderiet. Ännu en härlig dag!

 

Bamse verkar lite piggare idag. Igår var han så trött att han gnällde sig ner i kojen. När jag skulle lägga mig var han helt lealös och jag kände ingen andning så jag lyfte upp hans huvud och ropade hans namn, då kvicknade han till. Mitt hjärta bankade som bara den för jag trodde att han dött av utmattning. Men idag har han varit som vanligt igen och har inte velat gå i koj förrän Janne gjorde det. Nu slaggar båda så gott och jag ska krypa ner bredvid.

 

                          

Imorse kl sju ringde klockan, Janne tog ut Bamse och jag försökte koka kaffe, det gick sådär. Men strax före halv nio var båten full av folk och då vaknade jag till. Våra kompisar från Örebro mönstrade på och sonen kom med flickvän och hund med knyppeldynan som blev kvar i bilen igår. Vi fick sällskap av Jens, Sandra och Bitchen genom alla slussarna och våra vänner från Örebro hängde förstås med hela vägen.

 

 

Hjälmare kanal är så jättefin! Härligt snack med Maran, fika i Ässundet och sen kom Örebroarnas son och var med i Örebroslussen och skjutsade oss hem till dem. En supertrevlig kväll inkl en jättefin hundpromenad och god grekisk mat. Bamse är helt färdig efter alla äventyr! Nu ska vi sova som bara den om nattlivet tillåter. Vi har parkerat båten i gästhamnen som ligger i centrala Örebro!

Försov mig lite imorse, men vad gör det egentligen när man har semester? Vi kom iväg som vi skulle iallafal. Jens, som ska bo hos oss och ta hand om alla djuren utom Bamse, körde ner oss till båten för han ska få låna min bil under tiden. Sen bar det av!

 

 

Genom Mälaren via Strängnäs och Kungsör där Bamse fick kisspaus, och sen ner till Gravudden som är inloppet till Hjälmare Kanal.

 

 

 

 

 

Första supermissen! Knyppeldynan och broderiet ligger kvar i bakluckan på bilen! Får se om Jens har lust att ta en tur åt vårt håll, annars köper jag garn i Örebro och börjar virka babyfilt till Lettland. Nåt nyttigt ska jag väl göra och inte bara njuta av de otroliga vyerna! Janne, Bamse och jag har varit uppe och kollat in den första slussen av nio (tror jag).

 

 

 

 

 

 

Nu är det dax för sista Bamsenaden! Jag tror det bor fladdermöss under bryggan :O)

Det blev ingen fågelträff på Haga för min del, jag fick fullt upp med annat. Det var väl ingen jätteförlust eftersom det regnade men jag såg på Facebook nu ikväll att det hade varit många fåglar där, bland annat tre blågula aror och många amazoner som vanligt. Vi får se om jag kan gå dit sista träffen den 1 september.

 

 

 

Bamse vägrade gå många steg på morgonpromenaden men han skitade ner sig ordentligt så han fick duscha ordentligt när han kom hem. Har plockat lite, men mest engagerat mig i knypplingen. Fåglarna har fått vara ute under tak på altan men Esmeralda fick vara inne idag.

 

                            

 

Bekki är ute och flänger, Janne jobbar och jag tänkte sätta mig vid TVn och göra nåt annat en stund. Imorgon flyttar Jens och Sandra in för då sticker Janne och jag ut på sjön. Det ska bli sköj!

Gått på högvarv ett par dagar. Igår åkte jag till Hornbach efter att ha lämnat Bamse till dagis kl 9.00. Köpte en jättefin knallröd Dahlia, röda gravljus, tre räkor och tre octo-nånting, en liten malsort som är duktig på att hålla rent i akvariet. Åkte hem och började vänja in mina vattendjur, åkte iväg till graven och planterade Dahlian på graven och tände ett ljus för syrran. Iväg och träna, köpte McFeast på hemvägen, fixade med sista invänjningen för blötdjuren, åt i hast, duschade och åkte till jobbet.

 

 

Lite allmänt jobb först, pratade med en kollega som skulle sluta, redovisa pengar från caféet mm, sen över till Hagsätra för möte kring lokalplanering vid kris/katastrof, tillbaka till Högdalen på hembesök och åter kl 20.00 till kapellet för Hagsätranatt i centrum. Det blev ännu en lugn kväll. Ett ungdomsgäng som skränade lite, några fulla personer som kom och pratade men inga otrevliga incidenter. En trevlig kväll helt enkelt! Klockan 1.00 var jag hemma och slängde mig i koj direkt, ont i huvudet!

 

 

Imorse vaknade jag kl 10.00. Bamse vägrade gå upp så jag åt frukost själv och matade alla andra djur, sen kom Bamse så vi kom ut på förmiddagspromenad. Sen åkte jag in till stan och träffade Monica en stund. Vi åt lunch ihop.

 

 

På eftermiddagen har inte mycket blivit gjort. Ont i huvudet som bara den, men jag har nu två veckors semester så det är väl nån sorts avslappningsläge som slår in. Har tvättat två maskiner, pratat med Janne, pratat i telefonen, gått ut med Bamse, städat voljären och nu funderar jag på att snart gå och lägga mig. Bekki är hos Linnéa och Janne jobbar. Imorgon skulle det vara kul att orka åka ut till Haga på fågelträff, men jag måste oxå palla att packa och göra klart inför ledigheten!

 

Och rubriken då? Ja, i samband med att jag gått och tänkt bakåt i tiden, kring relationer och missuppfattningar så kom jag att tänka på såna där ord som barn gärna uppfinner. Letepej  och mekle var leverpastej och mjölk i många barndomsår, bugatti åt vi till köttfärssåsen... och under syrrans sista sommar åt hon gärna på kinarestaurang och vid nåt tillfälle när vår mormor följde med så beställde hon friserade räkor. Jag vet inte om hon missförstod friteringen eller om hon bara gillade tanken - friserade räkor.

 

Livet är gott <3

 

Två dagar har gått sen sist och jag har jobbat ganska hårt. Igår samtal och förberedelser samt café, på kvällen skippade jag knypplingen och satt och stickade en stund vid TVn istället. Idag var Janne och jag på banken och öppnade ett gemensamt konto för vår gemensamma framtid. Vi går ju in i en ny fas i livet... sen hembesök där jag fick en väldigt god och rolig rulltårta, sen lunch, samtal, hämta Bamse och gå ut med honom en kortis innan Öppen Kyrka.

 

 

 

Nu kommer resten av bloggen handla om min systers sjukdom och död så tycker ni sånt är jobbigt ska ni sluta läsa här, eller hoppa ner till den vackra psalmen jag avslutar bloggen med, psalmen är kursiverad. Berättelsen är både personlig och privat. Jag har övervägt att ta bort alltihopa och bara skriva om det stora hål jag har i hjärtat efter henne, och det stora hål jag har i hjärtat efter så många andra brustna relationer, men jag väljer iallafall för nu att behålla blogginlägget som det är. Kanske är det borta imorgon...

 

Mycket tankar har gått genom huvudet denna sommar. Kulmen är väl kanske idag på sätt och vis. Efter olyckan har jag gått igenom en fas där jag varit lite bitter över att ha överlevt. Döden i sig skrämmer mig inte, men alla olika sätt man kan dö på lämnar lite olika önskemål om hur man skulle vilja kila vidare. Livet är tungt och jobbigt i perioder och helt fantastisk i andra perioder. Jag tror verkligen att utan sorg och tungsinne skulle man inte fullt ut kunna uppleva lycka och glädje för utan perspektivet finns det liksom ingen skala. Jag säger inte att jag vill dö  för jag har fortfarande saker ogjorda, men så fort som det gick när vi smällde så kan jag inte sluta tänka på att på nåt sätt var det ett enkelt sätt att gå vidare på. Jag hann ju bara tänka att "nu smäller det" och sen var det över, smärtorna kom när den första chocken släppt. Om vi, eller jag, dött så hade jag kanske suttit med svaren nu, svaren på vad som är meningen med livet, svaren på varför människor, djur och hela vår planet måste lida så, svaren på varför förväntningar kan göra så ont och relationer är så smärtsamma trots att de är helt nödvändiga för vår överlevnad. Eller så hade jag försvunnit in i en evig vila där jag inte behövt bry mig vidare om alla livets varför. Denna reaktion är säkert oxå ena sidan av det jag upplevde när jag kämpade så hårt för att komma tillbaka till livet efter min oerhört starka stressreaktion för fyra år sen som jag knappt tog mig igenom jämfört med nu när livet flyter så bra så kunde döden komma i ett litet poff. Och förundran över människors reaktioner...

 

Idag är det 30 år sen min syster dog. Hon blev sjuk i cancer när hon var 12 år. Jag fick beskedet när jag var ute på landet och skulle ha hand om mina småskyskon ett dygn. Jag minns att mamma inte ville säga något först, men jag fattade att något var väldigt fel... jag hade ju burit ner syrran till bilen för hon hade så ont i benet och jag tyckte om att demonstrera min fysiska styrka. Jag minns att jag sa till mamma att jag ville veta för annars skulle jag tro att hon var död, jag minns hur den svarta backelit-telefonen luktade och jag minns hur soffryggen kändes när jag tog tag i den för att inte ramla för jag trodde att jag skulle svimma när tunnelseendet slog till när jag hörde att hon kanske faktiskt skulle dö. Hela min trygga världsbild rubbades i sina grundvalar. Sen minns jag inte mycket, bara att jag inte skulle visa något för småsyskonen för de var för små, tvillingarna var 4 och brorsan var 9. Jag var 14 år... Men syrran klarade pärsen och levde i fyra år till.

 

Återfallet kom vid Kristihimmelsfärd fyra år senare, hon hade en väldigt jobbig sommar och dog den 9 augusti för 30 år sen. Vi gick igenom en resa, hon och jag. Vi var inte alltid så sams, vi var ju två väldigt olika tonåringar, men nu skulle vi bli vänner, passa varandras barn och skratta åt korten (hon gillade att fotograferas utan peruken) när hon blev frisk. Hon skulle gå igenom en benmärgstransplantation och jag skulle vara donator... men vi kom aldrig så långt. Under hennnes sista sjukdomstid tog jag studenten. Ingen kunde möta upp mig på skolgården, men min moster ordnade en liten mottagning dit pappa kom med småsyskonen, mamma var på sjukhuset. Sista dagen var pappa och jag på sjukhuset, jag hade fått övningsköra dit. Hon hade då varit nedsövd i 2 veckor för hon låg i respirator, men hon låg hela tiden vi var där och rörde huvudet från sida till sida. Jag tog hennes hand och hon tryckte den svagt. Jag sa till pappa att hon behöver nog mer narkos för hon verkar vilja vakna... sen åkte vi... och på kvällen när jag kom hem på cykel från en kompis så stod mamma på trappen och ropade. Jag förstod innan jag hörde orden.  Jag var 18 år.

 

För mig har det varit en pärs inför varje barns 12-årsperiod och en stark oro månaderna före de fyllt 17 år. Studentfesterna har väckt minnen och denna sommar var det sista ungen som tog studenten. Varje år när augusti månad har infunnit sig så börjar väntan på att den 9:e ska passera. När den 9:e passerat väntar jag på regnet för samma dag syrran dog började det regna efter en ovanligt het sommar. Det regnade hela augusti och vi fick ingen mer sommarvärme det året.

 

 

                                     

 

Jag vägrar glömma henne för det vore ju att ta bort en del av mig själv. Hennes liv blev kort men inte bortkastat. Hon lärde oss massor utan att veta om det. Hon lever kvar hos var och en som minns henne. Det är kanske inte alls så konstigt att när jag nu så nyligen såg döden i vitögat så kommer oxå besvikelsen över att så nära ha missat chansen att kanske få se henne igen. Eller gå igenom det hon gick igenom då...

 

Innan verkligheten vaknat
har du vakat över mig.
Innan första andetaget
har jag andats djupt i dig.
Innan, innan, innanför bor du i mitt hjärta.

Innan någon visste om mig
har du kallat mig vid namn.
Innan stormarna bedarrat
har jag vilat i din famn.
Innan....

Innan vågorna har lagt sig
har du vaggat mig till ro.
Innan någon öppnat dörren
har du tänkt var jag ska bo.
Innan....

Innan livet ens har börjat
har du burit det till slut.
Innan döden slutit in mig
har du öppnat vägen ut.
Innan, innan, innanför
bor du i mitt hjärta.

Tomas Boström

Men nu är det sista rycket hoppas jag! Tog ju ledigt måndag tisdag för att jag hade lite innestående semester efter olyckan och jag var rätt trött i slutet av förra veckan. I lördags tog jag veckopaus i hormontuggandet och idag är det dax. Tänk att jag tycker dessa hormonpiller gett mig livet tilbaka. Jag kan verkligen leva i tre veckor, sen är det kört igen och jag mår så himla kass. Jag har försökt knyppla lite men jag har legat mycket i soffan och glott i taket oxå, grinat... och nu ikväll har ansiktet börjat svullna upp. Tänk att jag haft det så här i sju år, hipp som happ, av och till, utan förvarning. Sen i juni har jag vetat exakt när det ska hända och det är så himla skönt! Jag mår inte bättre när det kommer, men jag VET när det kommer. Om två veckor är det förundersökning och jag är lika glad som skiträdd!

 

Lite bilder på akvariet och våra fantomer m fl :O)

 

 

 

Nu har Bamse och jag varit ute i regnet. Jag hoppas jag kan sova inatt!

 

Imorse gick Janne och jag morgonpromenaden tillsammans. Han brukar ta den på landet medan jag gör frukost, men nu har han berättat om Gröngölingar (hackspetten) och ormvråksfamiljer så jag tog med mig kameran och förljde med. Ja, några finkar såg vi... men det var en skön promenad!

 

Knypplade ett par centimeter och packade ihop. Jag har tagit två semesterdagar  men ville åka hem för det ska bara bli skitväder, dessutom vill jag fixa med lite hemma.

 

Åt hemma med Bekki och åkte efter Bamsenaden hem till Monica en stund. Vi gick på Hornbach i Rissne och köpte på oss lite fisk. Hon köpte räkor och svärdbärare, jag köpte fantom-tetror.

 

 

När vi installerat hennes nya vänner upptäckte vi att hennes ett dygn gamla guppys redan fått två ungar. Fikade gjorde vi oxå!

 

 

När jag skulle åka hem öppnade sig himmelens skyar och regnet vräkte ner. Jag hoppas att det snart blir en lucka i vräkandet så jag kan springa ut med Bamse. Bekki snodde passligt mitt paraply när hon skulle träffa en kompis i centrum och nu har hon fastnat där med fler vänner.  Så kan det gå...

 

 

Men fy vad det regnar! Jag får nog leta reda på ett annat paraply!

Klockan fyra imorse vaknade jag av en vansinnig Bamse och ett ljudligt TWEEEEEEEET på berget bakom oss. Förklaringen fick vi på förmiddagen när bonden och hans fru kom och fikade med oss, det är ormvråken som har ungar och kallar på dem med detta ljudliga tjut. Dagen i stort har bestått i Bamsenader och knyppling. Har nu hunnit 56 cm av den första 60 cm-spetsen samtidigt som jag sett oss få OS-guld i starboat och komma på 16:e plats i marathon. Nu väntar vi på Usain Bolt innan läggdax.

 

En utflykt har vi gjort och den är jag glad för. Vi har fikat vid café Brofästet och varit tillbaka till olycksplatsen. Det kändes skönt att se den, inte ett spår av olyckan där vi så nära miste livet för fyra veckor och en dag sen. Livet bara knallar på!

 

 

 

...och här längst in bakom containerns står vår bil på plåtverkstan, de har haft semesterstängt i 4 veckor och vi kan bara vackert vänta...

 

Nej, nu Bolt och sen sova!

Ja-a, och det har varit så kul! har knypplat drygt 30 cm av den första 60 cm-spetsen, sen blir det lika mycket till. Så rofyllt att sjunka in i mönstret och rytmen. Periodvis har jag tittat på OS, sett Lisa Nordén ta silver med tusendelars marginal i triathlon, sett Alshammar simma sig till en sjätteplats trots diskbråck och nu sist ikväll sett Tornéus missa medalj med en enda cm i längdhopp. Så jätteintresserad är jag inte men man blir lite biten när man sitter och tittar ändå.

 

 

I övrigt har vi varit en sväng in till Strängnäs och fin-gått med Bamse. Janne bjöd på glass och vi handlade så vi kunde göra lax till middag.

 

Utanför vårt hus har vi numera ett litet fågelbad som Janne hittat på extrapris... hoppas fåglarna hittar det snart, det sitter ju två lockfåglar på den! :O)

 

Två dagar i korthet :O)

 

Igår hade vi en fin utflykt till Bro Glasbruk och Åbergs museum i Bålsta. Glasbrukets golv var helt täckt i glas som jag givetvis måste prova att gå på. Det var trumlat så det var inte vasst allt :/. Glasblåsaren visade oss hur man på fem minuter kunde nypa lite i en glödande glaskula så vips: blev det en anka!

 

 

Jag köpte ett hjärta till stöd för hjärt-lungfonden som jag och min kollega nu har på vårt bord.

 

 

Efter kaffe och våffla gav vi oss av till Lasse Åbergs museum (i Bålsta tror jag?) och fick god lunch samt guidad visning i muséet. Ett paradis för den serieälskande och inspirerande och lärorikt för alla oss andra.

 

 

 

 

 

 

 

Satt och knypplade en stund när jagk om hem, ofattbart trött efter en superkul dag!

 

Idag låg jag halvt medvetslös över frukostbordet så Janne tog Bamsenaden åt mig. 10-besöket uteblev och jag orkade inte ringa och fråga vart hon tagit vägen. Istället vattnade jag blommor och fixade en stund innan jag satte mig med att renskriva ett protokoll från juni. Eftermiddagsbesöket hörde av sig och ville boka om till nästa vecka så jag hann börja förbereda för Stilla Kvinnotimmar i oktober. Det är bäst att ligga lite före för jag har nu tagit ledig på måndag och ev. tisdag för jag är så trött, sen är det tre knökfulla arbetsdagar innan två veckors semester, kick-off och planerad operation... sen borde jag ha fixat planeringen för länge sen! Inbjudningsbrev och flyers behöver komma ut när jag är ledig eller senast veckan efter min semester. Sen vet jag inte om jag opereras och hur länge jag isåfall behöver vara hemma efter, jag lämnar ogärna något åt slumpen!

 

Klockan tre åkte jag hem. Tre tårtbitar har jag satt i mig. En efter lunch och två till eftermiddagsfikat. Tårta till ett begravningssällskap hade dubbelbeställts så vi hade tårta för 30 personer! Undrar om tårtkalaset dras på lön för oss som arbetar denna och nästa vecka? Men det är det värt i så fall, så gott det var!

 

Handla, hem och packa, hämta Bamse på dagis och ner till landet. Undrar om jag orkar vara vaken till Janne slutar sitt kvällspass? Det får vi allt se! Fåglar och padda sover gott i sina burar och Bamse vaktar altanen. Jag ska knyppla lite :O)

 

                                 

 

Vad otäckt det är när man bara helt plötsligt blir så där katastroftrött så det är svårt att hålla ögonen öppna! Det drabbade mig igårförmiddags mitt under ett samtal. Det var inte konfidenten som på nåt sätt var tråkig eller energikrävande, jag sov bra på natten, men helt plötsligt var det "all systems shut down" ungefär, jätteotäckt!. Det höll i sig hela dan och jag skyller på de tunga svarta moln som omgav Stockholm men aldrig släppte nåt regn. Jag la mig i en soffa i vårt provisoriska personalrum på lunchen (ombyggnationer för hissen gör arbetsplatsen lite rumlisgt kaotisk) men insåg att om jag försöker vila på allvar så kommer jag snart snarka högljutt. Ringde lite samtal innan jag åkte till sommarcaféet i Hagsätra och där fanns iaf ingen möjlighet att somna. Det kom mycket folk och det bra-iga programmet om Dan Andersson var ett allsångsprogram så det gick att hålla liv i sig.

 

När jag hämtat Bamse kvart i sex och kommit hem tog jag ut alla djur och sen försökte jag laga mat, det gick väl så där. Flytande Wallenbergare typ och torrt råris (måste åka och handla snart!!), men det gav mättnad iallafall. Sen satt jag halvt medvetslös i soffan och pratade med Janne till halv nio. Han var oxå trött, så vi gick ut med Bamse och kvart över nio sov vi båda som stockar.

 

Idag väntar en spännande utflyktsdag. Rapport om det kommer så småningomen.

                                                

 

Igår jobbade jag bara knappt tre timmar, tog ut komptid från förra veckan Först morgonrutinerna med alla djur, promenad och hunddagis förstås, sen morgonmässa och personalmöte i kapellet, skjutsade några arbetskamrater till Högdalen och ringde några samtal innan jag satte mig i bilen och åkte till Roslagen.

 

Det blev en trevlig eftermiddag hos föräldrarna. Mamma hade gjort sin goda fläskfilégryta med färska gula kantareller och pappa hade köpt en potatisskalarmaskin som vi försökte få igång. Den var krångligare än den såg ut, men vi lyckades och fick potatis till grytan. Mamma hade två gamla stickningar som hon behövde hjälp med att komma igång med igen. Det fixade vi. Jag blev kvar till strax efter 8, då åkte jag hem med några tunikor, några orkidéer och ett par ljuvliga tofflor som mamsen rensat ur sina förråd.

 

 

Janne och jag tog ut Bamse när jag kom hem, sen har jag sovit tungt inatt. Det är jätteroligt att jobba på sommaren, men det blir oxå väldigt mycket intryck eftersom jobbet är så olika vintern. Det börjar kännas i huvudet nu, allt från konvertiter till utflykter, från samtal till nattvandring.

 

Nu börjar ännu en spännande dag!