guggelutt

Jag försökte förklara för min handledare sist hur jag jobbar med livets olika delar just nu... hur jag lägger alla olika saker jag håller på med i olika boxar eller lådor i min själsliga garderob. När jag ska jobba med något öppnar jag just den boxen och när jag är klar lägger jag locket på, detta för att klara mig undan en alltför stor stress och kunna fokusera.

 

Jag trivs med livet och det jag gör, men det är mycket nu och har varit mycket under en period. Ölandsresan var kanonhärlig, men det är alltid ett spänningsmoment att vara med på något så pass stort, nu kan jag sortera bort den boxen och låta minnet finnas kvar som den friska fläkt resan var.

 

Två stora lådor jag har aktuella är utflykten till Parken zoo och sommarpraktikanterna och de boxarna måste jag ha öppna i veckan. Men det hjälper mig att tänka att jag lägger locket på när jag åker hem, då kan jag öppna TV-boxen eller handarbetsboxen.

 

 

Idag har jag öppnat locket till tenta-boxen, nu lägger jag undan den till på onsdag och då räknar jag med att kunna sortera bort den när kvällen kommer. En box jag tror jag får plocka bort oöppnad är min fasters begravning. Jag kan just nu inte se att jag orkar med en dag på tåg och i taxi till Skåne fram och tillbaka precis när sommarpraktikanterna börjat, och dessutom den dag som vi ska vara på St. Botvids kyrkogård, kapell, begravningsplats och krematorium. Jag tror att jag som handledare behöver vara med praktikanterna just den dan plus att jag behöver hålla fokus på praktikant-boxen de fyra veckor de är hos oss.

 

Igår jobbade jag med Knyppelpinnarna, det är en annan box. Vi håller på att byta kassör, höstplaneringen bör bli klar innan semestern och vårens träfftider bokas in.

 

 

Semestern är en annan box, en box som blivit rejält kantstött då jag igår fick veta att en tenta lagts mitt i min semester. Jag har inte bestämt mig för hur jag ska göra med den än. Den boxen ligger längre bak i min själsliga garderob. Just nu finns det viktigare boxar att jobba med.

 

Nu ska jag stänga blogg-boxen och lägga mig i soffan och rensa hjärnan en stund innan jag mäter blodtrycket.

 

Locket på!

 

Amen!

Tisdag kom efter måndag även denna vecka. Jag packade det sista på morgonen och for iväg mot Stockholm. Handledning och möte stod på menyn, däremellan hann jag upp med packning till svärmors lägenhet samt till Sörskogen för att köpa salladsrulle till mig och Bekki. Halva åt jag till lunch, den andra halvan åt jag med Bekki på kvällen som vi tillbringade i hennes lilla lägenhet i Hagsätra.

 

Tillbaka i jobbet igen. Snodde denna bild på Facebook, tyckte den passade så bra in efter en semestervecka.

 

Igår när vi hämtat Bamse åkte vi via Vaxholm- och Rindöfärjorna till Gustavsberg för att fira Bella som fyller trettio i veckan som kommer. Det blev en trevlig kväll i partytält på gården med släkt, vänner, hundar och ungar i en härlig röra. God mat och roligt sällskap.

 

Förra torsdagen gjorde jag inte många knop. Gosade med djuren, packade i snigelfart, vattnade blommor och hade sedvanlig resfeber. Älskar att resa, hatar att flyga. Dålig kombo. Jag flyger ändå! Man får offra lite på bekvämligheten!

 

På fredagen gick vi upp i skaplig tid, gjorde det vi skulle och begav oss till Roslagen med Bamse. När vi är ute och reser är Bamse ofta "på kollo" hos mina föräldrar. Han bossar med Hagge och Indra som är dubbelt så stora. Vi fick lunch hos föräldrarna och åkte sen och parkerade bilen på Quality hotell Arlanda, därefter transfer till Arlanda. Planet gick 17.10 - jätteskönt att slippa galna morgontider! Vi var framme vid hotell Audax i Cala Galdana vid halv tio på kvällen.

 

Lördag och söndag låg vi bänkade vid poolen flera timmar. Strosade runt i omgivningen på kvällarna och sov mycket. Både Janne och jag har varit rätt slutkörda.

 

På måndagen var Janne som vanligt solsvedd (han slarvar med insmörjningen) och vi bestämde oss för promenad. Vi hade hittat ett promenadstråk som skulle leda till Cala Maracella, vi packade badkläder och vattenflaskor och så gick vi. Vi knallade på i lugnt tempo och följde varje skylt som lovade utsiktsplats. Efter ca två timmar var vi framme vid Cala Maracella där vi badade, soltorkade under ett träd och åt en nacho-tallrik innan vi gick hem igen. Att gå hem tog inte ens en timme! Siesta på rummet, jag läste ut Barnbruden och Janne tittade på Tv. Sen blev det middag på hotellet och Cava Sangria på byn.

 

Vi bokade hyrbil två dagar hos Fritidsresor och hämtade ut den kl nio på tisdagen. Vi "gjorde" västra delen av ön. Före detta huvudstaden Cuitadella och Cala Brut, lunch i Fornelles där vi tittade på ett av alla Menorcas gamla bevakningstorn. Vidare mot fyren i Cavalleres och upp på Menorcas högsta punkt -  el Toro, hela 357 m öh! Det var rätt molnigt så vi stannade inte så länge. Vi åkte hem och tog siesta innan middagen.

 

På onsdagen gjorde vi östra delen av ön. Vi åkte till huvudstaden Mahon och åkte en båttur i världens största naturhamn. Det finns gott om lämningar runt hamninloppet där både spanjorer och britter bevakat Medelhavet i den strategiska hamnen på den strategiska ön. Mitt ute på en ö i hamninloppet låg oxå lämningarna efter en karantän dit människor med smittsamma sjukdomar som pest och kolera förr fördes. Vi gick runt en stund i Mahons gamla delar, fikade och tog oss sen till Fornelles där vi åt lunch. Vi åkte upp till Toro igen och hade lite bättre tur med vädret. Sen åkte vi hem och lämnade tillbaka bilen. Jag satt och virkade en stund på balkongen före middan.

 

Torsdagen bjöd på sol och en slö dag vid poolen. Dagens eftermiddagspromenad bjöd på glass och matning av de gigantiska änderna. Det finns några vanliga gräsänder men de flesta är uppblandade med nån större sjöfågel, gäss kanske? De är häftiga med sin storlek och sina färger.

 

Jag är trött nu. Riktigt trött. Orkar inte mycket, men gör det jag ska. Det får räcka. Ser fram emot ledighet och sommar.

 

Några dagar har förlupit sen i måndags då jag skrev sist om vår roliga vår-utflyt till Mariefred och Taxinge. Tisdagen bjöd på möte om församlingsinstruktionen och efter lunch åkte jag ut till Linnéa. Det blev en fin eftermiddag.

 

Idag har vi gjort en sån där fantastiskt rolig utflykt igen! En busslast vardagslediga for från Huddinge församling ner till Mariefred för en heldag i den idylliska lilla staden!

 

Vi började med en guidad visning på Gripsholms slott!

 

Nej, vi har inte firat fler 80-åringar, men dock ett andra kalas för min pappa som fyllde 80 år förra söndagen. Förra söndagen kom alla barn, nästan alla barnbarn och nästan alla barnbarnsbarn och ett par goda vänner. Igår firades pappa i samband med gudstjänsten i församlingen som de tillhört sen början på 70-talet. Med sig hade de sin lilla fantastiska kör från Roslagen där de bor nu, så det var gamla och nyare vänner som firade.

 

Inatt har jag sovit ruskigt gott. Sov länge gjorde jag också. Janne gick ut med Bamse och jag vaknade på riktigt först vid halv 11-snåret. En sovmorgon jag verkligen behövde. Efter frukost kom grannen in med chokladrutor till Janne och mig. Hon hade varit på marknad nere i Solgården. Hon skickade sms därifrån för de hade både höns och kaniner, men jag var ju så sen i starten att jag hoppade över evenemanget, men lite kaffebröd tyckte hon att vi skulle ha. Hon blev kvar och vi pratade höns och allt möjligt.

 

Idag fick jag sällskap bort till bäcken. Grannen har bett om att få följa med och se salamandrarna, men hennes hund kom inte riktigt till ro när vi kom dit. Vi såg några stycken, sen gick hon på promenad medan jag satte mig ner vid vattenkanten. Ett tiotal salamandrar såg jag, både mindre och större salamandrar.

 

Imorse gick jag upp i vanlig tid, trots att jag tagit ledigt. Jag skulle vara hos doktorn halv nio. Han var lite sträng idag och orerade om blodtrycksmedicinens fördelar... och det är väl inget han behöver göra, tycker jag. Det är konstaterat. Jag behöver blodtryckssänkande, men jag ska inte behöva må som jag gjorde för ett par veckor sen! När han sen fortsatte prata om min övervikt började jag faktiskt gråta. Min övervikt trycker på inre organ och anstränger blodkärl och hjärta. Om jag går ner i vikt kommer allt bli bättre och jag kan antagligen slippa medicinera. Men jag orkar inte höra det igen! Var i mina journaler står det att jag trivs med min kropp och varför tror läkarna att jag kommer till dem med mina krämpor? För att jag mår så himla bra??? Min doktor blev alldeles förtvivlad och kramade om mig, han sa att jag är snygg i mitt hull (nej, han är inte svensk) men det handlar om min hälsa. Det där är ju också lite roligt, för det är inte första gången en läkare tror att det primära handlar om mitt utseende. Men snälla, det stadiet har jag kommit över för länge sen! Jag är en fet halvgammal kärring, men jag trivs med livet! Vad jag inte trivs med är blodtrycket, belastningen på höfter, rygg, knän och fötter! Det var rart av honom att säga att jag är snygg i mitt hull, men jag vill hellre veta hur jag ska kunna gå ner i vikt när jag inte kan tok-motionera med alla viktrelaterade bekymmer och smärtor! Nästa vecka ska jag till dietisten, hoppas hon är påläst!

 

Jag såg förstås Star Wars på 70-talet, var dökär i Luke Skywalker och Han Solo, fick lyckokänslor när förtexten for in i rymden och saknade äventyret när eftertexten gjorde detsamma, önskade att jag var Prinsessan Leia eller Chabaka och drömde om rymdfartyg på nätterna... Nu är det decennier sen jag såg en Star Wars-film senast, men tyckte ändå det var kul när jag igår hörde på radion att 4 maj är Internationella Star Wars-dagen och att det är en ordlek på May the 4th = may the force ...be with you. My kind of humor!

 

Jag hade en spännande dag på temat "may the force be with you" igår. Jag upplevde att jag fick bönesvar på förmiddagen, dels i och med att jag fick ett återbud och på så sätt extra tid att jobba med sommarens olika scheman, dels i ett samtal med en kollega. Dagen rullade på med inbokade samtal och vid halvfemtiden stannade jag vid macken för att tanka innan jag hämtade Bamse. Jag står där i godan ro och tittar när siffrorna rullar och reagerar först inte på att någon ropar "pastorn, pastorn"... för jag är ju ingen pastor. Men tredje gången mannen ropade insåg jag att han nog kunde ropa på mig där jag stod i min krage i andra tankar (höhö)....

 

Vi kunde sova ett par timmar längre imorse än igår och det var skönt. Antagligen är det nån sorts klimakteriebesvär jag lider av, men vissa nätter kan jag 1. inte somna, och 2. när jag väl somnat vaknar jag inom ett par timmar och ligger vaken till det är dags att gå upp. Men andra nätter sover jag som en stock! När vi skulle lägga båten i sjön igår var det efter en 3-timmars natt, men inatt blev det åtminstone 8 timmar sömn.

 

Janne gick ut och grundmålade paviljongen to-be innan vi gjorde oss klara och åkte till Coop. Där handlade vi dricka och mjölk, småkakor och servetter mm samt hämtade ut 36 bitar smörgåstårta inkl. specialarna och 40 bitar Karl Gustav-tårta och en specialare. Vid 12.00 var vi i klubbhuset i vår båtklubb och började plocka fram porslin och fixa fint. Jag tycker festen blev lyckad. Alla verkade nöjda, vädret var vackert så ungar och hundar sprang ut och in, smörgåstårtorna och tårtorna var jättegoda och alla pratade med alla. Och så kunde den som ville se när båtar kom i sjön för klubbstugan ligger 50 meter från vaggan där bla vi la i vår båt igår.

 

Är man klok som går upp halv sju en lördagmorgon? Ja, ska  man få båten i sjön så går man upp, tillochmed med en viss förväntan! Denna gråkalla blåsiga lördagsmorgon kunde man ändå nästan känna att sommaren är på väg...nästan... Nej, nu ljuger jag som en häst travar... men höra vågorna klucka kunde vi i alla fall!

 

Det blev faktiskt både broderi, film och bokläsning innan jag somnade igårkväll!

 

Idag gick jag upp lite senare än igårmorse. Fröknäcket, som jag bakade igår, med bara smör var gottigottgott till frukost.

 

Sen satte jag igång att jobba. Jag har fyra saker kvar från gårdagens lista, att *ringa kommunen får jag göra på måndag, men idag kunde jag göra *semesterschemat. Det tog ett par timmar att göra sommarschemat för alla diakoner i pastoratet och sen göra schema för en öppen mottagning som vi ska försöka dra igång till sommaren. Jag hoppas att det kan bli en bra start på vårt pastoratstänk kring diakonala frågor. Samarbete i olika former har nog alltid funnits tror jag, men i mer organiserad form tänker jag. Till sist mailade jag schemana till alla berörda med mina tankar kring hur det kan fungera. Nu är det bara att vänta på feed-back.

 

Så gick jag ut med Bamse. Jag hade tänkt lämna honom hemma när jag skulle åka på kalas, men han visade med stor tydlighet att han ville med och jag såg inga direkta hinder, hade mest tänkt att han skulle få ta det lugnt efter sjukhuspärsen. Men han är extremt kelig och jag tolkar det som att han inte vill bli lämnad igen. Först 3 dygn på sjukhus och sen nästan 2 timmar hos trimmern dan efter hemkomsten... Och idag skulle vi bara träffa släkt = flockmedlemmar.

 

Thyra fyller 6 år imorgon och Meija fyller 2 år i slutet av månaden. Idag blev det dubbelkalas!