Till Helsingborg med knyppling för ögonen

För ett tag sen fick jag mail från en knyppel-bekant i Helsingborg. Det var en inbjudan till Knyppelgillet i Skånes årsmöte vilket inkluderade en föreläsning av Lotta Rehn om Knypplingsakademin i Vadstena och till sist ett praktiskt moment - vi skulle knyppla ett örhänge. När dagen närmade sig så såg det ut som att jag skulle kunna åka. Jag hade från början anmält dagen som att jag skulle jobba hemma, men jag har lediga dagar att ta ut så... det gick att göra om till en ledig dag istället. Det blev ett jättetrevligt dygn som kom att fylla flera funktioner - jag fick lära känna flera knyppelmänniskor, jag fick se hur andra föreningar gör kring sina årsmöten, jag fick idéer och inspiration och jag fick se Helsingborg!
 
                          
 
Fredagen började väl inte så jättelyckat. Först small ryggen när jag skulle plocka upp min packning och sen gjorde ett signalfel i Flemingsberg att tågen var flera timmar försenade. Trots allt hade jag tur i oturen. När ryggen small gjorde jag visst allt rätt. För det första var det inte den värsta sortens smäll så jag kunde räta upp mig och gå långsamt fram och tillbaka medan värktabletten började verka, "ullrumpan" åkte på och så kunde jag lägga mig på golvet och "dra in" diskbråcket igen, till sist åkte jag med full sätesvärme i bilen till tåget. Kryckan fick följa med och Janne bar mina väskor upp till tågperrongen i Södertälje. Tågen var rejält sena men jag fick följa med ett tidigare tåg som var 2,5 timme sent och kom 20 minuter efter att mitt tåg skulle ha gått. När mitt tåg gick brydde jag mig inte om då jag fick sittplats på det tidigare tåget och hann med mitt anslutningståg i Hässleholm! Sen blev allt bara bättre!
 
Kerstin mötte mig på perrongen och hjälpte mig med väskorna. De var inte så jättetunga, men min knyppelpärm ville jag ju ha med och såklart min lilla resedyna! Det blev ett par kilon i alla fall. Kerstin och hennes man började med att ge mig en liten sightseeing i bil runt Helsingborg. Vid två ställen fick vi ur bilen för jag ville fotografera.
 
När piren som gick ut till Parapeten revs och man byggde en ny infart till småbåtshamnen byggdes Kvickbron. Kärlekspar började nästan genast att sätta fast hänglås på den nya bron eftersom man gör så i t.ex. Paris. Men hänglåsen fick inte sitta på bron för de rostade och belastade den nya bron så att den kunde skadas så istället gjordes detta hjärta att sätta låsen på. ”Kärlekshjärtat”  introducerades till alla hjärtans dag. Knyppelnördar som vi är, fastnade ögat förstås på ett hänglås med spets!
 
Henke ställde upp för fotografering... men han sa inte så mycket...
 
Efter rundturen blev det fika hos Kerstin och hennes man. Jag fick se hennes pärm från Knypplingsakademin. Jag har stått som sökande i två terminer, men kursen har inte blivit av pga för få anmälda. Det var fantastiska arbeten hon gjort, allt kan jag förstås inte visa upp, men jag blev särskilt förstjust i dessa:
 
En övning var att göra något från sitt eget landskap. Kerstin knypplade Kärnan med prästkragar vid foten. Prästkragarna är flera knypplade mandlar som sammanfogats till blommor. Det andra är ett hjärta som tillverkats i ostvax, dekorerat med "udd och stad" i guld samt ett knypplat kors med pärlor och ankare som Kerstin själv designat.
 
Annat skoj Kerstin gjort... Tigern bara älskar jag!
 
Har man ett spetsintresse så har man!
 
Sen åkte vi och avnjöt en mycket god middag på Via 95 till solnedgången över Danmark.
 
                                                                       Torsk med potatispuré och syltad lök. Jättegott!
 
På kvällen bänkade vi oss till Let´s Dance och i långa pausen visade jag mina ynka alster jag presterat under åren. Jag börjar fundera på om jag ska ta paus från kurs och knyppla lite mer fritt utifrån det jag vill. Min knyppling består mycket i att gå kurs och göra kursmoment. Det är jättekul för jag lär mig jättemycket hela tiden, men jag använder inget att det jag gör. Det är Linnéas brudkrona och Monicas brudslöja, typ.
 
 
 
Och så några ljusglas...
 
Jag har en gardin, Vätternsipan, som jag längtar efter att bli klar med, den är knappt påbörjad...
 
Vätternsnipan från utställningen på Rödtornet 2012.
 
Kvällen led och halv tolv kröp vi i säng.
 
 
Efter frukost gav vi oss av till Knyppelgillet i Skånes lokaler. På vägen hämtade vi upp föreläsaren för dagen, Lotta Rehn. Efter årsmöte och fika fick vi lyssna på Lotta när hon berättade om Knypplingsakademin i Vadstena. Nu hoppas jag två saker:
 
1. Att fler anmäler sig så det blir en grupp till HT15-VT16 ...
2. Att jag själv har möjlighet att gå den!
 
På Knyppelgillet fanns lite rolig knyppling utställd som jag givetvis fotograferade:
 
Knypplade blommor på alla bord
 
Midsommar ....                                               .... och påsk
 
Det fanns möjlighet att handla lite garn och grejor, jag gick lös bland glittergarnerna som dagen till ära var på extrapris. 10 kronor styck, det blev ett par stycken. Sen blev det dags att knyppla örhänget:
 
 
Garnet hade jag spolat på redan i torsdagskväll. Nu fick vi välja pärlor och rutat papper, sen var det bara att titta på förlagan och köra igång. Jag började om ett par gånger för den blev för smal, för bred och nålavstånden blev fel, tillslut blev jag nöjd. Jag hann knyppla det ena, nu återstår det andra plus montering på hänge, men det får jag ta hemmavid.
 
Jag och föreläsare Lotta fick skjuts till tåget, hon hjälpte mig med väskorna och vi hade sällskap på Pågatåget ända till Hässleholm. Det var jättetrevligt! Sen åkte vi olika vagnar från Hässleholm och resan hem blev väldigt dryg. Nu kom tröttheten efter alla intryck. Men tack och lov inte en enda minuts försening. Janne kom upp på perrongen och hämtade mina väskor, vi åkte hem och det blev inte mycket till nattsudd. Jag var trött och han också efter sina långa arbetspass.
 
Idag är det ett riktigt skitväder. Janne har tagit ut Bamse åt mig medan jag har badat och borstat honom efter promenaderna. Ryggen känns men är mycket bättre. Vi latar oss, tittar på TV och gör inte  många knop medan tvättmaskinen snurrar....
 
Tack för en fantastisk helg!
 
 

Ännu en mysko dröm

Vaknade tidigt imorse efter att ha drömt konstigt igen. Om gårdagnattens dröm handlade om kryp så handlade denna om en läbbig snubbe. Jag gick på en trottoar med en barnvagn längs ett hus och störde mig på en yngre man i glasögon som gick snett bakom mig. Jag saktade in för att han skulle kunna gå om mig, men då saktade han också in. Till slut sa han att jag måste ta med mitt barn och följa med honom ner i en källarvåning i slutet av huset för han behövde barnet som en garant för att inget skulle hända honom. Först tänkte jag att "okej då", men sen tänkte jag till och sa jag att inte tänkte utsätta mitt barn för något som jag inte hade nån koll på. Han blev jättearg och försökte ta ifrån mig vagnen och knuffa den för trapporna till källarvåningen. På nåt sätt fick han in mig och barnvagnen i lägenheten och där hotades han till livet av någon... och jag blev så arg att jag tog upp barnet, som var en ganska hård pappfigur, och slog honom, slog och slog och slog tills jag vaknade. Jag var så ARG!
 
                                          
 
Det är spännande med drömmar, något underliggande finns det ju men om det är en händelse eller en känsla vet jag inte. Är det något jag håller på att tappa kontrollen över? Krypen igårnatt och att bli inknuffad i en hotbild inatt?
 
                                     
 
Jag gick upp en timme före klockan, gjorde mig i ordning och packade ihop våra saker, gick ut med Bamse, körde honom till dagis, åkte upp till svärmors lägenhet och hämtade våra grejor och var på jobbet en timme tidigare än jag brukar. Hann med en hel del innan möte kl 9.00. Mitt besök halv 10 uteblev så jag har kommit ner ordentligt i högarna. Nu har jag bara två större skrivuppgifter kvar innan jag är ifatt, resten är löpande arbetsuppgifter. Men det kommer nog samla på sig igen. Imorgon är jag ledig och tis-ons nästa vecka är det kurs. Nå, det gör inget, jag är inte på något sätt ute i sista minuten, det är bara skönt att ha ett rent skrivbord mellan varven. 
 
Vilken väg man än väljer så är det trappor upp till Ersta (förutom bilvägen) Denna trappa har 70 trappsteg!
 
Lunchen blev detsamma som frukosten - yoghurt med nötter, sen for jag iväg till Ersta på seminarium. Tre uppsatsämnen diskuterades, bland annat mitt. Jag tyckte jag fick bra feedback och bra tips. Jag vet att jag måste specificera mig bättre...
 
 
T-banan tillbaka till Högdalen, hämta Bamse, köpa en salladsrulle i Sörskogen, köa till Botkyrka och två timmar efter att jag hämtat Bamse körde jag in på uppfarten hemma.
 
Nu har Bamse och jag ätit middag, Ragnar är gosad med och jag har packat en övernattningsväska... Nya äventyr stundar!
 
 

Från kris till kalas

Det var väl en fyndig rubrik 😜 Det syftar förstås lite galghumoristiskt på min arbetsbörda på sistone. Det har varit rätt mycket kris och det känns bra när man får vara med och göra skillnad, men mindre akuta grejer blir liggande och blir det för mycket av den varan kan det bli stress. Så är inte fallet ännu och jag trivs rätt bra med att ha mycket att göra.
 
                              
 
Inatt hade jag dock en konstig dröm. Jag drömde att jag öppnade en 🐜 sån där choklad/musli-bar och 🐜 började äta på den. När jag ätit halva så började det krypa ut 🐜 små svarta kryp ur den 🐜 som strax fällde ut sina vingar och flög iväg 🐜 Jag knölade ner resten av baren i förpackningen och kastade den i soporna 🐜 Jag blev varken äcklad eller förvånad, ville bara inte ha resten 🐜 Jag har tänkt på drömmen av och till hela dagen 🐜
 
Dagen har bestått i två besök, sopplunch, akutbesök och mycket administration. En vaktis har hjälpt mig få upp lampan så nu finns det lite ljus i mitt rum igen.
 
Strax efter halv fyra åkte jag och hämtade Bamse på dagis, Monica och Arto i Kista och mötte upp Janne utanför Linnea. Min lilla 30-åring lagade våfflor och vegetarisk ratatouille i långa banor. Ett härligt kalas och en trevlig kväll!
 
 
Enda smolket är att mina föräldrar inte kunde komma. Pappa har åkt på nån lung-historia och känner av malarian. Vårdguiden tyckte han kunde vänta till imorgon.... Men jag är orolig!
 
                  
 
Jag hade planerat att åka hem, men det blev svärmors lägenhet igen. Bamse skäller i sömnen, han drömmer nog om barn, katter och våfflor! Jag ska krypa i koj nu.

Det blev en lång dag...

Vaknade tidigt imorse, och som vanligt när jag har för gott om tid på mig blir jag sen... jag pysslar med då mycket annat liksom! Tre telefonsamtal tog jag i bilen, ett från en kollega, en bokad telefontid med min läkare om blodtrycksmedicin mm och ett akut konfidentärende. Tack och lov inga köer så jag kom till dagis prick nio, köpte yoghurt och svängde upp med packningen till svärmor innan jag kom fram till jobbet.
 
       
 
I mitt rum stod en man på en stege! Det gjorde mig glad för äntligen fick jag ljudplattor i taket vilket ska dämpa ljudet lite. Han var så snäll och tog ner min felplacerade taklampa för att sätta en platta där oxå, men han ville inte sätta upp den på rätt ställe och det kunde jag kunde jag ju inte bråka om för det var ju inte hans jobb...men nu har jag ingen belysning alls i rummet. Nå, vi går ju mot ljusare tider och det löser sig väl tids nog.
 
 
              
 
Morgonbön, ringde, mailade, skrev, samtalade och lunchade innan kl. 13 då personalmötet började. Mötet idag var tre timmar långt och handlade om gudstjänstutveckling. Jag tyckte det var bra, även om luften blev väl syrefattig mellan varven. Nya vinklar på hur man kan tänka. 
 
                 
 
Kl fyra hade jag medvetet dubbelbokat mig. Ett mycket kort ärende och ett akut besök som ringt på morgonen. Jag ringde några samtal och hoppas verkligen hon får utlovad hjälp imorgon! 
 
                                     
 
 
Skyndade mig att packa ihop och åkte för att hämta Bamse, men precis utanför dagis tvärnitade bilen framför mig. En lösspringande hund sprang ut på gatan. Jag slog på varningsblinkers och gick ut för att försöka fånga in den.  Först såg det ut att lyckas men sen sprang den iväg. Jag gick in på dagis för att fråga om de visste nåt, sen slog jag nr till närpolisen. I samma ögonblick kom en tjej med koppel i handen fram ur skogen. Jag ropade på henne och det var hennes hund, hon sprang i den riktning jag pekade. När jag satte Bamse i bilen kom hon gående, uppskärrad, och ville prata lite. Hunden hade suttit vid porten så allt var frid och fröjd, men hon behövde prata lite om skräcken när hunden försvunnit. Slutet gott, allting gott!
 
 
Efter en promenad med Bamse gick jag upp till svärmors lägenhet med honom. Han fick middag och ett ben, sen åkte jag och åt middag med en kompis. Trevligt! Resten av kvällen raklång skrivandes mobilblogg.
 
Sällan blir dagarna som man planerat...det ger krydda åt livet!

Morgonstund har guld i mund

Har varit uppe och bökat en timme, snart dags att åka till jobbet. Hoppas på en lite lugnare dag idag för igår blev det lite rörigt.
 
 
         
 
På morgonen i bilen hörde jag om växelfelet som rörde till det i Stockholms kommunaltrafik och vi skulle iväg med kyrkgruppen ända till Lidingö. Strax efter nio ringde den första damen och frågade om vi verkligen kom iväg... och jag tänkte att det gör vi väl, men hon skulle återkomma om en timme medan jag undersökte läget. Jag undersökte läget och det var tydligen rörigare än SLs hemsida ville påskina så det slutade med att vi beslöt att ställa in resan. Detta tog i princip hela förmiddagen i anspråk... och kvart i tolv gick jag ner till pendeltåget och mötte upp de i kyrkgruppen som var nyfikna på Lidingö och som inte ringt och frågat. En del blev väldigt besvikna och andra tyckte det var klokt. Jag hoppas vi får komma dit en annan gång, men jag tycker beslutet var riktigt. Arbetskamrater hade suttit fast i kommunaltrafiken och kommit upp till ett par timmar försent, och att redan från början kalkylera med minst en halvtimmes försening dit... och sen hem i rusningstrafik när flera tåg är tagna ur trafik... nä, det kan ta timmar att komma hem!
 
                                           
 
Även om jag var besviken över att inte komma till Lidingö kyrka så välkomnade jag en obokad eftermiddag. Jag hann få iväg flera fondbrev, läsa och besvara hur många mail som helst som kommit in under min frånvaro (två dagar kurs, ledig dag och helg) jag hann ringa samtal och för en gångs skull så hade jag telefonen öppen så länge att många fick tag i mig. Lions ringde och vi fick fortsätta prata bussresa för barn till sommaren. Fler kuvert kom ut till postlådan. Arbetskamrater kom in och pratade om olika aktuella saker som behövde pratas om. Det blev en himla bra måndag helt enkelt!
 
 
Halv fem rusade jag till bilen, hämtade Bamse, åkte hem och åt middag med maken innan jag åkte in till Strängnäs för det åttonde tillfället i vårens knyppelcirkel. Det känns som vi nyss började och snart är det tionde och sista gången för terminen!
 
Nu har en ny dag börjat. Nya utmaningar. Nya glädjeämnen!
 
God Morgon världen!
 

Knyppleri knypplera

Från och med nu öppnar jag en ny kategori som heter "knyppling". Tidigare har knypplingen legat under "handarbete" och vi får se när jag orkar flytta gamla inlägg till den nya kategorin. Det gör jag inte idag.
 
Morgonrimmet....                                      I min bil sitter baksätespassagerarna fastspända!
 
Idag har jag haft mitt första riktiga styrelsemöte i Knyppelpinnarna. Jag tycker det gick bra. Vi diskuterade lite vad vi ville med vårt uppdrag och lite om innehållet i framtida träffar. Efter det hade vi en stunds allmän information och jag hann inte ens känna efter om jag var nervös, jag bara drog på magstödet om det som är allmän information, om kommande träffar och aktiviteter och där lämnade ordet till dem som tagit på sig ansvar för olika aktiviteter. Jag ska försöka hänga på i största möjliga utsträckning på så mycket som möjligt till att börja med. Jag har förstått att det är många aktiva medlemmar som brinner för sin knyppling och förslag på vad man kan göra råder det ingen brist på. Det var inte så många som tog till orda under informationen, men när jag till sist satte mig på ändan och började knyppla kom de en efter en, berättade om hur det varit förr och kläckte idéer. Det här kan bli hur kul som helst!
 
 
Fem timmar senare for jag hem. Svängde förbi Lidl för jag har ett grymt glass-craving! Janne hade gjort köttfärslimpa till jag kom hem och nu är det en lugn kväll som hägrar!
 

Lördag gör jag ingenting, ingenting, ingenting

Riktigt så går inte visan, men i min verklighet blev det så.
 
 
Jag har varit trött. Riktigt trött. Både fysiskt och mentalt. Igår visste jag att jag skulle ut en del, men idag visste jag att det var min alldeles egna lördag. Janne stack ganska tidigt för han skulle upp till Stockholm och hjälpa Jens med båten. Jag låg rätt länge i sängen och tittade ut på grenverket genom fönstret. Ärligt talat trodde jag att snön skulle smälta bort på en gång, men den har legat kvar idag. Efter att ha satt på tvätt nr 2 och gått igenom alla Knyppelpinnepapper igen, slängt dubbletter och kompletterat dagordningen så gick jag ut en skogspromenad med Bamse. Vad man än tycker om detta bakslag så måste jag säga att det var vackert!
 
                                                                   Bamse var snabb att sno pappas plats i sängen
 
 
En stor del av dagen har jag gjort i princip ingenting. Lekt med mobilen, gått ut ett par lite kortare promenader för att 1. Jag har varit så trött. 2. Bamse har samlat snöbollar i pälsen och haft svårt att gå.... dessutom verkar han ha njutit av att ligga hos mig i sängen.
 
 
Men tillslut tog jag fram knyppeldynan och satt vid den ett par timmar. Bamse har skällt på haren som jag matar under fågelmataren. Den får morötter och så spiller jag ut lite frö varje dag. Det känns så hemtrevligt med fåglarna som kommer varje dag och haren som kommer varje kväll. Den har sina favoriter - hö, sallad, sparris och broccoli vill det inte ha, men alla sorters fågelfrö och morötter!
 
Middag har jag gjort och nu är Janne på väg hem. Jag ska duscha och lägga mig tidigt, imorgon är det full rulle igen!
 

En ledig fredag

Det har varit skönt och välbehövligt. Tid att vila, tid att tänka, tid att njuta. I onsdagsmorse när jag gick ut med Bamse innan jag skulle åka på kurs såg jag, inte en, utan två ! spillkråkor mellan tallarna. Kan det vara ett par som tänker häcka? Häftigt i så fall! Samtidigt hördes ormvråken ropa.
 
 
Spillkråka                                      Vanlig hackspett                       Ormvråk
 
Vi bor så mitt i naturen. Fåglar vi aldrig hörde eller såg i stan... Jag njuter av varje ny upplevelse. Idag såg jag den vanliga hackspetten trumma på en björk och jag tror det var bobygge på gång. Ibland sitter den uppe på våra telefonstolpar och trummar på blecket så det dånar över nejderna, men det är för att skrämma fram insekterna.
 
 
Igår somnade jag redan klockan 22.00, efter att ha fyllt och virkat ihop Monicas uggla, med den påföljden att jag vaknade tidigt imorse. Låg och grämde mig över slut-tampen på gårdagen och bestämde mig för att gå upp istället. Matade djur och mig själv, skrev blogg och diskade innan Janne kom hem från nattpasset strax före 8.00. Sen gick jag ut med Bamse och klockan 10.00 hade jag tid hos healern. Vi pratade om mitt tillkortakommande och att jag verkar rätt uppstressad. När jag åkte därifrån var jag helt yr och avspänd. Nu har jag släppt det hela. Jag behöver inte lägga hela mitt värde i en misslyckad prestation, sånt händer. Släpp det och gå vidare. Värken i höger fot, knä och höft fick hon bort.
 
 
Försökte fotografera solförmörkelsen, men det gick inget vidare. Trots att man med ögonen bara såg en skärva av solen så såg det i mobilens kamera ut som en hel, men liten, sol. Dock var det en mäktigt upplevelse IRL när ljuset ändrades och fåglarna slutade kvittra för en stund. Åkte och köpte några droppar med örter som healern rekommenderade mot gallvärken som kommer lite nu och då, rätt mycket nu efter att ha syndat friskt med onyttigheter under kursdagarna efter att ha varit väldigt strikt ett tag... köpte en norsk lax-sida, räkor och bladspenat till middag och for sen ut till Rusta för att köpa ugglorna jag längtat efter hela vintern. Jag såg dem hos Jens och Sandra i vintras, åkte till Rusta men de var nerplockade för säsongen, häromdagen fick jag tips från en vän på Fejjan att de är upplockade igen och idag har de flyttat hit!
 
 
Åt lunch och pratade lite med Janne som väckts av att Bamse kom upp i sängen med en Ipren i munnen! Var han hittat den har jag ingen aning om, men tackar Gud för att han lämnade den till Janne. Det var en ensam tablett som låg i sin förpackning. Tabletten hade han nog klarat om han fått i sig, men om han svalt höljet den låg i hade den nog skurit sönder både magsäck och tarmar. Jag misstänker att han kan ha hittat den i min väska där lilla ytterfacket var öppet. Jag drog aldrig igen dragkedjan när jag plockat upp körkortet för att lägga det i fickan och Bamse är en nyfiken hund.
 
 
Eftermiddag och kväll har ägnats åt en långpromenad med Bamse, sortera lite i Knyppelpinne-papper inför styrelsemötet på söndag och komplettera dagordningen, att laga färsk lax i ugn och brodera. Är fortfarande lite småyr och ska nog gå en liten promenad i snöblasket med Bamsen och lägga mig nu. Jag vaknade ju så tidigt imorse...

På kurs... om ja turs...

Onsdagens morgonrim                               Bamse Vakthund som valp
 
I onsdags, på Bamses femårsdag, åkte jag på kurs. Det har gett mig otroligt mycket! Jag ska väl lite skamset erkänna att jag blev väldigt glad och stolt när jag fick frågan om jag kunde ta emot präst- och diakonpraktikanter tillsammans med en prästkollega i pastoratet. Jag sög på karamellen ett par dagar och tackade sedan ja och pratade lite med chefen om vad det skulle innebära. Jag velade lite eftersom jag i och med ett ja skulle offra mina värdefulla knypplarveckor i Vadstena  i sommar, men med en handledarkurs i ryggen inför en treveckors praktikperiod så kände jag samtidigt att jag får en chans att utvecklas i mitt yrke och kall, samt en möjlighet att stärka mitt tilltufsade självförtroende. Så fick det bli. Och där smög sig missuppfattningarna in också... Dessa blev jag varse först i de två kursdagarnas sista kvart, och jag tänker inte skylla ifrån mig! Jag inser att jag själv är ansvarig för det inträffade och väljer att lära mig av misstaget, det är inte irreparabelt, bara pinsamt!
 
 
Tre veckors praktik och handledarkurs, det var den info jag oreflekterat tagit emot. Några mail från stiftet hade jag också fått, men jag skummade dem bara och tänkte att det där är en bra bakgrundsinfo som inte direkt berör mig men som är bra att ha med sig i bagaget för att förstå vad praktikanterna har framför sig och som vi säkert kommer gå igenom på kursen. FEL! I mailen kom all info JAG behövde för att förstå uppdraget! Där fanns ytterligare information och utbildningsdagar som berörde mig direkt, de var riktade till mig och inte någon främmande rekryteringsgrupp. Rekryteringsprocessen är omarbetad och ser inte alls ut som när jag en gång antogs till diakonkandidat. Ovanpå detta har jag, som ni vet, haft ett par ruskigt intensiva veckor bakom mig, så alla mail drog jag ut på papper i tanken att jag skulle läsa dem som förberedelse inför kursen på bussen ner till Stjärnholm. KLANT! När bussen plockade upp mig vid tågstationen i Södertälje Syd så åkte min väska in under bussen och efter det hann jag inte ens titta i mappen förrän den sista kvarten när jag tyckte att det väsentligaste saknades i kursinnehållet!
 
 
Kursen handlade om handledning, och bara det gav mig under dagarna insikten om hur olika ordet handledning kan uppfattas. Jag går själv i handledning för att kunna få hjälp att reflektera över speciella situationer som kan uppkomma i arbetet. Att handleda praktikanter är en helt annan typ av handledning. Jag hade lagt in just detta att få utbildning i hur vi mer specifikt ska kunna handleda praktikanterna på ett bra sätt under praktikperioden, men vi fick en väldigt bra tvådagarskurs i hur man kan handleda på olika sätt, genom olika stilar, hur man kan öppna upp med olika typer av frågor osv. Jättebra! Jättevärdefullt! Men när jag i sista kvarten sträcker upp handen och frågar hur vi ska tänka kring handledningen av praktikanterna, hur frekvent ska vi ha handledning enskilt och i grupp, finns det riktlinjer kring innehållet i praktiken så insåg jag i svaret följande: Alla mail jag fått var riktade direkt till mig... och dessa hade jag inte läst så noga. Förslag i hur man ska tänka kring praktikens innehåll finnns i ett PM, praktikperioden är fyra veckor (inte tre) och det jag tolkade som en dag för rekryterarna (för det stod så i överskriften), men detta är en dag i högsta grad för mig! OCH nånstans, som jag ännu inte hunnit leta rätt på, finns en inbjudan till att träffa praktikanterna inför praktiken. Lite smått panikslagen inser jag att jag inte kan delta dessa två dagar. Om jag deltar i den första så är kursen i masterutbildningen körd och jag får vänta minst ett år, kanske flera, på att kunna göra om den. Om jag deltar i träffen med praktikanterna så måste vi hitta en ersättare för mig till Kulturresan i maj och det varken vill jag eller tror är möjligt.
 
Vid det laget vill man ju bara gå och lägga sig och dra nåt gammalt över sig
 
Nå, summan av alla dessa olika sorters kardemummor får bli följande: Jag har fått en jättebra kort-utbildning i handledning som jag kommer ha stor glädje av i alla samtal och grupp-processer jag deltar i. Jag går igenom och läser noggrant alla mail och sätter dem i sammanhanget jag nu fått. Jag och kollegan sätter oss ner och går igenom de veckor vi ska ha praktikanter och ger dem ett bra innehåll utifrån vårt pastorats sammanhang (det är ju det som är meningen och så mycket hade jag koll på). Informationen och mötena jag missar framöver får lösas på annat sätt. Inget av detta är irreparabelt, men som sagt - grymt pinsamt. Och vad är det värsta som kan hända? Jag lär ju inte bli avkragad för att jag inte läst informationen! Jag får lära av misstagen och fundera över om det är vettigt att arbeta i det tempo jag gjort på sistone.
 
Slutet gott, allting gott! 

Mötestisdag

Det är lätt att bli euforisk när man går ut i den friska luften på morgonen och man ser solen stiga upp bakom huset på tillbakavägen från skogen.
 
 
Ikväll när jag kom hem såg jag, men som tur var inte Bamse, två rådjur i skogsbrynet. Säkert kände han lukten av dem för han sprang fram och tillbaka och frustade som en uppretad tjur... så jag släppte honom inte lös. Det är värt de långa resorna att få bo så här.
 
 
Dagen har bestått i möten. Ett långt arbetslagsmöte på morgonen och ett långt personalmöte på em. Däremellan en kort lunch, jag hann inte upp till mässan i tid så jag satte mig att sola mot den vita kyrkväggen istället. Till sist ett besök och efter att ha plockat lite i pappren hämtade jag Bamse och åkte hem. Kvart sju svängde jag in på uppfarten efter att ha kört förbi Lidl där jag köpte glass.
 
Idag fyller min äldsta dotter 31 år! ... och jag kan förstås inte förstå att mina barn är i samma ålder som jag själv är! Grattis mitt lilla hjärta!
 
                      
På Oslo-operans tak, mars 2014
 
Och imorgon blir Bamse 5 år! Grattis älskade byracka!
 
                      

Nu har jag packat en liten övernattningsväska för det vankas kurs i två dagar.

Måndag hela dagen!

Smidig morgon... ända tills Skärholmen, där packade bilarna ihop sig. Åh, vad jag blir trött på alla dessa "smarta" bilister som vill komma fram lite snabbare genom att köra i bussfilen! GPSen visade att jag skulle vara framme på hunddagis kl 8.44, men nu var det så att polisen stod precis vid avfarten till Älvsjö och då händer följande:
 
1. Bilister i bussfilen får panik och ska kasta sig ut på E4n!
2. Polisen står i bussfilen med bilar de fångat in!
3. Bussar, taxibilar och färdtjänstbussar måste ut på E4n!
4. Alla bilar bromsar in och kör minst 10 km/h saktare än normalt...
 
Detta gör att biten mellan Skärholmen och Älvsjöavfarten, ca 3 km, tar 32 minuter att köra! Men nån "smart" bilist kom säkert fram lite fortare! Jag fick ringa dagis och säga att jag blev sen, jag anlände kl 9.16.
 
 
Nå, nu var väl inte det någon ko på isen för morgonens möte och gårdarna (äldreboendena) började först klockan 10.00, men det jag hade tänkt hinna innan blev det inte så mycket av.
 
                              
 
Kl 10-12 möte och våra äldreboenden.
Lunch
Småfix med fonder, blanketter och telefonsamtal
Kl 14 hade min kollega kyrkvisning för Boo församling. Det var kul att få höra lite om "min" kyrka. Jag älskar ju vår kyrkgrupp som åker runt till olika kyrkor på visning en gång i månaden. Att nu få höra om vår egen kyrka var värdefullt. Vi har ju en bra folder, men allt finns inte med i den förstås.
 
                                                           Detaljer ur målning i vapenhusets tak
 
Jag jobbade på en stund till, men ljuset ute bedrar. Rätt var det var såg jag att klockan var 20 i 5. Bråttom fick jag att hämta Bamse och åka hem. Kom hem strax efter sex, ut en kort sväng med Bamse, värma middag och så iväg till min lilla knyppelkurs. Trevligt som vanligt.
 
Nu ska jag kolla blodtrycket igen, det var ganska lågt igår och nu har jag gått upp i dos... men jag mår bra.
 
Natti natti!
 
 

Tänk på vilodagen, så att du helgar den

"Tänk på vilodagen, så att du helgar den" är det tredje budet i dekalogen, alltså de tio Guds bud som Moses fick på stentavlorna av Gud på Mose berg.
 
Tittar man riktigt noga på det högsta berget till vänster i bild ser man en byggnad. Detta är Mose berg där Mose enligt legenden tar emot stentavlorna med de tio budorden. (Utsikt från Katarinaberget, Sinai 2012)
 
Detta är ett budord som jag har lite svårt att följa hur gärna jag än skulle vilja... det är ju ändå så sunt om man verkligen gjorde det. Idag fick bli en sån dag som jag höll budordet, till viss del i alla fall. Vaknade före 8 efter nästan 10 timmars sömn. Jag försökte se "Kvinnorna som utvecklade USA" på Kunskapskanalen igårkväll, men ögonlocken bara föll igen. Efter en kort promenad med Bamse minns jag inte att jag la mig i sängen, men jag vaknade i den imorse så jag måste ju hamnat där på nåt sätt i alla fall.
 
En stund efter 8 valde jag att gå upp för jag kunde inte somna om och jag hade en längtan efter att skriva om min vecka. Frukost, tappa upp diskvatten och fylla en tvättmaskin, jobba en liten stund vid mailen för Knyppelpinnarnas räkning, mata djur och skriva blogg... det ägnade jag tre timmar åt. Bamse ägnade morgonen åt att skälla ut en bil som kom i vändplan, sen att vanka mellan vår säng och sin puff för att sova. Klockan 12.00 bestämde jag att det var dags för morgonpromenad!!!
 
 
Vi var ute en timme, efter det värmde jag på lite lunch, diskade och satte på en ny tvättmaskin. Sen drog jag fram solstolen och tog ut uteblommorna och Ragnar i solen, Bamse fick jag inte in efter promenaden!
 
 
Ömsom har jag virkat, ömsom bara blundat och lyssnat på fåglarna. Ormvråk, nötvecka, blåmes och talgoxe har jag lyckats identifiera med hjälp av fågelsång.se. Det fick räcka för idag. Det går inte att mata in hur mycket information som helst i tantens huvud en ledig dag...
 
Gick ut med Bamse en sväng till. Vi gick till bäcken där jag brukar hitta ödlor, men det är nog lite för tidigt än, det var ff delvis en tunn ishinna över bäcken...
 
 
Gjorde mandelpestogratinerad torsk med färsk grön sparris och broccoli till middag. Janne jobbar 12-timmarspass men det finns kvar åt honom också.
 
Nu ska jag slå på TVn och virka. Det vore kul att bli klar med Monicas uggla så vi kan ses snart!
 

Några ruskigt intensiva dagar!

Att skriva blogg var från början ett sätt för mig bland annat att återta min kropp och min hjärna. Efter att min struma skenade 2008 och allt det detta förde med sig så var jag närmare döden än jag förstod då. Eller så brydde jag mig inte om att ta in det för då spelade det ingen roll för mig om jag levde eller dog, livet hade inget innehåll, jag var förbrukad, sjuk och allt jag stod för och ville jobba med låg i ett "då". Varför drabbar detta mig? Vad har jag gjort för ont för att förtjäna... osv. När jag sen insåg att jag antagligen skulle överleva började jag "jobba" i flera livs-skikt. Sjukgymnastik för kroppen, psykoterapi för att förstå och sätta saker i sammanhang, skrivande för hjärnan och minnet, bortrensning av sådant som tog onödig energi samt energitjuvar...och inte minst kärlek, andlighet och vila för själen. Idag är jag så glad över att ha gått igenom allt detta. Det som var ett helvete blev en gåva som jag är så innerligt tacksam över. Jag inser varje dag hur lyckligt lottad jag är!
 
Abbas Pecha, Sinai 2012
 
Varför skriver jag detta? Jo, för ibland tänker jag att bloggen kanske spelat ut sin roll i mitt liv. Denna vecka har varit mycket intensiv och när jag då började känna ett pockande att jag måste skriva blogg också... så insåg jag hur fel det blev. Bloggen i dags dato ska vara lustfylld! Bloggen ska inte skrivas för att jag måste! Jag kunde slå mig till ro i den tanken. Bloggen ska ge mig något och förhoppningsvis också mina läsare, en liten skara som ökat markant med åren. Genom åren har jag experimenterat mycket med skrivandet, från väldigt privata blogginlägg till handarbetsblogg samt predikningar och andakter jag lagt ut i "Fundeleringar". Och så kategorierna "Resor", "ikonmålning" osv. Bloggen har berikat mitt liv.... och nej, jag är inte alls kommen i det stadiet att jag ska lägga ner min blogg. Inte nu! Inte än! Den har blivit en kompis och alla ni som läser är mitt stöd.
 
Tack för att ni tar er tid med mig!
 
För att köra en kort sammanfattning av veckan då, vad var det som var så intensivt? Till att börja med har jag jobbat sex dagar i rad. Måndagen var rätt lugn, jag hann det jag skulle på ett ungefär men sen var jag förstås rätt ledsen över att behöva börja med blodtryckstabletter igen. Nåväl, tur att det finns för nu minskas ju risken för stroke och annat hypertoni-relaterat. Bara att hacka i sig det faktum att även jag åldras och tacka för att jag får fortsätta leva och jobba med det jag älskar!
 
 
Sju inbokade samtal har jag haft. De flesta riktigt tunga. De flesta dagtid men ett besök och en "telefonrådgivning" har legat på kvällstid. Givetvis lämnar jag inte ut vad människor pratar med mig om, men för att ge en bild av vad jag menar med tunga samtal så kan de handla om våldtäkt, trauman, död, droger, svår sjukdom, svår misshandel och sånt i det stuket. Lite lättare samtal kan handla om barnuppfostran, problem på arbetsplatsen, skulder och ekonomi och...ja, ni förstår kanske skillnaden. Inga bekymmer är lätta, det är absolut inte det jag säger, men vissa samtal kräver betydligt mer.
 
Flera spontanbesök har jag också haft. Det handlar oftast om två saker, antingen någon som vill boka tid men oftast är det människor som är hungriga. Hem-, bostads- eller papperslösa poppar in lite nu och då, men även folk som inte fått sina utbetalningar i tid och kylskåpet gapar tomt. Förrådet av konserver är slut just nu, men husmor fryser in matlådor och de har periodvis en rykande åtgång. Ibland kan vi boka in ett möte vid Konsum så får de handla en matkasse med färska råvaror, men det kan ju ta ett par dagar innan det finns en sån lucka i min kalender. Jag har lite idéer kring andra akuta lösningar på problemet med alla hungriga människor, men de måste förankras i både mig och andra aktörer innan de kan "go live".
 
                           
 
Möten förstås! Personalmöte och mindre planeringsmöten. Men framförallt ett jättebra möte med diakonerna i Flemingsberg! Jag kom ditsläpande med två stora IKEA-kassar och två vanliga kassar kläder och vi fick se både deras second-hand plus att vi hade ett jättebra förutsättningslöst samtal. Jag ser fram emot pastorats-samarbetet! Efter det mötet åkte jag hem och tog en lugn kväll, för tisdag och torsdag jobbade jag sent och sov hos svärmor.
 
 
Verksamhet? Givetvis! Jag hade meditationen i tisdagskväll, den är verkligen fantastisk att få jobba med. Jag rycker in när min kollega är borta så det blir inte så ofta, men desto roligare när jag får göra det.
 
Lunchmusiken och sopplunchen är också såna där favoritarbetsområden. En musikpaus med ett varierande örongodis och därefter husmors fantastiska soppor och härliga samtal med människor i all den mångfald vi människor finns i.
 
 
Torsdagsträffen bjöd på ett fantastiskt föredrag av Mariette Manktelow om "vårt dagliga bröd" som handlade om brödets historia. Från stekt gröt på stenåldern till det utbud vi har i våra bröddiskar idag. Från hur vi repade vildhavre till modernt jordbruk... och så de kristna symboliska aspekterna av bröd, från det osyrade brödets högtid (till minne av uttåget från Egypten) till när Jesus säger "jag är livets bröd" och instiftar nattvarden.
 
 
Fredagen den 13:e bjöd på lite olika trevligheter förutom jobbet. Lunch intogs i Södertörnskyrkans Café Växthuset med en f.d kollega och vän där vi pratade både jobb och privat. Efter sista samtalet åkte jag iväg på massage, när jag hämtat Bamse fick jag mess från mina äldsta döttrars f.d styvmor att hon var hemma nu... så jag promenerade dit med Bamse, fick en energi-shot, en trevlig pratstund och min Argi + som Linnéa skickat dit med sin halvsyster. Till sist fick jag angenämt besök (jag sov över tre nätter i svärmors tomma lägenhet, bl.a natten mellan fredag och lördag) av en klasskamrat från grundskolan!
 
Selleri, äpple, lime och ingefära!
 
                                
Morbror och jag rimmar varje morgon sen nåt år tillbaka. Detta blev gårdagens rim...
 
Sist men inte minst... igår hade vi Stilla Dag. Detta är andra gången vi kör konceptet och det har fungerat väldigt väl. Vi måste fortsätta slipa på detaljerna, men helheten upplever jag som god och jag hoppas att de andra gör det också. Intro och meditation i kyrkan där vi går in i en fem timmar lång tystnad, en härlig lunch på vegetarisk laktosfri soppa med hembakt bröd och grönsaker, möjlighet till massage och samtal med präst eller diakon, tidningar, saco-säckar framför ett provisoriskt altare, eld i öppen spis, skapandet för dagen bestod i målning, avslutning i kyrkan där vi går ur tystnaden.
 
 
När vi städat och ställt iordning efter oss åkte jag till Jens jobb. På morgonen körde jag hem Bamse till honom och till kvällen fick jag in bil så fint tvättad av honom och svärdottern och det var välbehövligt... man såg knappt att färgen är dim-blå!
 
 
Hemmavid lagade jag snabbt middag som jag avnjöt i sällskap av en blåsippa från grannen. Förra våren gjorde hon likadant, varje gång hon hittat ett nytt vårtecken lämnar hon det med tidningen som vi får nästan varje dag. Det är jättekul ju!
 
 
Nu har Bamse börjat sträcka på sig... Vi har sovit gott inatt!

Jo-jo

Idag har jag farit som en jojo mellan Strängnäs och hemma. Halv 9 i morse satt jag på VC för en inbokad tid med min läkare. Med mig hade jag mina prydliga excel-ark med alla blodtryck, puls och vikter jag tagit under två månader. Visserligen är det en månad sen jag slutade men det viktiga var just att mäta undertrycket under två månader för att se om jag behöver blodtrycksmedicin... Det behöver jag. Och det fick jag. Nu har han utarbetat en plan för mig och som han vill att jag samarbetar... jag har gått ner nästan 4 kg sen förra besöket men ska gå ner 100-500 gr i veckan tills jag väger 70 kilo och jag ska fortsätta ta blodtrycket ett par gånger i veckan tills undertrycket ligger på 80, eller kanske 70. Blodtrycket ska ner för han vill inte att jag får stroke, det vore ett misslyckande för honom som läkare (haha, han flinade när jag sa att det vore nog ett stort misslyckande för mig också). Viktminskningen ska ske under en 3 årsperiod men blodtrycket ska ner fortare än så. Nu ska jag trappa in en medicin under fyra veckor och han ringer om två för att höra sig för hur det går, återbesök om 8 veckor. Han är både sträng och rar, bäst att lyda. En remiss till dietist har han skickat iväg också eftersom njurarna fäller ut protein och det är inte så bra. Jag tänker tro på honom när han säger att om jag gör det jag ska kommer jag både tappa vikt, kunna minska på Levaxinet och kanske helt sluta med blodtrycksmedicinen. För en chans till den hälsovinsten följer jag mer än gärna hans råd.
 
 
Åkte hem och jobbade en stund. Hade meddelanden på telsvar och så blev det en del annat ringade och mailande. Statistik-blanketten hann jag inte skriva innan det var dags att åka till healern. Andra resan in till Strängnäs. Idag fick hon besök av en ande som kan ha varit min morfar. Intressant. Det hon får till sig fascinerar mig. Men hon får igång energiflödena och värken minskar så andarna får jag ta på köpet. Allt för hälsan! Sen åkte jag och handlade!
 
 
Lagade middag och sen var det knypplingsdax. Tredje resan in till Strängnäs. Som vanligt en trevlig kväll på ABF med skrattanfall och diskussioner om att från tovade ullbollar till garntjocklek och virkade ugglor. Våra samtalsämnen är svårslagna.
 
 
Nu återstår bara sängen. Janne ska ha Bamse hemma ett par dagar för han är lös i magen och kräks. Vi misstänker de nya crispbreads som Janne köpt och Bamse tiggt till sig på morgnarna... Måtte det snabbt gå över!

Söndagsskoj

Vaknade ganska tidigt imorse, jag menar, jag fick ju sova så länge jag ville så i relation till det vaknade jag tidigt! Bamse och jag var i skogen redan halv tio och knatade långa rundan... och tänk att vi fick syn på en Citronfjäril!
 
 
Bamse tröttnade snabbt på fjärilen och tog ett kärr-bad medan jag smög efter den för att försöka få fotobevis.
 
 
I övrigt har dagen bestått i tre tvättmaskiner, disk, akvarierengöring, läsa veckans nummer av Strengnes Tidning som vi får av grannen, promenader, sortering av gammal post och tidningar, hacka nötmüsli och läsa protokoll och kallelser från Knyppelpinnarna. Jag har skrivit och skickat en presentation av mig själv till Knyppelpinnarnas tidning Stadkanten och kallelser till nästa styrelsemöte till styrelsemedlemmarna. Ragnar har fått vara ute en stund också...
 
Nu tror jag att IKEA-säckarna med arkiv- och biblioteksmaterial från Knyppelpinnarna får stå till nästa helg. Jag behöver få göra kväll. En Bamsenad och lite virkning lutar det åt. Janne kommer när han kommer, han har hjälpt sonen med båten idag.

De e mycke nu

Redan i måndags bestämde jag mig för att hoppa över knyppelkursen på tisdagen. Att skala bort allt man kan i intensiva perioder kan vara A och O för att inte bli överansträngd och jag har lärt mig den hårda vägen. Bloggen har också fått vara vilande ett par dagar men det gör det desto roligare att skriva idag så jag börjar med en kort sammanfattning sen sist.
 
 
Onsdagen bjöd förberedelsearbete inför Världsböndagen och Stilla Dag. Mitt besök bokade av så jag ägnade en stund åt att hitta fondblanketter till denne istället. Lunchmusiken hoppade jag över för ovanlighetens skull, men sopplunchen gick jag på. Känner att de är en ynnest att få prata med församlingsbor och andra på detta avspända sätt. Samtalen bjuder på allt från damer på 80 år som hoppar fallskärm och passar barnbarn, till sjuka personer som behöver berätta om sina krämpor, från personer med oro för nära och kära till sprudlande livsglädje som inte alls är på upphällningen trots ett långt liv. Det är verkligen härliga samtal om livet och det är fantastiskt att få dela dem. Eftermiddagen bjöd på ett mycket bra samtal där det ser ut som vi tillsammans med Lions kan ordna en dagsresa för barn och ungdomar, mer om det vad det lider. På kvällen åkte jag till förra ordförande i Knyppelpinnarna och hämtade en massa grejor som jag ska ha tills jag lämnar ifrån mig ordförandeklubban. Det är typ arkivet, biblioteket och lite annat... En pärm med färskare information har jag lagt åt sidan för att kunna läsa in mig på vad som nyligen gjorts och tänkts och vad som tänkts under våren. Bamse den rackaren bet ordförandens make i benet när han hjälpte mig ut med kassarna... han kom väl för nära bilen och då går vargen till attack! Fy vad jag skämdes och tur att han hade jeans med vida byxben för det var bara byxan han fick grepp om... Kom hem vid åtta-tiden och det blev bara tid för middag, packa och lite TV.
 
 
torsdagen hade jag bett att få lämna Bamse lite senare eftersom jag skulle på handledning. Hembesök och Stilla Mässa bjöd arbetsdagen på i övrigt. Sov i svärmors tomma lägenhet, virkade och såg på TV en stund innan kvällspromenaden i fullmånens sken.
 
 
Fredagens besök ringde sig sjuk och den tiden utnyttjade jag för Stilla Dag. Klockan 11 for jag och en präst upp till Stuvstakyrkan för att fira Världsböndagen och det blev jättebra. Det är skönt när man lagt ner tid och kraft på något och så blir det bra i slutändan. Världsböndagen har firats sen 1887 och firas nu i mer än 170 länder den  första fredagen i mars varje år. Bönerna beds på mer än 1000 språk med början i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. I Sverige har vi varit med i 74 år och samlas på ca 400 platser runtom i landet. Det är häftigt med en sådan bönekedja, tycker jag. Kraftfullt. I år hade Bahamas förberett bönerna för Bahamas och vi samarbetade med Stuvstakyrkan (förstås), Södertörnskyrkan och Flemingsbergs församling. Vi skulle varit ett par kyrkor/församlingar till men de hade fått förhinder.
 
Stuvstakyrkan
Altaret var smyckat med turkosblått "hav" och snäckor.
 
Förvånansvärt många kom trots att det var en fredag mitt på dagen!
 
Jag jobbade ca 1,5 timme till, sen åkte jag upp och packade ihop sakerna hos svärmor, hämtade Bamse och åkte hem. Janne hade gjort tacos till middag. Kvällen ägnade jag åt att spola på pinnar till dagens begivenhet.
 
 
Idag hämtade jag upp två av "mina" knyppeldamer i Strängnäs och åkte upp till Mikaelikyrkan i Skärholmen. Vi hade fått en inbjudan från Mikaelikyrkans knypplare till en dag i knypplingens tecken och dagen bestod i en förevisning av Equmenia-panelen, medhavd lunch som vi åt tillsammans samt knyppling förstås. Equmenia-panelen är typ en panelgardin med fyrkanter som representerar baptistsamfundets, missionskyrkans och metodistsamfundets färger samt det lila som representerar Equmeniakyrkan som de heter efter sammanslagningen.
 
 
Varje färg och varje symbol betyder något. Kyrkbänk, kapell, musik, Betlehem, nattvardskalk osv
 
Från utställningen "ser du löven för alla träd" på Liljevalchs 2012
 
Årets projekt som Mikaelikyrkans knypplare jobbar med. Det är nylonsnören och remsor klippta ur spinnakertyg! Man kan knyppla i det mesta!
 
Men allt roligt har ett slut och ett, tu, tre var klockan två och det var dags för hopplockning och hemfärd. Strängnäs-gänget var nöjda och glada över en riktigt bra inspirerande dag!
 
Nu återstår disk, tvätt, middag och lite sånt där vardagligt...

Aftonblogg

Trots att jag varit extremt trött i två dagar så är jag nöjd med tillvaron. Igår jobbade jag hemma och fick klart lite skrivarbeten bl.a. Solen sken på fm så jag tog tidig lunch medan telefonen fick ligga på laddning och gick ut en långpromenad med Bamse.
 
 
På kvällen knyppelkurs på ABF i Strängnäs ...
 
 
... och sen fastnade vid TVn med den lilla sköldpaddan jag gav bort idag...
 
 
Dagen har bjudit på besök, mässa och möten. Jobbet går in i ett intensivt skede nu men det är roliga uppgifter. Mycket att hålla isär dock... Sen har jag en massa kul på gång under fritiden oxå. Två timmar i bilen efter arbetsdagen. Trafiken stod still på E4 i jämnhöjd med Skärholmen så jag kom inte hem förrän kvart i sju...
 
 
Janne tog Bamse så jag fick göra middag och sen tog han disken medan jag kopplade av med uggla no2. Den ska Monica få. Jag har lovat henne två kuddar men jag har inte fått tag i rätt garnfärger så nu blir det uggla istället!
 
 
Nu stänger jag av ljudet för ikväll. Sov gott!

Helg med draman

Ifredags kväll fick jag både mail och sms om att Friflygningsträffen i Papegojföreningen ställts in pga Polyomavirus. Det kändes ganska dramatiskt och jag är glad att de ställde in. Ragnar har inte träffat andra fåglar sen jag var i Hagaparken sist och det är ju ett tag sen, närmare tre år... Jag låg i startgroparna för att packa ihop nödvändiga grejor, som resebur mm till Ragnar, men nu behövdes inte det. Tillbringade kvällen med virknålen...
 
 
På lördagen stack Janne tidigt för att hjälpa Jens med båten. Jag hade lovat mig själv en egen helg och bara göra det jag har lust med så jag låg kvar i sängen eftersom det inte blev nån fågelträff, gick upp och duschade och kröp ner igen. Efter en långpromenad med Bamse i skogen åkte jag till centrum och hämtade ut ett paket från Ateljé Margaretha där jag bland annat beställt två kuddbroderier föreställandes ugglor! Förstås! Sprang upp till Kickis handarbeten också och köpte kuddstopp så jag kunde virka ihop african flowers-ugglan jag gjort. Så lite köttfärs, grädde, nötter och annat smått och gott.
 
 
Hemmavid gjorde jag nötmüsli, hallonparfait och köttfärs med vitkål till lunch + två matlådor. Ny långpromenad med Bamse. Mera virkning och så småningom blev det wallenbergare + tre matlådor.
 
Janne kom hem och det blev TV-kväll med virknål.
 
 
Natten... eller rättare sagt tidiga morgonen blev skum. Bamse blev galen vid fem-tiden och skällde och for runt. Jag tyckte jag hörde röster men såg ingenting när jag tittade ut. Bamse fortsatte skälla som galen och tillslut tog jag fram skrammelburken... då la han sig under vår säng och var tyst. Imorse ringde grannen. Hennes Kasper hade också skällt som galen vid fem-tiden och nu var hon ute och plockade glasbitar bakom min bil. Där låg fimpar och ett tomt cigarettpaket, en sönderslagen flaska och en skitig presenning där uppenbarligen några suttit och det måste ju ha varit några på fyllan ... för det måste ju varit de rösterna jag hört och därför hundarna skällt. Misstänker ett familjedrama med alkohol inblandat om man sätter sig i en snödriva längst bort i området och snackar med cigaretter och en flaska klockan fem på morgonen, minusgrader och kolsvart! Så lämnar man sin skit och går hem!
 
Idag hade jag bestämt mig för att äntligen komma iväg på högmässa i Härad. Jag var på väg helgen efter jag var i Vansö, men då var det snöstorm... sen har det allt som oftast kommit något i vägen, från Öland till knyppling, från snöoväder till gudstjänst i Huddinge.
 
 
Nu äntligen klev jag in genom portarna till denna kyrka med anor från 1100-tal. Precis som i Vansö håller man sig här till den gamla handboken och de gamla liturgierna. Jag satt och njöt... men rätt var det var under litanian så blir prästen tvärtyst. Tillslut går kyrkvärdarna fram och hjälper honom till en stol och efter en stund kommer den ena och säger att vi dricker kaffe så får vi fortsätta sen. Jag går fram och kollar om jag kan hjälpa till, sitter och pratar lite med honom och ena kyrkvärden, sen går jag och sätter mig igen med bultande hjärta och vet inte vad jag ska ta mig till. Jag har ju velat hitta en gudstjänstfirande församling där jag kan vara bara jag och inte i första hand diakon... men Gud hade visst en annan plan. När organisten kommer fram till mig i bänken och erbjuder mig kaffe säger jag att jag har en brottningsmatch med mitt samvete, men jag är diakon och jag kan avsluta gudstjänsten om ni vill det... Hon går in i sakristian dit prästen med kyrkvärdarnas hjälp tagit sig och vi bestämmer att så får det bli. Organisten kallar in gudstjänstfirarna och vi avslutar gudstjänsten genom att jag leder Fader Vår och Välsignelsen från ambon, sen sjunger vi slutpsalmen och organisten spelar postludiet... med oanvända nattvardskärl på altaret. Under tiden anländer ambulansen och när jag lugnat besökarna vid dörren, lämnat mitt telefonnummer till kyrkvärdarna och lovat hjälpa till om jag kan, så gick jag ut till bilen och såg ambulansen åka därifrån med prästen. Undrar om man får veta vad som hänt...
 

Hemma gick Janne och jag en långpromenad i skogen med Bamse innan ovädret som var på ingång. Bamse blir så fruktansvärt skitig i detta väder och dessutom drar han med sig halva skogen...
 
 
För andra dagen i rad blev det heldusch med tre schamponeringar... Sen åt vi lunch och bänkade oss vid TVn och tittade på skid-VM. Janne försökte sova en stund innan nattpasset men det gick väl sådär. När han åkt tittade jag på två inspelade avsnitt av Vikings. Det skulle ju komma en säsong 3 i vår! Undrar var den blev av.
 
Nu ska jag diska och titta på Wallander tror jag. Lite mer virknål blir det!
 

RSS 2.0