Ännu en dag på sjön
Lite bilder från dagen. Vi har stannat vid Edö och njutit av solen, tystanden och ensamheten. En liten förklaring på gapskrattandet igår är min små-makabra humor. Jag har ju varit sjuk så länge nu och igårmorse läste jag att åtal väcks mot Täss mördare på fredag. Hennes motto var LLFU - Lev Livet Fullt Ut och det är så fruktansvärt att hon fick göra det alldeles för kort tid. Nu sitter jag, en fet sjuklig padda som ett kuttersmycke på fördäck och efter det vi slussat ut och kom ut i gyttret bland båtar och vågor vid Slussen så drar Janne på gasen lite. Jag vill ändå sitta kvar och när båten kör fortare och det kommer vågor... ja då studsar man. Jag skrattade så jag skrek. Samtidigt tänkte jag på allt Täss inte får uppleva, men som jag faktiskt upplever, min taskiga hälsa till trots, så jag lät mig ryckas med av äventyret. Hade mitt arsel varit någorlunda spänstigt hade jag studsat som en studsboll av båten och ut i sjön, men med mina slappa skinkor kan äventyret liknas mer vid en vattenballong som smackar mot fördäck och skapar ytterligare vibrationer i båten. Ja jädrar i min låda...
När vi sen kom till Edö så tror jag att jag är lika vig som förra året... ja då kom nästa skrattanfall. Av båten kom jag, knöt tampar gjorde jag... men när jag skulle på igen... jag skrattade så Janne försvann under däck... det bara gick inte, och ju mer jag skrattade desto mer mjölksyra fick jag i armar och ben. När jag lyckats lugna ner mig och vilat en stund gjorde jag ett nytt försök... och samtidigt öppnar Janne ruffluckan för att se vart jag blev av... vilket ger ett nytt skrattanfall... där hänger jag på båten med armar och ben i knutar runt relingen och skrattar så jag håller på att gå åt, Janne försvinner ner igen med ett stön medan jag frustande kämpar mig upp på fördäck likt en strandad val.
Kan bara säga att vi har det underbart. Vackert väder. Janne har pysslat och solat på fördäck medan jag suttit på land broderat och så... och tagit årets första dopp!!!
Allting är relativt eller hur? Man får ta vara på de bra stunderna när man kan och orkar. Hoppas att du får må lite bra nu. Kram
=)
Å jag har skrattat åt din härliga blogg här.
Ett gott skratt förlänger livet!
Kram
Kramar om mina goa vänner