Bamse Bus
Linnéa och barnen sov över här inatt. Jag hörde dem gå upp imorse men sen somnade jag om så gott igen. När jag hörde Bamse ge skall vid kvart över 9 gick jag upp för att ta morgonpromenaden med honom, men det hade flickorna redan gjort, de hade varit ute över en timme medan jag legat och snusat. Ängla och Thyra hade turats om att hålla kopplet och det hade gått så bra så.
Snart var alla tjejer uppe så köket blev fullt. Monica och Bekki tar det lugnt med sina förkylningar och det är ju klokt! Janne kom oxå upp efter en stund, han tog ordentlig sovmorgon efter sitt 16-timmars pass. När Linnéa och godisarna åkte vid halv 12 snåret tog jag ut Bamse på promenad no2. Vi träffade Frisbee, en adopterad gatuhund från Spanien som helt klart har terrier i sig.
I sällskap med andra hundar törs jag låta Bamse gå lös för han håller sig till hundflocken... för det mesta...
På vägen träffade vi en anna terrier, en Parson Jack Russel och de lekte så fint de tre unga herrarna.
Men sen skulle vi gå åt olika håll och det fattade ju Bamse och han ville inte inskränka på sin koppelfrihet... så han sprang... först åt ena hållet och när jag kallade på honom kom han farande i full fart... förbi och 50 meter åt andra hållet... samma procedur igen och igen... Då började Frisbee, hans matte och jag gå hemåt och det förstod Bamse oxå så han höll sig 50 meter framför oss. Sen försvann han i full fart. Jag kan inte säga att jag blir orolig. Bamse är en ruskigt klok hund och går inte på samma fint två gånger. Jag fattade direkt varför han sprang förbi mig som han gjorde. När vi var på landet på juldagen smet han ut genom balkongdörren och jag gick efter honom. När jag insåg att han tänkte lura med mig på långa rundan som dessutom är trafikerad, lyckades jag få honom att vända genom att vända mig och ropa att "här går vi". Han ska ju gå först så han kom som en raket och när han var jämsides med mig ropade jag "stanna" och kopplade honom. Hur lätt som helst... men... min hund är så smart så han går inte på det 2 gånger. Så när han sprang förbi mig i högsta fart så var det som han talade om just detta för mig, att han går inte på samma fint två gånger. När han nu försvann bort mot tågspåren tänkte jag att han ville gå vår morgonrunda, vilket inte är jättebra för den slutar vid en trafikerad väg. Frisbee och hans matte följde med för de tänkte att han kanske skulle lockas av Frisbees sällskap tillslut, men efter några 100 meter förstod jag varför Bamse försvunnit som en raket... NOVA!
Ett mer osannolikt par finns inte. Tack och lov att Novas husse och matte tycker förhållandet är lika sött som jag, annars så vet jag inte vad som skulle hänt. Men att koppla Bamse när han och Nova är fullt inbegripna i att förklara varandra sin kärlek är inte svårt. Däremot blir jag orolig över hur jag nånsin ska kunna kontrollera min självständiga jycke. En löptik... okej ... men det som hände innan då? När han bara springer förbi och retas? Jag kan ju inte skälla på honom för det har ju motsatt verkan och han kommer bli ännu svårare att få tag på... ska nog ha med mig korv nästa gång, eller ost, nåt riktigt gott så det är värt för honom att kopplas... men jag kan ju verkligen inte lita på honom... men det kanske kommer med åren?
Snart var alla tjejer uppe så köket blev fullt. Monica och Bekki tar det lugnt med sina förkylningar och det är ju klokt! Janne kom oxå upp efter en stund, han tog ordentlig sovmorgon efter sitt 16-timmars pass. När Linnéa och godisarna åkte vid halv 12 snåret tog jag ut Bamse på promenad no2. Vi träffade Frisbee, en adopterad gatuhund från Spanien som helt klart har terrier i sig.
I sällskap med andra hundar törs jag låta Bamse gå lös för han håller sig till hundflocken... för det mesta...
På vägen träffade vi en anna terrier, en Parson Jack Russel och de lekte så fint de tre unga herrarna.
Men sen skulle vi gå åt olika håll och det fattade ju Bamse och han ville inte inskränka på sin koppelfrihet... så han sprang... först åt ena hållet och när jag kallade på honom kom han farande i full fart... förbi och 50 meter åt andra hållet... samma procedur igen och igen... Då började Frisbee, hans matte och jag gå hemåt och det förstod Bamse oxå så han höll sig 50 meter framför oss. Sen försvann han i full fart. Jag kan inte säga att jag blir orolig. Bamse är en ruskigt klok hund och går inte på samma fint två gånger. Jag fattade direkt varför han sprang förbi mig som han gjorde. När vi var på landet på juldagen smet han ut genom balkongdörren och jag gick efter honom. När jag insåg att han tänkte lura med mig på långa rundan som dessutom är trafikerad, lyckades jag få honom att vända genom att vända mig och ropa att "här går vi". Han ska ju gå först så han kom som en raket och när han var jämsides med mig ropade jag "stanna" och kopplade honom. Hur lätt som helst... men... min hund är så smart så han går inte på det 2 gånger. Så när han sprang förbi mig i högsta fart så var det som han talade om just detta för mig, att han går inte på samma fint två gånger. När han nu försvann bort mot tågspåren tänkte jag att han ville gå vår morgonrunda, vilket inte är jättebra för den slutar vid en trafikerad väg. Frisbee och hans matte följde med för de tänkte att han kanske skulle lockas av Frisbees sällskap tillslut, men efter några 100 meter förstod jag varför Bamse försvunnit som en raket... NOVA!
Ett mer osannolikt par finns inte. Tack och lov att Novas husse och matte tycker förhållandet är lika sött som jag, annars så vet jag inte vad som skulle hänt. Men att koppla Bamse när han och Nova är fullt inbegripna i att förklara varandra sin kärlek är inte svårt. Däremot blir jag orolig över hur jag nånsin ska kunna kontrollera min självständiga jycke. En löptik... okej ... men det som hände innan då? När han bara springer förbi och retas? Jag kan ju inte skälla på honom för det har ju motsatt verkan och han kommer bli ännu svårare att få tag på... ska nog ha med mig korv nästa gång, eller ost, nåt riktigt gott så det är värt för honom att kopplas... men jag kan ju verkligen inte lita på honom... men det kanske kommer med åren?
Kommentarer
Postat av: Snurran
Inkallningar lär man sig väl på hundkursen (åtminstone finns det på schemat på Baloo´s kurs)och det där med nåt gott i fickan är nog ett bra knep ;-) Gott nytt år på dig!
Trackback
