Vill inte!

Janne har varit en ängel. Han följde mig ut på sista Bamse-rundan igår. Sov iof bra inatt men vaknade när Monica gick upp till jobbet och kunde inte somna om. Bamse voffade redan halv 8, då slängde sig Janne ur sängen och tog ut honom för att jag skulle få sova vidare. Bamse och Janne kom ner efter 9 nångång. Jag hade inte sovit mer, men var lycklig över att få ha legat kvar...

Dippen från igår har inte gett sig och snart ska jag till doktorn. Det känns som jag ska få en dödsdom idag. Min moster och en granne har långt gången cancer och en annan granne lite längre bort har ALS i ett sent skede, ångest-ångest. Jag har aldrig trivts i det här huset, det är för mörkt och trångt, många små svårstädade rum... och så har minst en person i varje lägenhet i vår radhuslänga fått cancer. I vårt lägenhet är det två, i lägenheten bredvid är det en, en i nästa, två i nästa och två i den sista... Radonet ligger under gränsvärdet men vad säger det? Jag är mycket tveksam till sutteräng, jag har börjat inbilla mig att markstrålningen är en bov... för inte 17 ska så många få cancer på ett och samma ställe? Det är både lung-, skelett-, bröst- och tarmcancer...

Jag tror inte jag har cancer, men det är nåt som påverkar kroppen. När vi flyttade in här för 17 år sen fick jag influensan och den tog 3 månader på sig att läka ut. De senaste 10 åren har jag haft stora besvär av trötthet och struma. Eller är det "bara" utbrändhet? Jaja, nu är det som det är. För det mesta är jag på gott humör och det avhjälper det mesta... men om en timme ska jag vara hos doktorn. Är väl mest rädd för att han säger allergi och att djuren måste bort... eller reumatism...

Äsch, nu går jag en kiss-vända med Bamse och byter byxor till nåt som inte är en mjukisvariant... Lite anständig ska jag väl vara!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0