Hälsningar från sjukstugan
Igår trodde och hoppades jag att kulmen var nådd och att jag skulle kunna jobba idag. Mitt på dagen igår kalkylerade jag med att om jag inte åkte till ergonom-besöket på morgonen utan kom till 11.00 så skulle jag nog orka hänga med Kyrkgruppen till Fisksätra och få en guidad tur i Guds Hus, ett besök jag längtat efter. Kl 17.00 idag konfirmerades min äldsta brorsdotter i Katolska Domkyrkan vilket jag också tänkt orka med innan jag åkte hem till svärmors tomma lägenhet... men det blev förstås ingenting. Efter att ha somnat framför TV:n efter att ha slumrat av och till hela eftermiddagen så gick det inte att somna. Hostmedicinen hjälpte inte heller ett dugg så vid midnatt var det helt kört, då fick jag ett astma-anfall. Jag krånglade mig ur min upp-pallade halvsittande ställning och letade reda på en ficklampa i mörkret, sen rotade jag igenom medicinskåpet och Y E S, jag hade en astmaspray kvar sen anfallet för två år sen! Nu ska jag se till att alltid ha en spray hemma för det verkar som anfallen kommer vid förkylning, annars har jag ju inte astma. Efter en halvtimme kunde jag andas normalt igen och somnade faktiskt inpå småtimmarna. Att jobba idag var inte att tänka på... 
Istället har jag legat i sängen i princip hela dagen. Jagat lite telefonnummer och börjat lagra dem i min tillfälliga telefon. Igår lyckades jag med konststycket att, när jag legat och svettats tillräckligt länge så fick jag för mig att tvätta sängkläderna och duscha så jag skulle känna mig fräsch och pigg och vara så frisk att jag skulle orka jobba... men bara det var en varning att huvet är igenkorkat och svullet... när jag kom ut i köket efter duschen och började kolla efter min mobil så började varningsklockorna ringa... Fodralet ligger där, datorn och jobbmobilen likaså... detta plus mobilen låg bredvid mig i sängen när jag började rafsa ihop sängkläderna... och mycket riktigt, när jag ringde min mobil från Jannes så lös min så fint inne i tvättmaskinen...
när jag kom ut i köket efter duschen och började kolla efter min mobil så började varningsklockorna ringa... Fodralet ligger där, datorn och jobbmobilen likaså... detta plus mobilen låg bredvid mig i sängen när jag började rafsa ihop sängkläderna... och mycket riktigt, när jag ringde min mobil från Jannes så lös min så fint inne i tvättmaskinen...
Nu har vi värmt lite frysta potatisplättar, där gick min gräns för matlagning idag. Ska kolla om vi kan samsas om något TV-program eller DVD att slappa till en stund.
Kommentarer
Trackback
