Jippie!

Livet kommer med små överraskningar ibland. Ibland blir man superglad och ibland... inte lika glad. I förmiddag skulle jag resa mig ur soffan och då small ryggen. Så nu ligger jag på en het vetekudde medan jag själv är fylld till bredden med Alvedon och Ipren. Det är klart att livet inte bara ska vara enkelt, hur bleve det då? Imorgon har jag en späckad almanacka med inplanerat tandläkarbesök, själavård, zonterapi, lunchdate med dotter och kvällshappening med övernattning, sen resa på fredag. Har inte bestämt mig för om det är tur att ryggen smäller nu eller om jag borde svära över det. Kläderna är packade och så, men resten då... Och inget särskilt har jag gjort som kan jag kan härleda till att ryggen small heller. Jaja, bara att rida ut stormen. Kanske får jag återbuda allt imorgon och åka upp till Storstan på fredag. Allt löser sig och det är bara jobbigt tills man vet hur...
 
                                                                         
 
Igår tillbringade Janne och jag 1,5 timme på banken. Vi behövde lite tips och råd kring sparande och reavinstskatt mm. Det är mycket jag känner mig mogen för att tänka på nu, tex pension och testamente, sånt som varit för abstrakt och tråkigt att tänka på. Det blev en himlans bra träff och vi ska tillbaka för fondinformation mm. Lite småhandling innan vi åkte hem. Vi kom hem samtidigt med sonen. Han och flickvännen lånade våra resväskor förra veckan när de var på Teneriffa. Janne och Jens tog en prommis med hundarna och kom tillbaka med världens skitigaste Bamse. Det blev storrengöring! Han hade stuckit ut på en nyplogad åker och vägrat komma tillbaka. Han fattade ju att han skulle få bassning... och det fick han. Janne och Jens hade plockat minst ett halvkilo grenar ur hans päls, själv fick jag skrubba honom två gånger innan kleten lossnade från honom.
 
 
Det blev middag innan sonen åkte, Janne och jag tog det lugnt framför TVn resten av kvällen. Jag har börjat sticka och det är så kul! Men vid midnatt låg vi i säng i alla fall. Klockan ett var jag uppe på toa och ser ett litet djur sitta på vår uppfart. Jag tittade flera minuter på djuret men kunde inte avgöra om det var en katt eller en räv i mörkret. När vi gick upp i morse vad det en mörk cirkel på platsen där den suttit i nysnön, så det var ingen dröm.
 
Och idag då... jo, som sagt, packningen är så gott som klar ... men resten då. Bamse och Ragnar skulle vara hos svärmor ett par dagar, men just nu vet jag inte hur jag ska kunna lyfta ens en påse! Jaja, kommer dag kommer råd. Det har bara gått några timmar sen "smällen" och även om jag antagligen kommer ha rejält ont ett tag så brukar den akuta blixtsmärtan ändå ge sig på något dygn... Vi får hoppas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0