Ett försök till analys och änglavingar
Idag har jag jobbat på med "Leven och Lanpärlan" i silke. Det blev klar på eftermiddagen. Bilder utlovas när jag fått tillbaka alla tre (egyptisk bomull, lin och silke). Vi får se om det syns nån skillnad på ett foto, men att knyppla i de olika materialen var stor skillnad. Linet var stumt och gick lätt av men det är det material "man" ursprungligen knypplade i, bomullen var mycket lättare och la sig lätt på plats... och silket är en dröm att knyppla i. Det är så lätt och hållbart, lägger sig fint på plats och har sån lyster. Ska köpa på mig lite färger innan jag åker hem tror jag. I år har jag inte köpt ett enda mönster... men fyra böcker och ett silkesgarn så här långt.
"Leven och lanpärlan" i eg. bomull
Som sagt, på eftermiddagen blev jag klar med "leven och lanpärlan" i silke, därefter tog jag lite paus innan jag gav mig på en analys. Läraren har plockat fram ett gäng gamla spetsar som en knyppelskola producerat, där kan vi välja och vraka bland godsakerna för att sedan göra en analys av spetsen. Det finns alltså inga mönster på dem, bara en bit spets. Jag har fastnat för en jättesöt liten spets som ser svår ut, men när jag fick erbjudande om att köpa tunn lintråd i 200/2 (vilket spetsen troligen är knypplad i) så tänkte jag att jag måste försöka! Så i ett par timmar satt jag sen och mätte och ritade nålhål på ett millimeterpapper. Jag tror jag klurat ut högra halvan på spetsen, men den vänstra går jag bet på. Den högra är vävbotten och tyllbotten med mandlar, men den vänstra ser ut som en rektangulär rosenbotten vilket jag inte hört talas om. Jag la undan analysen när klockan passerat 18.00 och tänkte att jag får konsultera vår lärare på måndag för ögonen ville inte längre hänga med... Analysen är inget obligatoriskt moment men det är önskvärt att vi gör det.
Ser nu att jag lagt spetsen åt fel håll när jag fotograferade. Den mariga rosenbotten är till höger på bilden, men när man knypplar den kommer den ligga till vänster och uddarna till höger.
På lunchen var jag med en kurskompis på pizzerian så jag var fortfarande mätt, men inte tillräckligt trött för att gå till rummet samtidigt som ögonen var för ansträngda för att sy klart nålbrevet. Jag började spola på garn till "änglavingar" i vitt och guld i silke. När jag spolar på brukar jag sätta upp spetsen vartefter för det blir lite roligare då. Att spola på pinnar för hand är inte det roligaste men om man knypplar fast dem efterhand blir det genast skojsigare. En kurskompis gick och en annan kom efter en stund så jag blev kvar och knypplade klart en hel ängel. Det kommer bli fyra hela änglar om jag räknat rätt. Jag älskar mönstret och jag älskar silket.
Nu har jag ätit lite fil och musli som min åkta kompis lämnat till en stackars svulten kvarlevande knypplare. Det var mycket gott och helt rätt 21.30 på kvällen. Tack för det! Och imorgon är det söndag och jag ska inte ställa väckarklockan utan jag går upp när jag vaknar... och när jag ätit frukost kommer jag att KNYPPLA! Det är min tid just nu! Dessa två veckor ger så otroligt mycket. Att få tid med egna tankar, frigörande samtal vid knyppeldynorna, ansvarsfrihet, det meditativa repetitiva knypplandet ger harmoni... Jag erkänner glatt och villigt att jag är en knyppelnörd!
Så här kan vi se ut en sen kväll efter att ha suttit vid dynorna hela dagen. Be aware!
Kommentarer
Trackback
