En dag på Lida

Aldrig mer, frestas jag att säga! Aldrig mer ska jag gå upp kvart i sex och åka en timme senare i tron att jag ska vara på plats halv nio! Kvart i sju imorse åkte jag hemifrån. Jag skulle lämna Bamse som vanligt och sedan vara på Lida halv nio för att vara med på mässan. Nästan två timmar ska väl räcka, resonerade jag. Men vad händer? Köer förstås! När jag åker halv-kvartiåtta på morgonen så drabbas jag väldigt sällan av köer. Att åka en timme tidigare visade sig återigen vara totalt lönlöst för det är värsta rusningstid! Jag kom fram samma tid som om jag skulle åkt som vanligt!
 
 
Tjugo i nio lämnade jag in Bamse på dagis och så var det med det! Jag åkte förbi jobbet en kort sväng istället och såg då att den magnifika magnolian på kyrkogården är på väg att slå ut.
 
 
Jag har inte sett den blomma eftersom jag inte jobbat där så länge, men jag har hört talas om den och min fantasi för hur den kommer se ut i full blom räcker nog inte till....

Sen åkte jag till Lida lagom till föreläsningen halv 10! Idag var det kontraktskonvent för präster och diakoner och temat för dagen var "Folkkyrka i förändring". Ja-a, jag har inte så mycket att säga om det. Det var intressant förstås, men ibland känns det som jag finns på en annan planet. Jag har nog ett annorlunda sätt att se på världen för jag ser inte svårigheterna som andra verkar se dem. Jag hörde mina åsikter uttryckas i rummet och det är gott så för då är jag inte ensam om att ha synpunkter problematiken.... för min del beror det nog på att jag inte har drabbats av den på det sätt som den presenterades.
 
Lida idrottskyrka ligger vackert! Utsikten inifrån över vattnet är nog makalös. Den får jag se en annan gång.
 
 
Efter konventet satte jag mig och väntade in tiden en stund. Jag skulle till Jannes jobb och lämna min bil där när han slutade och vi skulle åka gemensamt hem. Under konventet hade jag fått syn på vilda kaniner som letade gräs runt värdshuset. Bland annat en liten unge. Jag gick en sväng och satte mig sedan på gräsmattan... och efter en stund kom en av de vuxna kaninerna riktigt nära. Det var häftigt.
 
Två steglitser såg jag också. Det är en otroligt vacker fågel som man inte ser för ofta.
 
Sen åkte jag till Jannes jobb över Tumba och Vårsta, en jättefin väg, och så åkte vi tillsammans hem. Det var skönt att ha kalvfrikadellerna från igår färdiga i kylen.
 
 
Bamse ska tillbringa två nätter och en dag hos Jens, Sandra och Bitchen. Det är väldigt tomt utan honom...
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0