Trettondedag jul i Vansö kyrka
Idag är det Kasper, Melker och Baltsar som har namnsdag och det är ingen slump. Det var på trettondagen som de tre vise männen kom fram till Jesusbarnet i stallet och dessa hette just Kasper, Melker och Baltsar. Någon exakt vetskap finns inte kring varifrån de kom, hur många de var osv, men tolkningen att de är tre beror på gåvorna de gav Jesusbarnet - guld, rökelse och myrra. Ibland läser man att det var stjärntydare, ibland kungar, ibland att de var från Persien och ibland får de representera människans olika åldrar eller att de kom från olika folk. Här ges också den första födelsedagspresenten och efter det ger vi varandra gåvor när vi fyller år.
Sen vi flyttade hit har jag varit "kyrkledig". Jag har behövt en paus ifrån det kyrkliga och gett mig tid att lyssna inåt. Det har varit väldigt nyttigt. De senaste sex åren bodde och jobbade jag i samma församling och det har onekligen sina styrkor men också sina svagheter. I uppbrottet från Stockholm har jag inte haft något trängande behov att höra till någonstans... men nu har behovet börjat pocka på. Domkyrkan är för "prålig" för min smak. Jag har verkligen inte gett den någon ärlig chans, men när jag varit där har det varit mycket folk och känslan av att man är där mer för att synas än för att närvara blev för stark för mig. Jag ska absolut inte säga att det ÄR så, men besöken där har inte gett någon bra känsla hos mig. Jag sökte mig till Aspö kyrka, bara för att upptäcka att den numera är en sommar- och vigselkyrka som gått upp i domkyrkoförsamlingen...
... men så för bara några dagar sen kom jag mig för att titta åt andra hållet och upptäckte omgående Vansö kyrka. Dit åkte jag idag.
Altarduken var knypplad!!! "Mogna Ax" heter denna!
Gudstjänsten uppskattade jag mycket. Kyrkoherden berättade lite om de olika momenten och varför det gjordes, till exempel så förklarade han varför det idag skulle användas rökelse. Att använda rökelse är inte vanligt i Svenska kyrkan. Enda gången jag varit med om det var när jag var med och firade ökenmässa i Högalid för många år sen. Han berättade om de olika sätten man kunde ta nattvard på (ta emot brödet i handen och doppa i kalken, ta emot brödet i munnen och dricka ur kalken, eller lägga ena armen över bröstet och ta emot välsignelsen) och det var faktiskt knäfall. Och de hade den gamla liturgin! Jag älskar de gamla liturgiska sångerna, de ger en sån underbar känsla av att vara del av historien. Allt ska ju moderniseras numera ... och det är väl inget fel i det ... men jag tror att det också gör också att vi tappar vårt rotfäste. Vi behöver nytt för att utvecklas, men vi behöver också det välkända för att känna trygghet. Det nya och det gamla gör oss hela. Nu har jag jobbat i en församling där en av musikerna skrivit om hela liturgin, och sen i en församling där vi jobbade med det nya handboksförslaget, också med ny liturgi, så att idag få sjunga den gamla liturgin i denna vackra kyrka med målningar från medeltiden... det var bara WOW!
Kyrkan var vansinnigt vacker. 1100-tal, tillbyggt och renoverad i omgångar, senast på 1900-talet då väggmålningarna varsamt tagits fram igen. Kyrkoherden kom fram till mig efteråt och berättade lite om kyrkan när han såg att jag gick runt och tittade och fotograferade. Nu har de inte gudstjänst i Vansö kyrka varje söndag, oftast har de gudstjänsterna i Härad, men det är inte så långt så jag kommer säkerligen åka dit och reka också.
Efter över 10 år skiljs vi nu åt. En riktig pärla har hon varit, men nu är hon för stor och för dyr i drift för mina behov. Förr när jag ofta åkte till landet med både marsvin och fåglar inklusive burar behövde jag den, men nu har vi bara ett ställe och jag åker långt varje dag, utan last.
När jag kom hem la jag mig i sängen och läste Camilla Läckbergs "Sjöjungfrun". Efter ett par timmar gick jag långpromenad med Bamse. När jag kom hem hade Jens och Robin kommit för att hämta min gamla bil som Jens sålt åt mig. Diskat en jättedisk (jag skar mig i fingret i går morse så den har blivit stående) och gjort middag och matlåda har jag också gjort.
Nu ska jag försöka hinna läsa ut "Sjöjungfrun" innan sista promenaden. Imorgon är det jobb igen.
Kommentarer
Trackback
