guggelutt -

V 23, kort och gott

Första veckan i juni inleddes av den 1 juni. I år var det det min yngsta dotters 22-dag. Jag jobbade som vanligt, ett besök, ett besök som uteblev och då hann jag röja i högar som ligger efter semesterresan på Menorca och kulturresan till Öland, mycket telefonsamtal om vår kommande resa till Parken Zoo, men även annat.. och till sist ett hembesök.

På tisdagen var det meningen att personalen skulle göra något roligt tillsammans. Men jag låg i något som jag i efterhand tror var ett migränanfall så jag kom ingenstans. Sov dåligt till att börja med, sen fram på småtimmarna fick jag huvudvärk och svettades som galen. På förmiddagen frös jag lika galet och sov nedbäddad fram till 11-snåret, då började vad-den-nu-var ebba ut. Bekki kom ner för att umgås med sina föräldrar, Janne hade redan hämtat henne från tåget när jag vaknade, men jag var ju inte så trevlig att ha att göra med. Bekki hjälpte Janne att måla delar till Jens båt osv. Det jag orkade företa mig under hela dagen var att måla klart mitt bihotell! (Bekki gjorde sista strykningen).

På onsdagen hade jag fått studieledigt för tentamen, men jag var glad att jag gjorde så mycket som jag gjorde under söndagen. Nu ägnade jag några timmar åt att göra mjukare övergångar mellan rubrikerna till min projektskiss, skrev hur jag tänkte och hur jag vill fortsätta. Sen åkte jag till veterinären. Innan vi åkte till Öland ringde jag och bokade tid för Ragnar har varit så hängig ett tag. Nu fick jag veta att han var jättesjuk. Värdet när man mäter de vita blodkropparna ska ligga mellan 13000-15000 på stora fåglar, max 18000 när det gäller ara-papegojor. Ragnars värde låg på över 87000! Han fick ta blodprover som ska visa på om det är papegojsjukan, en mögelsporsinfektion eller tarmtuberkulos, veterinären trodde mest på någon av dessa tre med tanke på symptomen. Dessutom hade han magrat rejält och det kan ju inte jag se under fjärderdräkten! Det jag reagerat på var slöheten som och fjädrarna i vingarna som ganska plötsligt började se riktigt eländiga ut. Han fick en injektion och jag fick order om att ge honom det han bäst tyckte om att äta... och det är fröblandningar och äpple. Inte den bästa kosten, men nu gäller det att lägga på hullet!

På måndag ringer hon igen för att kolla hur han mår. Har vi tur har provsvaren kommit.

Esmeralda fick följa med för att slipa näbben (ja, det heter så på sköldpaddor). Hon slapp efter förra vintern för då hade hon lyckats hålla efter den genom att äta hö, men i år var det lång igen. Hon har en defekt, liksom ett veck vid näsborrarna, som gör att den inte slipas naturligt som den ska. Jag har tidigare slipat den med fil, men det tar sån tid. Hos veterinären går det på fem minuter. Skönt för henne, skönt för mig!

Hemresan på 1,5 timme ägnade jag åt att prata i telefonen med en konfident. Jag har börjat använda bilresorna mer och mer för långa telefonsamtal. Dags att skaffa ett riktigt headset, tror jag!

På torsdagen var jag tillbaka på jobbet igen. Möte ang. sommarens pastoratsdiakonimottagning som vi ska ha på prov. Jag tro det kan bli jättebra. Det ska bli spännande att se hur det faller ut. Sprang ner till centrum på lunchen med en kollega för att titta på student-presenter och fick bra råd. Besök på em och så avslutade jag dagen med massage! Hämtade Bamse och åkte hem till en grillad middag. Janne hade kört Bekki till tåget på dagen.

Om veckan började lite i moll med huvudvärk och annat skit så slutade veckan i dur. Arbetsdagen har varit intensiv och jag har fått massor gjort! Jag har koll på högarna, jag har koll på de olika schemana jag jobbar med (de är inte färdiga, men jag har full koll på dem), jag har haft ett jättebra samtal med min chef och resan till Parken Zoo är fullbokad med massa spännande människor som vi normalt inte har kontakt med. Det kan bli fullständig kaos, men det kan lika gärna bli succé! På lunchen gick jag och köpte studentpresent och efter det har ett 20-tal studentflak kört förbi jobbet och de verkade ha så fantastiskt roligt! Jag tittade förstås efter Ida, men det var för många flak och för många ölochchampange-dränkta ungdomar för att jag skulle se henne. Mitt fönster stod öppet och det "doftade" alkohol så man nästan blev berusad av ångorna. Det rann ju alkoholhaltiga drycker från flaken! Strax efter klockan tre kom jag som förste kvinna till min guddotters studentmottagning. Hon var så söt och allt var så fint ordnat.