Nej, nej, allt är inte skit
Några bra dagar har förflutit. Jag levde upp till mina föresatser i helgen och gjorde inte alltför många knop. Pappershögarna försvann även om allt är inte insorterat i pärmar och plastfickor än, kallelsen till Knyppelpinnarnas styrelsemöte skrevs och är nu ivägskickad, intervjufrågorna till uppsatsen är skrivna och ska användas för första gången imorgon... föreläsaren till nästa medlemsmöte har jag inte fått tag på än men jag har ringt ett par gånger... Resten av helgen tillbringades till största delen vid TV och ett broderi. En doptavla till mitt nästa barnbarn börjar ta form. Och på söndagen var vi över en sväng till en granne som fyllde 65 år. Det var trevligt!
Igår gick jag upp klockan 5.00. Strax efter 6.00 satt jag i bilen och ca 7.20 lämnade jag Bamse på dagis. Rambo fick hänga med i bilen ett tag till. Halv nio var han inskriven och lämnad på Roslagstulls djurklinik.
Jag åkte till Tumba för ett möte med kontraktsprosten och därefter hembesök. Åt lunch på Bageriet, en hälsotallrik samt en passionsmoussebakelse slank också ner. Nån måtta på nyttigheterna får det allt lov att vara!
Sen hämtade jag Rambo från djurkliniken. Nu är lill-ponken kastrerad. Jag hämtade Bamse på dagis och åkte hem. Janne hade fixat middag som jag åt i flygande fläng innan jag for iväg till min knyppelkurs på ABF. Alltid lika trevligt!
Och dagens bästa var nog att min närståendes provsvar var bra! Vi kan nu lämna oron bakom oss. Det kommer bli nya undersökningar, men cancer och annat mer svårsmält kan vi släppa.
Idag sov jag en halvtimme längre än igår. Rambo fick vara hemma med Janne men Bamse fick gå på dagis. Diakonimottagningen bjöd inte på några besökare alls, bara ett par telefonsamtal. Det gav mig gott om tid att förbereda eftermiddagens möte. På lunchen sprang jag ner till apoteket och hämtade ut smärtstillande på recept på Rambo. Möte på em och innan jag åkte hem renskrev jag mötes-anteckningarna och mailade ut dem.
Rambo är helknäpp. Han har fått smärtstillande men han far runt som galen. Jag tror det är både effekt av medicinen, att det kliar i såret samt att det händer nåt med hormonerna... Stackars liten! Men det kommer bli bra snart!
Och med Bekkis tillåtelse tänker jag presentera Dagens Skratt... eller veckans skratt snarare. En äkta röv(ar)historia!
Bekki har en kompis som inte varit helt nöjd med sin kropp och gjort några förbättringar... för ett år sen var Bekki hos henne och provade kläder och då sa hon att hon ville göra rumpan och bad Bekki om en bild på hennes rumpa som inspiration. Bekki bjöd på en bild. I helgen berättade kompisen att hon opererades i somras och att i operationssalen hade de haft Bekkis röv på en storbilds-TV som modell under operationen! Så nu går hennes kompis runt med en Bekki-look-alike-rumpa. Det ni! Och kirurgen hade sagt att det var första gången han hade en svensk rumpa som modell!
Bekki i Venedig
Ja, mycket ska man höra innan behagen börjar hänga! Detta var av det mer ovanliga slaget.
Nu ska jag sova! Fyra arbetsdagar kvar!
Kommentarer
Trackback
