Påskveckan
Ännu en intensiv vecka... men nu stundar flera dagars ledighet. Vi får se vad jag hittar på då!
I måndags jobbade jag hemifrån. Det innebär som vanligt en hel del telefon och skrivande, bland annat fick jag ett samtal från en frimurarorden vilket kan bli givande för framtiden... men Janne och jag var också uppe i närmsta grannens bod och röjde lite. Jag är i röjartagen just nu och det gäller att ta vara på den inspirationen. Vi lyckades kasta en hel del och annat packade vi om. Nu kan hon komma in däruppe, hennes dotter ville ha något vi lyckats barrikadera med vårt skit. På kvällen åkte jag till Linnéa och var barnvakt. Hon och Mattias går en kurs tillsammans. Ungarna är ju så fina! När jag plockade undan lite disk gick Meija och la sig själv. Linnéa hade bett mig försöka hålla henne vaken till sju för hon hade varit uppe så tidigt på morgonen, men hon smög upp för trappan och la sig i mammas och pappas säng, hon sov före klockan slagit sex.
Ängla och Thyra tittade på film på Ipaden och när klockan var halv åtta borstade de tänderna... och fick titta klart på filmen innan de gick upp och la sig de med. Eftersom inte Bamse och Rambo var med vågade sig katten Agnes fram. Bamse tål inte katter så hon brukar snabbt gömma sig, men nu fick jag t.o.m klappa på henne.
Morgonens snöfall var inte välkommet! Bamserufset sover gott i puffen!
På tisdagen hade jag diakonimottagning på morgonen. Jag hann dessutom tömma en flyttkartong med gamla jobbgrejor från förra jobbet som blivit stående. Det gäller att smida medan järnet är varmt och lusten för röj och rens finns kvar. Det finns en hel del kvar att röja, men jag gläds åt att det börjar ta form i rummet! Skåpen vill jag inte visa upp ännu! Jag åkte och tog en pizza på lunchen och for sen vidare för att möta en asylkurator på Huddinge sjukhus. Hon är en klasskamrat från socionomutbildningen så det var ett roligt återseende. Vi pratade om hur vi kan jobba kring asylsökande. Sen åkte jag tillbaka till jobbet för höstplanering innan jag hämtade hundarna från dagis. Jag åkte tillbaka till jobbet för Rambos förra matte skulle komma och hälsa på. Hon hade med sig deras andra hund, Zigge. Zigge och Rambo hade jätteroligt en stund i receptionen.
De är rätt lika, men Zigge är större.
Onsdagen började med hembesök, fortsatte med lunchmusik och soppa. Att höra Joel Nyman och vår musiker Elisabet spela Arvo Pärts Spiegel in Spiegel gav rysningar ända in i märgen. Så galet vackert!
Eftermiddagen fortsatte med sorgegrupp. Sen hämtade jag hundar och for upp till svärdottern en stund innan jag åkte hem.
Idag har jag jobbat halvdag hemifrån. Gick ut med hundarna halv 8 och lät dem springa som sjutton.
Efter det har jag suttit i telefonen typ. När klockan var halv tolv stod jag inte ut längre. Jag tycker verkligen det är urjobbigt att lång-prata i telefonen, men det är ett bra arbetsredskap när människor behöver prata och inte kan ta sig ut eller klarar av att ta emot hembesök.... Efter ett samtal på 1,5 timme kröp det i hela kroppen på mig, så när nästa person inte svarade tog jag en långpromenad istället. Det var nog klokt för jag kände irritationen slita i kroppen på mig. Inte så att jag tycker folk är jobbiga, men att prata länge i telefonen är skitjobbigt. Jag hade inte varit nån bra lyssnare i det skicket.
Ser ni Rambo?
Bäst som jag gick där och njöt i solen ringde bondens fru och bjöd dit mig på lunch. Janne är där och hjälper dem med kök och badrum, så jag tackade ja. Hundarna och jag var ute en timme. Vid ett tillfälle lutade jag mig mot en stor sten vid ängskanten och fick syn på ormvråken på låg höjd. Då blev det fart på mig att få fatt i Rambo för jag tror nog att en ormvråk skulle kunna skada honom. Hursomhelst så hittade vi skinnet av en hare, men det var nog räven som varit framme där. Sen blev det sol vid stugknuten, korv stroganoff och apfelstrudel! Jättemysigt och jättetrevligt. Och en bra ingång i ledigheten!
Ragnar fick vara ute stund när jag kom hem. Nu sover hundarna så gott efter allt springande... Och jag vet inte vad jag ska göra. Det är faktiskt riktigt skönt! Tro mig!
Kommentarer
Trackback
