Depparedagen

Men visst får man väl bara tillåta sig att krascha mellan varven‼️ Nej, det var ingen fråga, det är ett påstående‼️ Dagen idag fick bli en sån dag - krasch, depp, blä‼️ Det jag försökt hålla fast vid är att inte älta och leta orsaker, för blir man magsjuk så blir man, oavsett om man råkat ut för smitta, ätit nåt tokigt, stressat för mycket eller whatever. Jag fick bara bestämma mig för att stanna hemma tidigt imorse när den trötta hjärnan försökte hitta lösningar att om jag gör si, om jag gör så… Nej‼️ Man åker inte till ett äldreboende eller firar gudstjänst när man är magsjuk, så är det bara‼️ Ja, jag sätter folk "på pottan" men skulle de tacka mig om de själva blir liggandes i samma "skit" lagom till jul❓Knappast‼️ Det är bara att gilla läget och inte dra ältandet hela varvet runt till vilken dålig arbetskamrat jag är som inte kan hålla mig frisk till jul.

(null)

När jag skickat mina sjuk-mail tidigt imorse försökte jag vila. Efter ett par timmar kunde jag sova en stund och släpade mig ut med hundarna framåt 11. Ont i hela kroppen. Har ömsom slumrat i fåtöljen, ömsom försökt läsa lite. 

(null)

För tre år sen började jag med AIP efter en vinter med psoriasis-liknande självsprickor på händer och fötter, svullnad, trötthet och smärtor framförallt i benen och ländryggen. AIP är en variant av paleo med syfte att läka inflammationer i kroppen. Under hösten har jag gått upp sju kilo i vikt, min mage är enorm, jag har haft självsprickor på händerna ett par månader nu och smärtorna har tilltagit. Jag har genom åren drabbats av ett flertal autoimmuna sjukdomar sen jag fick den första - hypothyreos - för 20 år sen. För tre år sen gjorde AIP mig smärtfri, svullnader och sår försvann plus att jag gick ner 15 kilo i vikt på 3 månader. Det var så otroligt skönt… men bukspottkörteln hängde inte med och jag fick läggas in med bukspottskörtelinflammation. Jag fick bannor över min snabba viktnedgång och rådet att ära skonkost, bla vitt bröd. Ett halvår senare lades jag in akut igen med inflammerad galla och då blev det operation. Jag har inte blivit helt bra efter det och sen i somras har kroppen börjat visa sitt missnöje igen. Som jag ser det kan AIP vara lösningen men jag behöver hitta min variant. Boken gav mig nytt hopp. En del av recepten använder jag fortfarande så en övergång behöver inte vara så svår och jag vet ju hur man gör. Tänk om jag kunde få ett lite lättare liv…. Tänk om … 🥲 Jag har ju så mycket att leva för, men när kroppen bara visar missnöje är det tufft att hålla lust och humör uppe. Det är oerhört påfrestande att leva med värk.

(null)

Nåväl, ikväll mår jag iallafall inte illa. Maken åkte direkt från jobbet till uppesittarkväll hos yngsta dottern vilket jag är glad för. Nu kan jag sitta och tycka synd om mig ifred en stund till innan jag tar nya tag imorgon 💪






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0