I arla morgonstund...
Har varit vaken sen före fem. Då gick Janne upp för att åka till jobbet. Idag var det tji omöjligt att somna om. Strax efter klockan sex gick jag upp. Bamse och Ragnar sover än och kommer göra det ett par timmar till. Akvariet och Esmeraldas terrarium kommer inte tändas än på ett tag. Jag har tittat på sädesärlorna, hackspetten och talgoxarna som äter ur våra fågelmatare och pickar på marken. Blåmesen verkar morgontrött idag... men de häckar i våra holkar i eken! Och nyss sprang två fina röda rävar förbi i full fart utanför köksfönstret. Undrar om det var lek eller om något skrämt dem. Vad jag hört är att en hona har ungar någonstans, men det finns ju flera rävar än så. Uppskattningsvis nånstans mellan 5-10 i området ... Men det är mäktigt att morna till sig med en sån utsikt utanför köksfönstret!
Påsken har förlupit. Jesus är uppstånden och Han kommer att vandra på jorden i 40 dagar innan han går hem till Fadern. Jag har följt miniserien "The Bible" på TV1 under påsken. Vanligtvis brukar jag gå i så många gudstjänster jag kan under påsken för att följa med i förloppet - från det Jesus rider in i Jerusalem och till uppståndelsen. Men i år blev det intet. Yngsta dottern var här och jag har ännu inget direkt förhållande till församlingarna häromkring. Jag har varit i Domkyrkan några gånger men det är väldigt stort. Det kommer hundratals människor varje gång, det är en jättestor och jättegammal kyrka med anor. Jag älskar den. Men jag har inte gjort mig hemmastadd ännu.
Funderar på att åka ut till någon av Stallarholmens gudstjänster men det har inte blivit av än. Jag går och skruttar i Guds egen skapelse istället. Vi bodde nära ett fantastiskt skogsområde i Ormkärr också, en sån där skog där fallna träd får ligga och där kärret lever, om än en tynande tillvaro, men här bor vi än mer Mitt I Naturen liksom.
Ett tag gränsade livet till att bli långtråkigt. Jag älskar skogen och djuren, naturen och tystnaden... men det är gott att upptäcka att jag också är en social varelse. Ibland i stan kände jag att jag fick nog av människor, i synnerhet efter en hektiskt arbetsdag, men nu kan jag t.o.m prata länge i telefonen utan att få panik. Jag har ju en annan tid nu och Strängnäs-människan är inte alls stressad så som Stockholms-människan. Varuplockarna på Coop och Willys hälsar när man botaniserar bland hyllorna och folk som rör sig inne i centrum liksom springer inte, de hälsar på varandra och småpratar utan att det rycker i dem.
Jag har varit på anställningsintervju och det börjar bli dags att ta ett ordentligt tag om studielitteraturen. En ny Oslo-resa väntar snart och därefter två tentor. Det börjar bli varmt och det är snart dags att vingklippa Ragnar. Sen stundar sommaren och knyppelkurserna i Vadstena... Mycket spännande att se fram emot. Men nu är kaffet urdrucket, mackan uppäten och jag ska släppa scenerierna utanför köksfönstret, göra lite rygg-jympa och sätta mig och knyppla till Bamse vaknar. Knypplingen har jag inte vågat mig på sen rygg-smällen, men nu ska jag nog våga sitta en stund igen....
.... ska bara titta lite till på koltrasten och rödhaken som mumsar på korvbrödet jag la ut igår...
Kommentarer
Trackback
