guggelutt

Det tog Bekki 2,5 timme att komma ut till Ekerö inatt, tåget fastnade två gånger. Hon och killkompisen gick härifrån strax före 22.00 för att han skulle hinna med en buss hem till sig. Bekki kom inte ifrån T-banestationen... Men men 00.37 fick jag ett mess att hon kommit fram till kompisen. Själv satt jag uppe en timme till för att bli klar med tröjan till mamma.

Janne smög iväg till jobbet en stund efter 05.00 eftersom han var osäker på hur vägarna såg ut. Nästa gång jag vaknade var klockan 9.15 och då var det Jens och Sandra som fått jobbförfrågan om att skotta snö, så de höll på att förbereda sig med matsäck och dryck för ett långt dagspass.

Själv låg jag och sträckte på mig och funderade över vad jag skulle kunna ta mig för idag. Och så tänkte jag på varför jag inte har förmågan att faktiskt bara ligga i sängen hela dan och inte göra ett skit?! Jag vet inte om det är bra tankar eller inte för nästa gång jag reflekterade över vad jag höll på med så var jag i full färd med att slänga gamla jul-blomstergrupper och plantera om några fina murgrönor jag inte lyckats ta död på. Djuren fick frukost och Ragnar fick en lång lekstund ute. I ett par dagar har jag försökt att lära honom kommandot: "Ajaj" och "Nej", jag tycker han svarar bra på det. "Kom då" vet han precis vad det betyder, vill han komma så hoppar han fort upp på handen, t.ex när han vill komma ut ur bur eller voljär...men om han inte vill, t.ex gå in på kvällen, så sticker han eller gömmer sig på min rygg. "Ajaj" vill jag ska betyda att han inte får ta en sak, t.ex bita i blommor, käka upp nyckelskåpet, bita i taklisterna. När Linnéa med familj var djurvakt i december så lydde han lilla Änglas "Ajaj" och det tycker jag är häftigt! "Nej" ska framförallt betyda att han inte får bita sina människor.

                  
                   Foto: Magnus Jönsson

Att fåglar bits är inte nån aggressions-handling. Ofta är det små kärleksbevis, lek eller frustration vid understimulans. Ragnar nyper gärna mig där han kommer åt, och då menar jag nyper. Det är en kärleksförklaring jag inte accepterar. Ibland har jag stora blåmärken, framförallt på armarna, efter hans uppvaktning. Han vill ju bara berätta hur mycket han uppskattar mig, men han krossar överhudens små blodkärl så jag ser för j*klig ut. När han jagar fingrar och tår, biter i öron och möbler och så vidare har han oftast haft långtråkigt. Papegojor lever i par och stora flockar, så en papegoja som får sitta i bur/voljär hela dagarna blir bitig och skränig. Att dressera papegojor är en bra och rolig stimulans och jag vill gärna lära mig mer om det så småningom. Klick-träning är jag framförallt inne på.... men det blir senare i livet.



Idag la jag mig på golvet med honom. När jag åt frukost slängde han ut hela sin leksakslåda på golvet och han är lite osäker på att leka på golvet själv. Jag försökte sitta med honom men ryggen skrek ut sina protester så jag la mig på rygg och jämrans vad det knakade.... men efter det har jag varit nästan värkfri så nåt la sig kanske tillrätta? Hursomhelst så låg jag stilla där och bara iakttog honom innan jag visste vad det var som knakat. Han var harmonisk och gick runt bland sina grejer och sysselsatte sig själv. Ibland tog han en promenad över mig oxå, försökte sno en knapp, kollade in utsikten från mitt knä, puffa mig på kinden och så. När han tröttnat satte han sig på mitt bröst och ville bli kliad. När han är så tillfredställd av lek och sällskap är han en underbart kelig fågel. Han ansade mina nagelband och burrade upp sig. Han är alltid underbar, antingen nyfiken och påhittig eller gosig och kelig.



Igår klämde han sig i dörren till djur-rummet och det tänkte han inte göra om idag. Idag satt han på dass-dörren och tittade på mig medan jag gav alla hans kompisar frukost, sen följde han snällt med in i voljären och började sortera ur sina favoritfrön och broccoli som han älskar.

Jag tog sop-påsarna och ett brev som skulle postas och gick ut en kort promenad. Uppe vid sop-stationen blev jag stående med två grannar en stund och det var skönt att se levande människor. Solen värmde bra trots alla minusgrader. Men sen försvann solen och då blev det svinkallt, jag löpte kvickt upp till brevlådan, kryckade mig över snövallen och fick i brevet genom springan. Kryckade mig huttrande hem igen.

Det är härligt att fånga dagen. Jag har inga planer för återstoden av denna söndag. Nu yr snön igen och jag kommer vara ensam hemma....