guggelutt

Januari börjar året... och jag fortsatte att vara sjukskriven för min hypothyreos, Justin fyllde 2 år och Linnéa fick en godartad tumör bortopererad ur bröstet. Min hemmasnickrade rehabilitering fortsatte med psykologbesök, KBT, sjukgymnast, massör ...och så började jag min andra termin med knyppling och att jag kommit efter pga min sjuka höst gjorde inget, alla kan knyppla i sin egen takt. Två kryssningar gjorde vi i början av året, Janne och jag åkte en 23-timmarskryss i januari ...

...och i februari åkte vi med våra vänner Marianne och Claes på båtmässan i Helsingfors. Jens fyllde 18 år och det firade vi med gocart och tacos. Själv fyllde jag 45 år utan nån lust att fira. Hade jobbigt med yrsel och energilöshet.

Mars månads stora höjdpunkt var Rom-resan med Monica. Hon började nytt jobb som teamledare för en ny avdelning på Ikea Furuset i Oslo, men fick ledigt en vecka för att fira sin 25-årsdag med resan till Rom och en stor fest i Stockholm. Linnéa fyllde 24 år och det firades blygsammare, med våfflor dan efter vi kommit hem från Rom.

April månad gjorde sitt intåg med vårvärme och Linnéa, Bekki, Bella och jag var modeller för en dag på The Studio. En kul grej att pigga upp sig med på vårkanten.  Janne och jag åkte till London över hans födelsedag.

En av årets största händelser utspelade sig oxå i april. Vi köpte ett litet hus i Sanda – Strängnäs. Janne sålde sin del i huset på Kökar till sin bror och jag sålde min del i huset på Lågarö... Men störst av allt under året är förstås lilla Thyras födelse 2 maj!

Annat kul under maj månad var ett kosläpp med barnbarnen, en helgkurs i fågeldressyr  som Jens jag gick på, Bella fyllde 24 år och jag var på tjetträff i Västerås med Marianne och Ia!

Juni blev jobbig. Bekki fyllde 16 år och det var kul, likaså förberedelserna till hennes skolbal eftersom ho n slutade 9:an... men en kompis till henne blev mördad och hela sommaren präglades av detta.

Ovanpå detta led jag ganska svårt av biverkningar av medicinerna så det blev en tuff sommar. Tack och lov att vi hade Sanda och tack och lov att jag kom iväg på knyppelvecka i Vadstena!

I juli tillbringade vi vår sista period på Lågarö, en oförglömlig utflykt därifrån var ko-safarit på Väddö. I övrigt var det mes Sanda som gällde. Det var ett dödsbo så vi började med att röja ur det, sen har Janne byggt om badrum och kapphall medan jag mest skött marktjänst och handarbetat.  Jag gjorde en utflykt till Dalarna där jag träffade grannen Ruth i Rättvik och Marcella i Insjön. Härliga dagar!

I augusti sommarjobbade Jens och Bekki, och en av de sista dagarna blev de påkörda bakifrån på moppen.  Det blev ilfärd hem från landet men det blev inga allvarliga påföljder för barnen, tack och lov. Bekki började gymnasiestudier på John Bauer och Jens återgick till Sjömansskolan. Själv började jag en kurs i frivoliteter.

September var en händelselös månad förutom att jag åkte till Monica i Oslo över en helg... men i oktober hände desto mer. Jag började äntligen arbetsträna, Ängla fyllde 2 år, vi tillbringade en helg i Örebro med Marianne och Claes med Ladies Night och 65-årskalasade, Linnéa gifte sig med sin Mattias samtidigt som Thyra döptes,  Jens tog körkort och hoppade av skolan.

November la jag mesta kraften på arbetsträningen... det var jättejobbigt att börja jobba, men det gick bättre och bättre ganska fort. Värdena låg bra, men tröttheten höll på att ta kål på mig. Dock började jag virka Amigurumi, små figurer med ursprung i Japan och något som börjar likna en folkrörelse på handarbetsfronten.

I december åkte Jens, Rebekka, Janne och jag till Gran Canaria vilket var underbart. Under tiden började ett utslag växa sig stort i mitt knäveck, tillslut var det stort som två händer ... och vid hemkomsten visade det sig att jag hade borrelia. Faktiskt blev jag riktigt glad för då fattade jag vad som spökat hela hösten och under penicillinbehandlingen kom oxå mycket av energin tillbaka.

Julen i år firades lugnt och stilla hemmavid med Janne, Jens, Rebekka och Monica. I mellandagarna har Janne varit sjuk så här är lugnt och stilla, jag har ägnat mycket tid åt knyppling.

Naturligtvis får man inte med allt i en nyårskrönika om den ska hållas på en nivå som nån ska orka läsa. Jag har ju inte nämnt min bästis Lotta som jag faktiskt umgås mest med, Marcella som ringer oftast, nya vänner, mina diakonkompisar som jag träffar på middag några gånger varje år, mina sajberkompisar på Lunar, Facebook, bloggen, mailen, otroligt värdefulla arbetskompisar och släktingar m.fl. Ingen av er är glömd på något sätt, detta är bara ett axplock ur året som gått.

Nu får vi se vad nyårsnatten för med sig. Ungarna firar på olika håll, Janne och jag ska sitta hemma med hummer,  oxfilé,  mobiler och bilnycklar i den omedelbara närheten!

                  
Janne och Bekki har klätt granen!



Bekki och jag har dekorerat pepparkakshus. Bekki är bäst förstås <3

20.12 2009 Fjärde söndagen i advent

Dagens evangelium är hämtat ur Lukas 1 kapitel, verserna 30-35… men jag tänkte läsa hela berättelsen om Budskapet till Maria om Jesu födelse: I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galiléen, Hon hade trolovats med en man av Davis släkt som hette Josef och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: Var hälsad, du högt benådade, Herren är med dig, Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda.  Då sade ängeln till henne: Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt och hans välde skall aldrig ta slut. Maria sade till ängeln: Hur ska detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man, Men ängelns svarade henne: Helig ande skall komma över dig och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. Elisabet, din släkting väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden. Ty ingenting är omöjligt för Gud. Maria sade: Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt. Och ängeln lämnade henne.

Ave Maria
Ave Maria, gratia plena, Dominus tecum.
Benedicta tu in mulieribus, et benedictus fructus ventris tui: IESUS.
Sancta Maria, mater Dei, ora pro nobis peccatoribus,
nunc, et in hora mortis nostrae, Amen.

Jag vet inte om det är rätt uttalat, men hos mig kryper det av spännig längs ryggraden. Tänk så många människor, så många röster, så många gånger som denna bön har betts över hela vår jord.

Hell dig, Maria, full av nåd, Herren är med dig.
Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt: JESUS.
Heliga Maria, Guds moder, bed för oss syndare,
nu, och i vår dödsstund, Amen.

Maria, Herrens Moder, firar vi söndagen närmast firandet av Jesu födelse. Maria och Johannes Döparen står vid var sin sida om porten till det nya förbundet. Båda förbereder på sitt sätt Frälsarens ankomst. Som Jesu moder står Maria alltid Sonen nära. Hell dig, Maria… Var hälsad Maria… Ave Maria… ängelns hälsning till henne som ska bli moder åt Guds son.

Att predika hör ju inte direkt till mina vardags-sysslor men jag har kommit att uppskatta denna möjlighet att tränga in i texterna lite djupare. Leta på internet, kolla vad som står i Barnens Bibel, vad finns det för psalmer som berättar och tolkar texternas budskap, gå runt och fundera, låta tankarna löpa, prata med olika människor och höra deras uppfattningar. Maria, Jesu mor är onekligen en fascinerande och fängslande kvinna. Hon lär ju bara ha varit 14 år när hon födde sin förstfödde son, den man som har påverkat ett otroligt stort antal människor över tid och som dessutom har haft en enorm påverkan på historien. Och om man då tänker att hon är 14 år... alltså lika gammal som våra konfirmander... WOW. Även om Maria levde under helt andra förutsättningar än våra tonåringar idag så går det inte att jämföra en tonåring med en annan. Tonåringar i 2000-talet lever ju helt olika varandra. En del är redan familjeförsörjare, en del lever i rika hem, andra under slavliknande förhållanden, en del i varma hus, andra på gatan... men 14 år eller inte så läggs ändå ett otroligt ansvar på denna unga kvinna...och på hennes trolovade, Josef.

Maria ifrågasätter först ängeln Gabriels budskap: ”Hur ska detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man”, men när ängeln gett henne svar säger hon:  ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt”. Att vara ogift mor innebär ofta skam och utsatthet. Josef möter oxå en ängel och han litar till Guds budskap och ställer sig vid sin unga blivande hustrus sida. Båda lyssnar de till Guds budskap, de tar emot det uppdrag de får och litar till att Gud vill deras väl, även om de inte kan förstå vad detta ska innebära. För hur som helst så ska Maria föda ett utomäktenskapligt barn och snacket måste ju ha gått i Nasareth där de bodde. Var hon svag som underkastade sig? Eller stark som uthärdade alla dessa umbäranden för att uföra sin uppgift. Anpassade hon sig till omständigheterna eller visade hon på självständighet då hon gick emot sitt folk och med tiden blev en av Jesu lärjungar, Jesus, hennes egen son... Vad hade hänt om Maria sagt nej till ängeln Gabriel? En intressant tanke ... men jag tror nog Gud valt ut denna fascinerande kvinna, en tuff tonåring, med omsorg.

Ett problem, som jag tycker mig se, är att i vårt västerländska samhälle tar vi ifrån väldigt många människor deras människovärde. Detta gäller ganska stora folkgrupper. Gamla människor gör ju ingen nytta, de tränger sig i köer och tär på samhällets ekonomi. Invandrarna kommer bara hit för att leva på våra skattepengar, klumpar ihop sig i stora grupper och vill inte lära sig svenska. Sveda-värk-och-bränn-kärringar, lata typer som skyller på värk och trötthet när de egentligen bara är lata och vill ligga hemma på sofflocket och käka praliner. Ungdomar stjäl, super och är uppkäftiga. Listan på onyttiga människor kan göras lång... och det är på många sätt vår tids tragedi och byggt på rädsla och fördomar. Kanske har det alltid varit så att om jag gör ner nån annan så höjer jag mig själv något. Jag vet inte om det var bättre förr än nu, men jag minns i alla fall när jag var tonåring och vi var ett gäng ungdomar som fick ha Lucia-vaka själva här i Hallundakyrkan. Det var fantastiskt att få det ansvaret! Och det var helt fantastiskt att få kura ihop sig i sovsäckarna som vi lagt ut runt altaret frampå morgonkvisten. Varför snurrade jag nu in mig i detta resonemang nu då? Jo, jag tänkte på Maria som en förebild för oss människor idag. Människovärde, egenansvar och valfrihet är något växlande som vi genom livets växlingar får mer eller mindre av. Maria kanske inte tänkte så mycket på möjligheten att säga nej, men faktum är att hon tog sig an sin uppgift fullt ut och fanns vid sin sons sida ända fram till hans död. Det kan inte ha varit nån lätt uppgift att föda ett utomäktenskapligt barn som blev en sån kändis ... älskad, hatad, hyllad och dödad. I våra stressade liv är det lätt att tappa förmågan att lyssna inåt, att höra Guds röst. Vi strävar hela tiden efter det lyckade livet, få ihop ett snyggt livspussel. Välja rätt skola, klättra på karriärstegen, ha ett snyggt hem, själva vara snygga. Idealet kan ibland tyckas vara en vacker 25-åring med minst 2 universitetsutbildningar och 40 års arbetslivserfarenhet... och kontrasten då mot Maria, 14 år, fattig, gravid och hon föder sin son i ett stall. Hon litar på Gud och blir världens kanske mest hyllade kvinna.

När jag surfade på nätet hittade jag ett utdrag ur Katolska kyrkans katekes: Den heliga Jungfrun "hedras med rätta av kyrkan med en särskild vördnad som Guds allraheligaste moder, som var med i Kristi mysterier. Från äldsta tid är den saliga Jungfrun vördad under titeln Guds moder. Under hennes beskydd tar de troende sin tillflykt i bön under alla faror och bekymmer. Denna kult... är visserligen ensam i sitt slag men är väsensskild från den tillbedjan som ensam tillkommer det inkarnerade Ordet jämte Fadern och den helige Ande. Den främjar också denna i hög grad". Den kommer till uttryck i de liturgiska högtider som ägnas Guds moder och den marianska bönen, som exempelvis den heliga rosenkransen, som är en "sammanfattning av hela evangeliet".

Även i Koranen finns hon med. I Koranens nittonde sura heter hon Maryam och suran handlar bland annat om Jesu, eller Isa födelse enligt islamisk trosuppfattning. Koranens Maria har ingen man och hon har lämnat sin familj. Ängeln Gabriel kommer i gestalt av en vacker man, med bud från Gud om att Maria ska bli havande. Under havandeskapet lever hon avskilt och dold av slöjor för att undgå människors blickar. Hon kallas "Arons syster"; vilket kan betyda att hon är en kvinna av judisk härstamning enligt muslimsk tolkning. Även inom islam anses Maria vara jungfru.

Beskrivningarna av och lovsångerna till Maria är många. En av historiens mest fängslande kvinnor.

Hell dig, Maria, full av nåd, Herren är med dig.
Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt: JESUS.
Heliga Maria, Guds moder, bed för oss syndare,
nu, och i vår dödsstund, Amen

Bilderna får tala... liksom ortsnamnen: Arguineguin, Puerto Rico, Maspalomas, Puerto Mogan, Anfi... Sol och värme i en vecka. Långa promenader och många soltimmar!