guggelutt

Försöket har passerat halvtid med ett par dagar.... fem dagar kvar.

 

Idag har jag faktiskt känt av både seg skalle, trötta muskler och allmän trötthet. Det stod i boken att det kunde inträffa efter några dagar i omställningsfasen, men "några dagar" kan väl vara personligt tänker jag. Minst två veckor ska man prova. Men hur som helst har jag aldrig ätit så gott under någon diet någonsin!

 

Igårkväll satt jag uppe och virkade till klockan 1.00. De tre bläckfisk-kropparna jag gjort tidigare fick utsmyckning och nästan en hel till kropp blev klar. Fastnade i "Döden i Konungarnas dal" och Belindas "Fittstim", men sen tog det inte lång tid innan jag somnade. Vaknade ändå vid 8.00, men låg kvar en bra stund i sängen. Bamse kom släntrande vid 12.00, då gick vi ut. Luften var tung och himlen mörk så när han ville vända efter en kvarts promenad så gjorde vi det. En halvtimme räcker väl om hunden själv vill in!

 

Idag har jag mest suttit vid datorn och grejat. Uppdaterade min profil på LinkedIn i hopp om att det finns nån hugad headhuntare därute som vill ha just mig. Något arbetsgivarintyg kom inte idag heller så jag ringde a-kassan och pratade med dem. Vad ska man göra när man är beroende av personer eller företag som inte gör det de ska? Jag hatar att bråka, men när det inte hjälper med att ringa och vara trevlig, berätta hur viktigt det ena eller det andra är... eller bemöts med total tystnad... Det är så enerverande, provocerande, deprimerande...

 

Vid halv fem började jag förbereda middagen. Just nu är det så roligt och inspirerande att laga mat. Jag har provat massa nytt och allt hittills har varit så gott.

 

Dagens kost då:

 

Frukost: Två Low Carb- skivor med smör samt skinka och gurka, ost och paprika

 

Lunch: räk/avocadoröra från igår samt tre paranötter

 

Middag: Fiskrulader i apelsin/gräddsås

 

Janne smög iväg en stund efter fem imorse. Det är tredje dagen han har dagpasset, en dag kvar sen är det dags för kvällspass... men han är ledig i helgen. Jag sov gott för första gången på nån vecka. Såg slutet av en film med Bruce Willis medan Jens och Bitchen snarkade i soffan mittemot, sen somnade jag faktiskt och det var så skönt. Vaknade vid åtta och låg och funderade till halv tio, då gick jag ut med hundarna och väckte Jens. Så blev det frukost och prat. Han är förkyld och hade fått jätteont i nacken så jag tappade upp hetvatten i en petflaska som jag virade in i en handduk och som han fick ligga på medan en Alvedon verkade.

 

Innan han åkte fikade vi. Sen rev jag i kartongerna för att hitta den uppsats jag skrev på uppsatskursen för 2 år sen... Ska kolla om jag kan använda den till ett uppslag för Masters-ämne... måste ju börja tänka på det nu för att det inte ska bli panik i maj.

 

Vi har haft en jättefin fjäril som flugit runt här ett par dagar. Den satt och fladdrade i köksfönstret och såg inte helt kry ut. Jag tog upp den och försökte mata den med sockervatten. Det går ju inte att tvångsmata en fjäril eftersom de suger upp nektar med sin snabel, jag mer eller mindre la huvudet i en droppe sockerlösning. Men det hjälpte inte. Nu ikväll var det död. Men det var ett mysigt sällskap så länge det varade.

 

Sen började jag baka bröd till middagen och började förbereda resten. Janne kom hem och tog ut Bamse medan jag svängde ihop middagen

 

Frukost idag blev äggstanning på äggvitorna från pajen igår samt några hela ägg, bacon samt en skiva Low Carb-bröd med smör, skinka och paprika.

 

Lunch blev fyra paranötter.... var fortfarande mätt efter frukost.

 

Till middag gjorde jag räk-avokadoröra samt sesambröd.

 

1 vecka med LCHF och halvtid på LCHF-försöket! Jag kunde inte låta bli att ställa mig på vägen fast jag inte skulle. Vikten är viktig men det viktigaste är att må bättre, det är huvudsyftet med testet. Men jag mådde jätte-jättebra att vågen visade -1,8! På en vecka! Ja, nu är jag inte så dum att jag tror att jag kommer gå ner typ 2 kilo i veckan framöver, jag kanske har gått upp dem igen till nästa vecka... men idag var det väldigt roligt!

 

Gick upp 8.00 efter en halvbra natt. Har svårt att somna och vaknar tidigt. Funderar om det kan ha med kostomläggningen att göra... men det är nog snarare mörkret och livsomställningarna. Efter Bamsenad i nysnön och skottning av uppfarten, sopade jag flera centimeter snö från bilen och åkte in till stan. Jag skulle på tjänsteinformation hos Arbetsförmedlingen. Det var korvstoppning, men jag har antecknat det viktigaste. Det är mycket nytt med en utökad Platsbank, aktivitetsrapportering via nätet osv. Och så fick jag gå via AFs Kundtjänst så någon handläggare kunde verifiera min profil, dvs kolla mina betyg så att det jag skrivit på min profil verkligen stämde.

 

Gick förbi Handelsbanken och bad att få byta bankkontor från Högdalen till Strängnäs och handlade sen några småsaker på Ica. Tiggarna fick en slant också där de satt i sina filtar i snöfallet. Det måste vara eländiga omständigheter de kommer ifrån om det är bättre att sitta i snön här och tigga!

 

Hemma igen skottade jag gångarna till bilen och soptunnan samt boden, sen gick ut med Bamse. Jag hann precis avsluta lunchen när Jens bil kom inrullandes. Han har tagit över Bitchen nu från kompisen som inte längre kan ha henne kvar, så hon var med förstås. Vi snackade medan jag sorterade underlakan och örngott. Han ville ha några uppsättningar så nu får han med sig en liten säck kompletta uppsättningar.

 

Hade satt klockan på ringning 8.00 men var vaken långt före det. Nån gång vid tre lämnade John Blund mig. Började dagen med två skivor av mitt hembakta Low Carb-bröd och massa pålägg som det står i mina receptböcker.

 

Efter frukost (för er som följer LCHF-dagboken så nämnde jag detta i slutet av gårdagens blogg som jag skrev imorse) och lite datoriserande medan Janne tittade på Paralympics så gick vi ut en skogspromenad. Det är inte så ofta vi går ut tillsammans, desto roligare när vi gör det. Janne har hittat en ny stig där han kan släppa Bamse lös. Det är inte många fotspår på den stigen så risken för hundmöten är mycket liten.

 

Om inte annat så blir det en rubrik av detta när jag inte har något extraordinärt att skriva om. Gårdagens stora begivenhet var storhandling på Willys i Solberga. Janne och jag åkte tillsammans och medan han ställde sig strategiskt med kundvagnen på olika ställen så sprang jag fram och tillbaka och letade grejer. Willys och Coop liknar varandra så pass att det nog inte spelar nån roll vilken man väljer...och snart lär man sig väl affärerna. Jag älskade att handla på Willys i Älvsjö för där hade jag både scanner och visste precis var allt fanns... fort in - fort ut. Här har Willys ingen självscanning men det har Coop, medan Willys hade lite lägre priser på en hel del av det vi ville ha. Nå, nu har vi handlat för över en vecka framåt, sen närmar det sig utvärdering av hur LCHF funkar för oss.

 

 

 

Till middag blev det stekfläsk och blomkålsmos kryddat med muskot och Philadelfia. Lunchen tappades bort men innan vi åkte och storhandlade stoppade jag i mig mina dagliga paranötter och när vi kom hem tog vi en skiva brie innan jag satte igång med bakningen och matlagningen. Till frukost gjorde jag äggröra och bacon och detta klarade vi oss på. Janne är ingen lunchmänniska, men det är jag... dock funkade det bra med den stadiga frukosten och dessa små mellanmål när det inte funkade att få in en lunch.

 

Lunch-middagen i Kista Galleria blev på Viet Nam i Food Courten och det var inga problem att hitta god, mättande mat tycker jag. Det blev en stor portion strimlad biff med gröna bönor, riset fick ligga kvar på tallriken...och när jag åkte hem på natten stoppade jag i mig en liten påse cashewnötter. Frukost var äggröra och en fralla. Lite mer regelbundenhet är väl önskvärt men när det inte funkar så klarar i alla fall jag mig jättebra.

 

Nå, denna dag har börjat. Frukost idag som skrivet ovan - Low Carb-bröd med massa gott pålägg. Jag valde skinka, ost och grönsaker. Nu ska jag jobba med köket, med blanketter och andra papper idag. Imorgon kommer Linnéa och hjälper mig att sortera bort sänglinne och handdukar. Det känns som vi lever i konstant röra, men om jag tänker på vad vi faktiskt uppnått på tre veckor så är det en hel del. Kartongerna i vardagsrummet har reducerats till två stycken nu, vi har fungerande tvättmaskin och tumlare, värmen funkar, vi sover i säng! och kan röra oss obehindrat i vardagsrum och kök. Dessutom har jag hunnit med tre vändor till Stockholm... det är helt inom gränsen för vad som är okej!

 

Igår åkte jag till stan igen. Efter en lugn morgon och långpromenad med Bamse gjorde jag mig i ordning och stack in till Kungliga Huvudstaden. Jag måste vänja mig med att inte säga "stan" för här är "stan" Strängnäs...

 

Jag åkte till Monica och vi gick direkt ner till Kista Galleria och åt på Food Courten. Så mycket folk! Jag sa till Monica att jag har redan vant mig vid skogen, tystnaden och fåglarna.. för jag blev nästan yr av all rörelse och alla ljud. Här ser jag grannen gå ut med sin hund, lite annat folk promenera förbi ibland, men det kan gå ett par dagar mellan det att jag faktiskt pratar IRL med någon förutom Janne. Efter en stund hade jag dock vant öron och ögon med högljudda ungdomar, mixen av slöjor, täckjackor och pälsar, gapiga påstrukna farbröder och tiggarna som gick runt borden i Food Courten. Tänk så fort man vänjer sig vid lugn och ro...

Vi gick hem till Monica en stund, hon har varit matförgiftad så hon behövde vila sig och låta magen börja jobba lite innan vi åkte in till "stan" och kvällens stora begivenhet: Sweeney Todd. Monica hade blivit erbjuden biljetter av en arbetskamrat som fått två över och dem nappade vi på förstås. Vi mötte upp dem utanför Stadsteatern och strax efter gick ridån upp.

 

Föreställningen var sjukt bra. En så sjuk handling med en hämndlysten barberare och en uppfinningsrik pajbagerska i ett fattigt London. Peter Jöback skar halsen av den ena kunden efter den andra som hämnd för att han deporterats. Han sökte först sin fru och dotter och fick veta att frun tagit livet av sig och dottern tagits omhand av samma domare som skickat honom till andra sidan jorden. Allt detta var inte sant utan pajbagerskan hade vridit lite på sanningen...hon var ju dökär i Sweeney. Lovett, eller Vanna Rosenberg tog hand om Sweeneys döda kunder och gjorde köttfärs av dem som hon sen bakade paj av. Hennes pajbutik fick ett rejält uppsving!

 

Jag lovar att resten av mina bloggar inte bara kommer att handla om detta, men lite kommer jag skriva de närmsta två-tre veckorna, innan jag ställer mig på vågen och berättar om detta och andra resultat. Det är ju också min egen dagbok så....

 

Idag ska jag även bjuda på några bilder från gårdagens vinterpromenad. Bamse är som ni vet en mycket morgontrött hund. Men igår gick vi ut redan klockan 11.20. Janne sov efter sitt tredje nattpass, vädret var vackert och vi bara fortsatte att gå. Drygt 2 timmar blev det. Samma runda  som 6 januari men med andra avstickare. 6 januari var innan snön kom. Nu såg det annorlunda ut.

 

Ja så spännande är det inte. Men godare än många andra hälsokoncept! Började morgonen med att ställa mig på vågen ... inte nån uppmuntrande alls men det var länge sen det var kul att stå på vågen. Sen jag fick strumagenombrottet ligger jag på +44kg. Som mest har det varit +47kg och minst +20kg så det har varit både sämre och mycket bättre. Så mycket som 40kg kommer jag aldrig kunna gå ner, men varje "tappat" kilo är en vinst. Men det viktigaste de två-tre närmaste veckorna är att tro på det jag gör!

 

Efter förmiddagens Bamsenad åkte jag till Solberga köpcentrum, valde på måfå ut Coop Forum, och satte igång att handla efter inköpslistan som skulle täcka ingredienser till två sorters mjölfritt bröd och tre middagar. Jag har varit inne på Willys ett par gånger, men oftast när jag småhandlar åker jag till ICA Bengtsson inne i Strängnäs. Nu tänker jag prova de stora handlarna i Solberga för de större inköpen. Jag inbillade mig att Coop skulle vara välsorterad och jag fick tag på allt utom icke härdat kokosfett, det finns antagligen bara på hälsokostbutiker. Husk finns i glutenfria hyllan och mandelmjöl bland Risentas alla olika fröer, det tog tid att hitta men personalen var urtrevlig och hjälpsam. Nu köpte jag gurkmeja som torkad krydda...till sommaren tror jag att jag ska odla denna växt i trädgården. Har ingen aning om den torkade gurkmejan är effektiv, men färsk ingefära är ju inga problem att få tag i och båda är anti-inflammatoriska så ....

 

Hemmavid satte jag igång att baka. Och brödet på mandelmjöl, sesamför och husk blev jättegott men göstanemej sickna små bullar! Jag lovade Janne att göra dubbelt så stora som receptet föreskriver nästa gång. Visserligen är det meningen att pålägget ska dominera, men det finns ju knappt nån yta att lägga pålägget på! De var lätta att göra och gick snabbt.

 

Ordlista:

Frälsning = Kommer från ordet "frihalsa" som syftar på när en slav fick sin halsboja avtagen och blev fri. Ordet är förknippat med kristendomens Frälsare - Jesus - men ordets ursprung har inget med religion att göra.

LCHF = Low Carb High Fat - en diet, eller livsstil, där man drar ner på kolhydraterna till en mycket liten del av kostintaget, men äter desto mer protein och framförallt fett. Detta ska göra att kroppen börjar förbränna fettreserverna då den inte längre blir försörjd med kolhydrater och ombildar detta till fett, ett fett som kroppen i första hand använder som energikälla och vilket gör att fettreserverna ökar. Lite förenklad Guggelutt-version.

 

Inatt drömde jag en märklig dröm. Jag var tillbaka till ett av mina första jobb, på ett värmeverk. Men i drömmen var jag inte receptionist/kontorist som jag var då i verkligheten, utan nån sorts lagerarbetare... ja, nåt som inte finns på ett värmeverk i alla fall. Och jag var i drömmen lika gammal som jag är nu i verkligheten. Flera av mina dåtida arbetskamrater fanns med i drömmen, men en av cheferna, en som jag inte alls hade nåt otalt med utan kom bra överens med då, fick på grund av sitt uppträdande i drömmen utstå mitt hat . Drömmar är ju bearbetning av sådant som händer oss och vi funderar på, så ja... Hjälp mig gärna att bena ut det här för jag har funderat hela morgonen på vad drömmen försöker säga mig:

 

 

Det var min första arbetsdag och jag skulle packa rör och skicka iväg, inte fjärrvärmerör utan nån sorts avloppsrör... men det fanns inte tillräckligt många. Jag frågade en arbetskompis som gick förbi om han visste vem jag skulle fråga var det fanns fler, eller vem som kunde beställa, men han sa att det inte var hans sak. Jag ringde in till kontrollrummet och fick samma svar. Jag gick in till kontrollrummet och försökte klargöra att jag inte begärde att de skulle göra någonting, bara upplysa om vem jag kunde fråga om fler rör. Då kom den ovan nämnda chefen in och tyckte jag var totalt värdelös som inte kunde ta reda på det själv... Jag blev så paff att jag bara stirrade för jag minns att jag tyckte att han var snäll och trevlig så utbrottet stämde inte. När han gick vidare ut i pannhallen så väste jag: Jag hatar dig! Jag provade att ringa upp till driften och fick samma svar i samma andemening: Sköt ditt jobb och stör inte oss! Jag gick dit men blev inte insläppt...så jag övermannades av en känsla av otillräcklighet, att jag var en fullkomlig idiot som inte kunde mitt jobb, panik... men sen blev jag arg och stegade efter chefen som försvunnit ut ur pannhallen och skrek åt honom att: Jag hatar dig, din j-vel, och kan inte nån berätta vart och hur jag kan få tag i fler rör så... Då tog han fram en märkpenna och ritade ett kryss över hela mitt ansikte och väste: Håll käften! Eftersom jag fick märkpenna i munnen också spottade jag på hans skjorta och då tog han tag i mitt ansikte och kysste mig!!! Då vaknade så häftigt att jag satte mig upp för jag tappade andan av all ilskenhet och hat.

 

 

Idag kommer inte Linnéa och hjälper mig med sänglinne och handdukar. Igår natt blev jag så in i hoppsan magsjuk och vi behöver inte gå inte på detaljer, men jag har träningsvärk i massa underliga muskler idag kan jag berätta. Kulmen var nog vid 5-tiden igårmorse, men jag spenderade avsevärd tid i vårt iskalla badrum även på dagen. Allt har fördelar för när Janne varit på sopstationen med en släpkärra full så kom han hem med nyinköpta raggsockor och så spikade han igen husgrunden. Det har varit öppet i jämnhöjd med badrummet, allt annat är klart. Att han började med det berodde nog både på att han sett mig skaka så kraftigt av kylan  i kombination med sjukan, temperaturen i badrummet ligger runt 14 grader f.n, men också så slapp han vara inne i bacillerna. Hoppas han klarar sig. Han tog alla Bamsenader och jag låg i sängen hela dagen, sov mesta tiden. På kvällen la han sig ett par timmar före nattpasset och då la jag mig fullt påbyltad vid TVn ... dels skönt att byta miljö och underlag en stund, men jag bara somnade. Sov förvånansvärt nog hela natten inatt också.

 

Men nu har jag varit uppe och duschat och fått i mig lite frukost. Ska lägga mig i soffan en liten stund innan jag går ut med Bamse som ff sover bredvid Janne som kommit hem från nattpasset. Några långpromenader blir det knappast, med det ska bli riktigt skönt med frisk luft!

 

Ja, livet tuffar på. Med både glädjeämnen och smärta som sig bör. Idag har jag gråtit floder, men det blir gärna så när det varit riktigt bra ett par dagar. Man blir bortskämd helt enkelt.

 

 

I fredags var dagens höjdpunkter en långpromenad då vi träffade grannen och hennes Kasper. Bamse är ju född här i Sanda och Kasper är hans första kompis utanför föräldrarna Hugo och Chloe, samt den 15-åriga taxen Bertil som vi kallar farbror Bertil som bor där Bamse föddes, hos bondparet. 

 

Så fortsatte jag onsdagens ärenderejs och återvände till Den Kungliga Huvudstaden. Dock, mitt välplanerade schema sprack redan på vägen upp då torkarbladen vägrade torka bort skiten från vindrutan. "Kvinna" som jag är fick jag stanna på vägen och torka vindrutan med snö och en gammal servett som låg i fickan. Jag ringde sonen som jobbar på verkstad och jag fick komma dit, så första anhalten blev hans jobb. Han jobbade över vilket var tur för mig, och en kund började ragga på mig vilket kändes en aning säreget... Med rena rutor och nya torkarblad fick jag sen stuva om i mitt schema så Hagsätra - Huddinge - svärmor - Högdalen blev Sonens jobb - Huddinge - svärmor - Hagsätra - Högdalen.

 

 

Monica skulle få lite Tupperwareburkar och hon dansar magdans i Huddinge på onsdagar så det gällde att hinna dit innan de började. Vi skrattade lite då vi stod där och plockade med burkarna i bakluckan inne i ett P-garage i Huddinge och kände oss som riktiga skummisar... och tror ni inte att det kom fram en kvinna från ingenstans och frågade om det var årets färger och vad jag tog för burkarna. Nej, nej, nej, det är 15 år gamla och begagnade burkar och det är min dotter som får ta vad hon vill ha då vi flyttat till mindre. Då visade det sig att hon, liksom jag, var f.d försäljare och hade massor som hon ville bli av med men visste inte hur, det var därför hon gett sig tillkänna. Jätteroligt! Efter erfarenheten í förra veckan från Andra Varvet så rekommenderade jag henne att kolla på Blocket och Tradera då det verkar som Tupperware går att sälja lättare än Arabia-porslin just nu.

 

Sen fortsatte jag till svärmor där jag lämnade två tavlor hon ville ha till landet samt en kartong hon skulle förvara i garaget åt Jens. Jens skulle å sin sida ha ett par saker som vi letade fram ur en kasse i garaget och som han skulle hämta ur min bil senare på kvällen.

 

Hagsätra blev tredje anhalten och där skulle jag bara lämna in två vykort med vår nya adress, ett till våra husköpare och ett till grannen där Bekki hyr rum... men våra husköpare blev så glada att se mig och jag "tvingades" att gå husesyn och se förändringarna. Jag trodde det skulle vara jobbigt, men det var en sån glädje att se huset leva igen. De hade målat om på vissa ställen, nya tapeter på andra, bio-rum var på gång i källaren och det var så roligt! De ville att vi skulle komma dit och titta i vår när de var klara. Det här blev verkligen så rätt! Vi flyttade dit för 20 år sen med fem barn och vartefter barnen flyttat har energin i huset totalstagnerat. Nu är det liv och energi igen. Sen gick jag in med adresskort och kakor till grannen = snack och kramar.

 

Till sist blev det Högdalen där jag skulle få sova hos en kompis, men innan sängtajm blev det restaurangbesök och tonårsfnitter till midnatt.

                    

Igår körde jag Janne till tåget på förmiddagen. Han skulle upp till Stockholm och hämta sin nya begagnade nyservade bil och köpa vitrinskåp på IKEA. Jag åkte till Solberga på shoppingrunda... d.v.s Willys och Djurmagazinet och fyllde på sinande lager. 

 

Hemmavid var jag på väg ut på långpromenad när vi mötte grannen med sin hund. Vi blev stående i skogen och pratade en god stund, sen ville inte Bamse gå mer så vi gick hem.

 

Igår på söndagen tog vi en vilodag. Vi bänkade oss i TV-soffan och såg skidskytte och sen massa spännande på Kunskapsjournalen. Välbehövligt, verkligen.

 

Bamse och jag var ute en lång promenad mitt på dagen och njöt av snön.

 

Var uppe och rumstrerade om lite vid tretiden natten mot igår, då var det mörkt och svart ute. Vid sju var jag uppe igen och då låg snön centimetertjock över gården. Det måste ha snöat rejält en stund däremellan!

 

Igår lämnade Janne nyckeln till "gamla hemma""... Så idag är väl första riktiga dagen i "nya hemma". Eller bara "hemma" är det nu! Vi är lite halta och lytta bägge två, men avspända till tusen. Jag har avbokat resan till Oslo nästa vecka pga omständigheterna och Janne har skadat foten. Kartonger och säckar har flyttats fram och tillbaka för att vi ska kunna göra iordning, men skruvar och beslag till sängen är ohjälpligt försvunna. Men nu står madrasserna på golven och vi ska köpa nya beslag imorgon. De gamla sängarna ligger på släpet och åker till sopstationen imorgon. En förvaringshylla har kommit upp så vi kan få in blandannat mina knyppeltillbehör och en massa annat gamla hallen. Och vi trivs så himla bra i röran. Än så länge känns detta så himla rätt! Att komma i ordning får ta sin tid helt enkelt!

 

Började dagen med ännu en långpromenad med Bamse. Funderar lite vad detta kan vara...

Vaknade värkbruten sent på förmiddagen. Janne hade redan stuckit "till stan" för att lyfta in de sista kartongerna i bilen, skura golven och lämna nyckeln. Ringde mamma och grinade, vi pratade om fibromyalgi men när jag senare slog upp det så ... nej, det är inte fibromyalgi... och visserligen har röntgen i samband med diskbråcket och bilolyckan visat på artros men när jag googlade på det så är det inte sån smärta heller. Det sitter i lederna ja, men jag är inte stel. Det värker ja, men inte när jag rör lederna, bara när belastar dem eller är stilla för länge.

 

Jag pallrade mig upp och gjorde det jag skulle. Sen släpade jag ut Bamse på en promenad, klockan hade blivit över 12.00. Träffade ett pensionärspar med hund på skogsvägen och pratade med dem en god stund. Bamse passade på att bada i bäcken och gräva i lerhögarna. Han verkar så deppig så blir han lycklig av att bada i iskallt och lerigt vatten så varsågod!

 

Försökte sova längre imorse men jag hade för ont. Ryggen. Höfterna. Fötterna. Händerna. Jag är visst helt slut i min sorgliga kroppshydda. Låg och stirrade i taket och tänkte att sen... när.... om... för just nu handlar allt om att avsluta i Stockholm.

 

Janne sov kvar på madrassen och skulle slänga och packa det sista idag. Snart är han på gång ner med ett hyrt täckt släp. Akvariet ska med också. Sen åker han upp imorgon och skurar av golven och lämnar nycklarna till de nya, de har pratats vid idag och de blev jätteglada. Barnen är så förväntansfulla och egna rum ska de få allihopa.

 

Det har regnat och Bamse har inte varit promenadsugen. Det har passat mig också. Klockan 12.00 släpade jag ut den sömnvarma mjuka pälskroppen men han satte sig på tvären gång på gång så vi kom bara till kalhygget. Nå. Han gjorde det han skulle. Han vill sova och sova gör han.

 

Själv var jag över till närmsta grannen och frågade om jag fick låna lite utrymme i hennes bod. Det gick jättebra. Jag fick nycklarna dit och så släpade jag över Bamses och Ragnars reseburar så vi får lite svängutrymme i hallen. När jag släpat klart kom hon hem från promenad med sin hund och visade sitt fynd...GULA KANTARELLER!  Jag fick dem! Så det blev en liten förrätt till lunch idag, dagsfärska smörstekta kantareller! Och det i januari!

 

 

 

Gick upp före åtta och gjorde det jag behövde innan jag styrde kosan "hemåt"... mot det hem som inte är hemma längre. Jag förvånades över känslan av att detta är "gammalt" liksom.... när jag svängde in på "vår" gata, parkerade vid "parkering förbjuden"-skylten som alla andra gör, satte nyckeln i låset och klev in... in "nånannas hemma to be". Jag kände dock en tår bränna bakom ögonlocket när jag åkte förbi rosa dagiset, där jag fortarande ibland kan spana efter Bekkis blonda tofs, hon hade sin matplats precis i hörnet vid fönstret. Jens favoritfröken Kajsa jobbar där än, han satt alltid i hennes knä... jag ser hennes röda hårkalufs ibland över de distinkta glasögonen med kraftiga bågar. Däremot har jag aldrig saknat skolorna i Ormkärr och Hagsätra, antagligen för att de behandlade Jens så illa. Flickorna har trivts helt ok där även om de gått där olika tid (Bella och Monica flyttade ju hem till andra föräldrar i tonåren), men det de gjorde mot Jens har satt djupa spår. Linnéa var dock en favoritelev, liksom Bekki som dessutom var aktiv på fritids som fadder typ. Men det finns en lag om barn med särskilda behov, i Jens fall dyslexi, som inte efterlevts alls.

 

Rågsveds IF på Hagsätra IP är bittersljuva minnen. Underbart att få jobba med barnen, problematiskt att jobba med deras föräldrar och ömsom glädje ömsom strid att jobba med föreningen. Vissa i föreningen jobbar med barn, andra med blivande proffs... och jag tycker inte man plockar ut blivande proffs bland 7-åringar. Blommade inte Henke Larsson, min favvo genom alla tider, ut "sent" som 16-åring eller nåt? Hur många barn/ungdomar orkar vara kvar så länge???? Inte mina iaf! Vid den åldern hade Linnéa redan varit tränare i flera år.

 

Jag lämnade Bamse hos svärmor där han fick tillbringa dagen medan Janne och jag jobbade som "grisar" i "gamla hemma". Det är lite kvar och jag är inte förvånad. Janne har nog varit lite för optimistisk. Antingen har han inte fattat hur mycket skit vi har undanstuvat eller så har han inte fattat (för det har ju inte jag heller) hur dålig jag är. Jag har fattat hur mycket skit vi har undanstuvat och att ingen av oss tagit nåt direkt ansvar för det, men jag har definitivt inte fattat HUR dålig jag är!

 

 

Och det var en god tröst där jag låg raklång på madrassen och grinade så jag nästan skrek.... Hur JÄVLA KUL är det att ha smärtor i hela kroppen, att inte ens kunna kliva upp och ner på en stege ynka 7 gånger för att torka skåp och sen ligga på golvet när man torkar golvnära skåp och "bete" sig. Nå, jag låg och gjorde långsamma rörelser, såsom jag lärt mig på Företagshälsan, för att främja lungnochro-hormonerna samt stimulera ledvätskan till de ömma lederna, sen gick jag upp och fortsatte jobba. Jag tänker inte ge upp än, även om jag gnäller!

 

Svärmor ringde och bjöd över oss på fantastisk middag, lax i dillsås med ris som jag ska försöka kopiera. Janne hade packat min bil full och halv sju styrde jag kosan hemåt... Än så länge utan saknad. Barnen har flyttat, denna epok är över, förrådet vi levt i ett antal år är nästan tömt...

 

En ny fembarnsfamilj gör sitt intåg. Det äldsta barnet är 20 år och har precis kommit in på Sopis, det yngsta är åtta år. Det kan inte kännas bättre att få lämna vidare, och till en ny fembarnsfamilj dessutom.

 

Livet får ha sin gång. Jag och Janne är nöjda. Jag hoppas våra barn och barnbarn ska bli det på sina olika sätt....

Kom upp ur sängen sent... Bamse vägrade gå upp så jag försökte komma in på Diakonhjemmets studentweb men det var tji omöjligt. Jag slängde iväg ett mail till examinatorn istället.

 

Sen släpade jag ut Bamse på promenad. Jag har haft värk inatt, i höfterna framförallt, så när jag kom ut och började gå bestämde jag mig för att gå så långt jag orkade. Jag fortsatte skogsvägen över i grusvägen, sen över på den asfalterade vägen och satte mig en stund vid badet.

 

... den handlar om kartonger. Kartonger och kartonger...

 

Men livet före alla dessa kartonger och efter nyårskrönikan bestod i ett fint firande av nyåret. Janne överträffade sig själv med renskavs- och laxsnittar till förrätt, grillad ox- och fläskfilé och potatisgratäng samt frukt och bär i maränggrädde till efterrätt. Han hade god hjälp av Bekki som nog ärvt hans matlagnings-gener.