guggelutt

Tänkte börja med två små anekdoter av den sorten som sätter guldkant på livet.

Mustaschkampen
Igår när jag var uppe på Lågarö och satt och stickade ser jag plötsligt hur valpen står på gräsmattan och tittar på mig... Han ser ut som om han odlat en stor grå mustasch och det tar en stund innan jag fattar.... Det lilla odjuret hade snott mitt garn-nystan och stod och väntade på att jag skulle börja jaga honom... och det måste jag ju göra förstås. Nystanet hade förstås lindat sig ett par varv runt stolsbenet först så jag kunde inte börja jaga honom med stickningen för att undvika att mer garn drogs ut. Så där skuttade min mustaschprydde valp glatt omkring medan mamman klumpigt men skrattande försökte komma ikapp... och på gräsmattan ringlade sig det grå garnet i längre och längre krusiduller.

         

P-biljetten
Idag när jag skulle till bentäthetsmätningen fick jag problem. Jag hade lånat ut mitt kreditkort till Monica och Bekki för de hade betalat sina Twilight-biljetter på det. Jag hittade mynt i Jannes plånbok och åkte lugnad iväg till Älvsjö för att parkera bilen. Men... den tog bara kort! Och jag började få riktigt bråttom! Nöden är uppfinningarnas moder, så jag hoppade på första bästa karl som kom gående med en plånbok i handen och frågade om han kunde göra mig en tjänst, när jag hade förklarat så kunde han det. Han betalade min biljett med sitt kort och fick 20 kronor kontant av mig. Tack, sa jag, du räddade min dag! Leendet jag fick var så gott, för visst är det skönt när man kan hjälpa nån i nöd så enkelt?!

Bentäthetsmätningen var en enkel historia. En lågradioaktiv röntgen av ländrygg, höfter och ben. Svar om 1-2 veckor. Glad och trevlig personal på SöS. Pendeln tillbaka till Älvsjö, tog en glass i Högdalen C och gick sen till jobbet. Min rumskollega kom tillbaka från Tanzania inatt så jag fick höra hur hon haft det innan sommarcaféet och "Musikalisk salong" med Iréne och Mats-Göran Högström. Sen i full fart hem och göra marängsviss och tacos. Bella med familj och svärmor kom en stund efter 18.00 och vi åt ute. Rickard hade varit så gullig och fixat min kraschade dator så nu kan jag sitta och skriva på den igen! Så nu har jag fixat disken, Monica har kommit hem och t.o.m hunnit lägga sig efter att ha sett Twilight Eclipse med Bekki, men Bekki är fortfarande ute. Jens och Sandra har tagit doggen till Tumba en stund, Janne har åkt till jobbet... och jag är TRÖTT som vanligt.

Var på jobbet extra tidigt så jag kunde renskriva anmälan till Patientnämnden. Mässa och personalmöte. Postade anmälan! Åkte till Hagsätra zoo och storhandlade djurfoder. Hem och packa ihop det jag glömde i söndags och så iväg. Var på Lågarö vid 12-tiden. En lång, lugn, trevlig dag med mamma och syrran. Pappa var sjuk så han låg i skuggan på en solstol. Mamma och jag satt i varsin utefåtölj och stickade medan vi tittade på och pratade med syrran som låg i solen, hennes son satt mest inne vid TV:n eller datorn. Valpen och Hagge lekte med varandra. Mamma bjöd på lunch och på kvällen åt vi ost och räkor tillsammans. Innan jag skulle åka fick jag veta att mamma visste var Estoniakorset i Kapellskär fanns, så halv 11 på kvällen gav vi oss av för att titta på det. Tänk att jag velat se det i massor av år och så har jag inte en susning om att mamma och pappa de senaste åren sjungit med kören där på Estonia-dagen. Allt annat har  vi pratat om liksom... Mamma, pappa, Janne, vår 7 månader gamla dotter Bekki åkte Estonia i full storm ett halvår innan hon förliste.

               

Det var magiskt att vara där mitt i natten och ändå ljust ute... men vi fick ge oss snabbt för myggen frossade på oss...  jag hade en hel befolkning som hade picnic i min häck när jag sittande försökte fota korset för att få denna bild...

Hämtade Bekki vid pendeln halv 1, sen var det säng!

Nu börjar snart dagens äventyr, ska kolla hur pendeln går. Kvart över ett ska jag vara på bentäthetsmätning på SöS. Ragnar och valpen håller mig sällskap i köket. Resten av familjen jobbar eller sover.


                 

Tog en lugn morgon, städade ur djurrummet, gick på prommis med valpen, åkte till jobbet till halv ett. Hade samtal idag oxå, samma man som förra veckan, lite uppföljning. Han kommer på torsdag oxå, sen får jag nog slå på hejden... Stannade kvar en stund och skrev grund"manus" för anmälan till Patientnämden eftersom vi inte har nån skrivare hemma f.n. Åkte till Willys och glofsade i mig sushi medan jag väntade på Monica. Vi handlade, åkte hem och lagade mat. Lekte ute med valpen en stund, sen satte vi oss att titta på Twilight New Moon.

           

Bekki och Monica ska gå på Twilight Eclipse på onsdag och såg första Twilight-filmen igår för att uppdatera sig. New Moon var väl ok, borde antagligen ha sett 1:an först, men det går nog bra ändå. Håller på att sticka färdigt ett tröj-framstycke åt mamma med en döskalle. Hon har försökt sig på mönstret tidigare men tycker det är för jobbigt... men den blir inte klar till imorgon när jag ska åka upp med grejer till djuren som jag glömt.

Nu säger jag natti natti och uppsöker sänghalmen.

Lyckades packa bilen tillslut. Genomdränkt av svett fick jag ta en dusch och sen fick Jens köra upp till Lågarö. Det blev en skön och trevlig eftermiddag, god mat och mycket djurbus. Hagge och valpen fann varandra! Här kommer lite actionbilder :O)


              
              
              
Indra försökte vara med, men Hagge morrade bort henne gång efter gång.

              
            

Vi åkte hem först vid 22-tiden. Det var fortfarande ljust ute och på så sätt undvek vi midsommarköerna. Det var lite vemodigt att säga hejdå till mina små älsklingar, de ska ju "vara på semester" ända till i augusti!



När vi kom hem lyste månen röd och full. Kom i säng strax före midnatt.

             

Igår stack Janne till jobbet vid 5-snåret, själv gick jag upp ett par timmar senare och började göra iordning för hemfärd. Våra kära Örebroare kom upp och åt frukost med mig, sen väckte jag ungdomarna och så packade vi järnet. Åkte förb Ica Maxi i Eriksberg och hittade en jätteampel med en jordgubbsplanta, den fick bli bröllpspresent tillsammans med en grön frivolitetsängel...jag skulle ju på bröllop klockan 15.00. Hem och packa ur, duscha och så iväg igen.

Fantastiskt bröllop, massa gäster, romantiskt så det förslog... samt en och annan  en tår som föll, inte bara från min kind...

 

Kvällen fick bli lugn. Gick ut med valpen, men han satte sig envist på ändan före skogen, trött efter allt midsommarbus antar jag. Broderade på min indianflicka, eller rättare sagt vargen hon håller om medan jag tittade på TV. Såg "the Ring"... men "the Ring 2" spelade jag in för senare bruk.



Nu måste jag börja packa igen. Just nu vill jag helst sitta hemma och häcka, men mina föräldrar har erbjudit sig att ta hand om några av mina djur så jag ska upp till Lågarö. Det kommer bli jättetrevligt så fort bilen är packad... men just nur hittar jag på dumma ursäkter för att slippa ta tag i det.

Vill inte riktigt gå över, denna vemodiga känsla. Men men... igår var jag på sommarcafé i Hagsätra, handlade lite, åkte hem och lagade mat åt Bekki och mig. Monica kom hem från jobbet en stund senare. TV, broderi... satt uppe för länge igen, har så mycket tankar och känslor.

Midsommar nalkas, den ser jag fram emot. Lön och sjukpenning kom in på kontot idag så jag kan andas ut en månad till.

....ibland tenderar t.ex jag att bli gnällig, därför hoppade jag över blogg igår. Dessutom var jag alldeles för trött. Middan med mina diakonpolare ute på Färingsö var superduper, åkte därifrån med ett visst mått av förnyat självförtroende. Vaknade i ett töcken igår (tisdag) men kom iväg till mässa och personalmöte ändå, trots grus i ögonen och en kropp som gick på rena viljestyrkan. Hade ett kort avstämningssamtal med chefen innan jag åkte hem. Hemma tog jag ut valpen på en kanske lite för lång skogspromenad, men han skulle vara ensam på em och det kändes som om han behövde bli av med lite överskottsenergi, sen låg jag mest på sofflocket innan jag åkte in till sista terapin innan sommare och sen ReAgera.

Kvällen tillbringade jag till största delen i TV-soffan. Vet att jag såg Agatha Christie och Criminal Minds, men mina tankar var på helt andra håll. Tog upp mitt indian-varg-broderi igen, det var gott för själen.

           

Dessa kvinnobroderier är läkning för mig. Starka, glada, vackra kvinnor!



Kom isäng alldeles försent, men jag behövde tiden till mina tankar. Janne är på Sanda, Jens och Sandra i Nacka, Bekki på A:s land och Monica la sig tidigt för hon skulle jobba idag. Själv har jag "bara" sommarcafé i Hagsätra att passa idag och det är mellan 15-17 så jag kunde ta sovmorgon, men undantag från valpkissningarna. Får se om jag orkar med anmälan till Patientnämnden idag. Annars tänker jag mig nog bara en valp-promenad och kanske lite broderi idag. Packa till landet vore väl lämpligt så jag snabbt kommer ner till landet imorgon.

...och inte för jag tror på spådomar, iaf inte den sorten som kommer på Ansiktsboken, men dessa två jag fick idag var uppmuntrande:

On this day of your life, Gunilla, we believe God wants you to know ... that when you need some energy and inspiration, step outside.
	Touch the Earth with your feet, lift your face to the sun, breathe the air, listen to the birds and the wind through the trees. Glory in the creation that surrounds you.

Idag för två år sen kläcktes vår lilla Ragnar, det var en fredag och midsommarafton. Nu är han en busig tonårsgrabb med massa hyss för sig!


smakar Philadelfiaost... inget vidare..

                     
                      inspekterar porslinshyllan


visar hushållsrullen vem som bestämmer ;O)

                    
                     kelar med mammas fingrar


hjälper till att sy ihop en stickad tröja

                
                 kontrollerar att ögonen är ordentligt fastsatta :D


ostbågar är gott!

Kom hem sent igår, körde via Tumba och hämtade madrass och sånt Jens inte kunde ta på cykeln, han och Sandra hade sovit hos Viktor och Sarita. Både Ragnar och valpen fick komma ut där och röra på sig en stund. Valpen köde vi rejält med så han skulle sova gott. Kom i säng efter midnatt.

Gick upp vid 9.00... och trots att valpen vägrade gå ut och kissa när jag var uppe kl 05.00 så hade han inte gjort på sig!!! Idag åkte jag på hembesök hos en äldre kvinna jag haft en del med att göra innan jag blev sjuk. Hon har gått igenom mycket sen jag såg henne sist... och det kändes i hjärtat när hon stod på balkongen och vinkade efter mig när jag åkte därifrån efter två timmar.

Hemmavid värmde jag köttfärspajen som verkar är både dryg och hållbar, den var fortfarande lika god. Tog ut hunden en promenad, plockade kilovis (lätt överdrift, men bajspåsen blev mycket fullare än när jag plockar efter valpen!) med rådjursbajs på tomten som verkade vara hur smarrigt som helst. Jag fattar inte vad som går i den där lilla valpmagen... igår plockade jag cigarettfilter ur munnen på honom, men snuset hann åka ner i magen innan jag hann ifatt honom. Det ska ätas pinnar, kottar, tuggummi, sniglar och myror är favoritföda... det enda som han inte riktigt gillat i den kontrollerade mathållningen är räkor, dem lekte han med som om han vore en katt.

Nu är jag nyduschad och ska strax iväg till Färingsö för att träffa några diakonpolare.

...som Janne säger. Regnet öser ner och vi kurar inomhus. Har varit en sväng till Karlssons för att köpa nåt, minns inte vad längre för Janne köpte kläder åt mig för över 1000kr. Jag behövde det verkligen, och det var t.o.m lite kul att stå där i provhytten medan Janne kom med än det ena än det andra. I slutändan åkte vi därifrån med tre tjockare tröjor, ett par piratmjukbrallor, två tunikor, ett linne, en kortarmad kofta och ett par JEANS... till mig alltihopa! Jeans har inte jag haft på 10 år! Jag får väl köra med dagens outfit ett par dar nu :O) ... kanske får jag en massa modeläsare då :D

Lite bilder:

Janne tyckte gårdagens bild på de råa laxbitarna såg läbbig ut, blev denna bild bättre?

           
            Myspys i solen, bild från igår.


Ragnar håller koll!

         
          Valpen har snott en hasselgren från Ragnar


Får jag inte sova i soffan ska jag komma så nära som möjligt iaf!

Skurarna kommer och går, två åskväder har dragit över, blött ute och trötta djur. Ska så småningom försöka packa mig ut i bilen och ta mig hem, Janne blir kvar på landet

Fredagen har passerat lite lugnt. Jobbet två timmar och terapin i en... vilket bara handlade om FK kontra ÖPS och min självpåtagna medlar-roll som jag nu hoppat av. Jag anmäler ÖPS till Patientnämnden och sen får FK och ÖPS sköta sina kontakter med varandra och med mig enligt eventuella rutiner de har eller borde ha... Jag kan inte göra ett skit åt nånting mer känns det som, det får ha sin gilla gång. Carpe Diem, egentligen det enda vi kan göra. Efter en lugn eftermiddag hemma for jag ner till Sanda.

                

Idag tog vi en ordentlig sovmorgon, sen har vi egentligen bara tagit det lugnt. Janne har inte snickrat idag, han har grillat baconinlindade laxbitar och så bjöd vi in grannen på middag. Tittade på "bröllopet" gjorde vi....

                

....förstås höll jag på att säga. Har inte tänkt så mycket på det tidigare, men nu blev det på nåt sätt självklart. Är så trött på media, alla kategorier, men jag gillar ändå vårt kungahus. De är bra representanter för Sverige, inga skandaler... och tänk vad tråkigt om vi bara hade typer som Göran Persson och  Fredrik Reinfeldt som representerade Sverige, fy för... säger jag bara!

Dagen kommer nog fortsätta som den börjat, i lugnets tecken. Ragnar har varit ute en stor del av dan och nu sitter han och tjattrar till bröllopsmiddagens sorl på TV:n. Igårkväll somnade han på min axel och när jag hade satt in honom i buren hoppade valpen strax upp på min axel.. nån sorts trevlig kamp om min gunst pågår :O)

              

Vovvsingen har oxå levt rövare, jagat mygg, skällt på förbipasserande folk, lyckats undgå mina och grannens försök att avlägsna en fästing. Nu har han somnat i sin väska i vardagsrummet medan Janne och jag slö-glor på TV:n

Det har verkligen varit upp och ner i två dagar nu. Ska försöka sammanfatta det på nåt vettigt sätt.

Igår - började dagen på Södertörns tingsrätt dit jag var kallad som huvudvittne i ett mål som handlade om "vårdslöshet i trafik". Det tog inte så många minuter och jag valde att gå därifrån och inte lyssna vidare på rättegången så jag vet inget om utfallet. Åkte hem och hämtade valpen och åkte hem till Su. Hennes mamma var på besök så vi fikade i trädgården innan vi åkte till Sockenplans Thai och åt lunch. Sen åkte jag hem med valpen och bytte till långbyxor, tillbaka till Su och hämtade upp henne, så åkte vi till sommarcafé i kyrkan. Olle Carlsson från Allhelgonakyrkan var dagens programpunkt och jag har nog aldrig sett så många människor i församlingssalen! Vi var över 100 stycken så vi fick meka in fler bord och bar ut stolar ur förråden... det var skönt att jobba och få vara lite praktisk för strax innan jag kom till jobbet fick jag tag i försäkringskassan. Min handläggare där talade om att hon fått ett meddelande från öppenpsyk att de behövde mer tid och att hon skulle vänta ytterligare några veckor innan hon tog upp mitt ärende. Kommer inte intyget bedömer FK:s medicinska grupp (?) ärendet iallafall... men jag skulle få sjukpenningen ett tag till. Dessförinnan hade min husläkare ringt att jag hade för hög D-vitaminhalt i blodet samt att fosfat och natrium var för lågt så han skulle skicka ny remiss till endokrinolog samt till nåt ställe där jag skulle kolla bentäthet för att se att jag inte börjar bli benskör. När jag kom hem efter jobbet lyssnade jag av telsvar och då hade min rara BA på öppenpsyk (nu var jag alltså jätteironisk) ringt att de inte kan prioritera mig så jag ska få en tid 2 september för att gå igenom FK:s frågor ... men om jag hade medicinska problem kunde jag ringa dagjouren för nu gick hon på semester. När jag hört det meddelandet började det tjuta i öronen, jag fick tunnelseende och jag hade svårt att svara på Jannes frågor om hur det var med mig. Efter en stund fick jag ur mig att jag kanske behövde åka in, men så frågade han om jag druckit nåt vilket jag inte kom ihåg så han hämtade ett stort glas Cola. Det blev lite bättre, sen tog han ut mig på Grekisk kolgrill för att få nåt i magen... men jag hade svårt att få ner nåt och sen mådde jag illa hela kvällen. När jag sen skulle kolla datorn pajade den... då fann jag för gott att gå och lägga mig.

Idag - Två timmars djur- och Guggelutt- ompyssling innan jag åkte till jobbet till 10.00. Fixade lite. Kollade av diakonins telsvar och bokade in ett hembesök nästa vecka, ringde Patientnämnden och blev lovad att bli uppringd under em. Mötte upp Jens på parkeringen, åkte hem och slängde i mig nudlar, greppade valpen och så åkte vi in till Roslagstulls djurklinik för att vaccinera och chipmärka honom. Han var inte så samarbetsvillig men det gick med hjälp av en erfaren syrra som kunde ta ett bra grepp på honom... sen fick han godis och beröm medan vi fyllde i diverse papper. När vi kom hem ringde Patientnämnden och jag berättade i stora drag på fem minuter. Hon tyckte inget lät klokt (och visst, jag betvivlar själv att jag blivit behandlad som jag blivit, (finns lite att läsa här och här och här) det är för absurt på nåt sätt) ... men om inte jag öppnar käften, vem gör det då? Tänk om det finns fler som mig därute som blivit beroende av psykiatrin mot sin vilja? Jag kan ju bara vända mig dit för att få råd och nya recept på antidepressiva, en eländes-tablett som man måste trappa ut försiktigt under läkares tillsyn, läkare som inte existerar. Om jag visste vad jag gav mig in på i mars förra året när jag tillät mig bli övertalad om att prova... då hade det varit bättre och fajtas mot depressionen utan dem, för detta har varit den mest kränkade resa jag gjort. Sen satte jag igång med Tinas Köttfärspaj till mig och Jens, den blev god och mäktig så det finns mat för flera dagar nu! Snart kommer Rickard, Bella och Justin. Rickard ska se om han kan göra nåt åt datorn som pajade igår eller om den är total-kraschad...

....fortsättning följer väl så småningom ...

"Därför säger jag eder: Gören eder icke bekymmer för edert liv, vad I skolen äta eller dricka, ej heller för eder kropp, vad I skolen kläda eder med.  Är icke livet mer än maten, och kroppen mer än kläderna? Se på fåglarna under himmelen: de så icke, ej heller skörda de, ej heller samla de in i lador; och likväl föder eder himmelske Fader dem.  Ären I icke mycket mer än de?  Vilken av eder kan, med allt sitt bekymmer, lägga en enda aln till sin livslängd? Och varför bekymren I eder för kläder?  Beskåden liljorna på marken, huru de växa: de arbeta icke, ej heller spinna de; och likväl säger jag eder att icke ens Salomo i all sin härlighet var så klädd som en av dem." (Matt 6: 25-29)

Somnade vid 22-tiden igår, drömde mardrömmar, segade upp vid 7 och kom iväg till mässa och personalmöte. Fick visa nya diakonen runt i lokalerna innan jag åkte hem. Tog en prommis i skogen med vovvsingen, pratade lite med Monica och Bekki innan jag tog stavarna och knallade till pendeln och terapin. Sen direkt till ReAgera som faktiskt gav mycket idag. EN förändring i taget är mer effektivt än 100 på en gång med ett misslyckande som följd. Klokt va? Sen är vardagsmotionen den viktigaste, att röra sig så mycket man har möjlighet till under dagen är effektivare än 40 minuters löpning på kvällen. Musik i mina öron! Helt plötsligt låter det som om t.o.m jag har möjligheter att lyckas! Knallade hem med mina stavar, frös som en tok för vädret hade försämrats ordentligt sen jag gick hemifrån, men jag lever bara i stunden f.n. Har inte ens kapacitet att tänka mig att vädret kanske försämras! Allt som finns är bara nuet. Rätt skönt faktiskt!

Linnéa var här med barnen, de var och hälsade på Monica. Mysigt att träffa dem, men ack så trött jag är. Tack och lov att de utan mankemang accepterar att jag lägger mig i soffan.

Min BA ringde idag och mindes inte vad vi sagt sist, men efter att ha bläddrat i mina journaler kunde hon konstatera att det intyg FK begärt in från dem före 1 juni inte var skrivet och ännu mindre skickat... Jag sa bara att jag har beviljats sjukpenning till 20 juni så det var ju fint, känn ingen stress eller så. Hon skulle ta kontakt med en annan läkare imorgon och sen ringa FK för att förklara. Tydligen ska den läkare som skriver intyget till FK träffa mig, men de har ju så mycket att göra på öppenpsyk så det har inte hunnits med. Jaja, jag är ganska luttrad vid det här laget. Inte ringde min läkare igår heller. Nån från VC ringde idag när jag var på terapin, kan ha varit han, men har ringde inte upp igen, inget besked på telsvar heller. Jag jobbar mina 25% nu iallafall så det är ingen brådska längre. Inget spelar nån roll liksom, hela min tillvaro hänger i luften innan jag får besked om vad som händer, vad FK beslutar, vad lever- och njurproverna visar, hur blir sommaren, semester eller AF? Nåja, deppa orkar jag inte, jag är för trött, allt reder sig. 

             

Sov illa, vaknade med svullet fejs. Gick till jobbet ändå. Hade hela bordet fullt med papper som jag ville få bort. Åkte sen till Hagsätra och köpte frukostfrallor till de svältande teensen innan jag fortsatte till Sockenplans Thai och lunchade med Lotta. Sen hem, köra ut Jens och Sandra till Nacka innan jag däckade i soffan en stund. Bekki är på filmkväll hos en kompis, Monica kommer hem så småningom efter att ha haft en ledig dag, Janne har jobbat med båten och har vikt kvällen åt att meka våra båda kamremslösa bilar... och doktorn som skulle ringa halv tre ringde inte.

Hittade två bilder från augusti 2004... Har alltid gillat små hundar. I synnerhet vavvor och pappisar.


Min kusins chihuahua-valpar. En svart långhår och en vit korthår, ändå bröder! (aug 2004)


Emma RIP. Mitt lilla hjärta!                               Det finns en klar likhet!!! Vi får se hur 
(aug 2004)                                                      han kommer se ut när han blir stor... (juni 2010)

Jodå! Kissarna hade blivit större och börjat ändra färg. Choklad, blå och tabby gissade grannen på!


                    
                     

                 

3,5 vecka är de nu, får se vad som händer till nästa gång :O)

Tog en extrem-lugn dag för att orka kvällen... jag menar, hur ofta blir en sån som jag inbjuden på ROCK-FEST? Vi var ett litet gäng, födda på 60-talet, som träffades hemma hos en kompis som är ihop med basisten i Magnum Bonum. Vi knallade över till Fullersta Bio i Huddinge och minglade en liten stund innan FINE 59 drog igång. De var ett gäng gamla kompisar från Huddinge som satt ihop ett litet band, varav Perre var basist... och vilket drag! Sångaren var 62 år (säger ryktet) och han höll igång som värsta Tina Turner! Det var urkul! 

               
                
                 En annan "gammal" kompis träffade jag oxå.

Men som vanligt, allt kul har ett slut och ganska snart efter konserten lämnade lämnade Janne och jag efterfesten och åkte hem. Jag mår ju inte alls bra f.n, men detta ville jag så gärna göra.

Bekki var på konsert i stan. Hon hade lyckats få gratisbiljetter till Missy Elliot och kom hem nångång fram på småtimmarna, men då sov jag sen länge. För första gången i mitt liv (tror jag) har jag somnat ifrån en "unge" som inte kommit hem. Bamse-Kisen hade fått följa med Jens och Sandra till Tumba där han lekt som tokig med en liten Chihuahua-tjej (se tidigare inlägg).

Denna söndag började sent för min del, ont i huvudet och ont i kroppen, men det var det värt! Håller på att laga middag nu, sen ska jag gå in till grannens kattungar och se om de växt sen sist.

              

När morsan var på rock-fest rockade Bamse/Kisen loss med Lea

Nu är det dags att börja återkomma till livet igen. "Stormen" är över och jag har fått vila och sova. Idag har jag t.o.m varit ute på en promenad med Bamse/Kisen, vi gick upp till centrum och köpte fågel- och marsvinsfrö för han var så himlans vild och busig på morgonen. Träffade en granne som varnade mig för alltför långa prommisar när han är så liten (12 veckor nu). Större hundar kan få höftledsproblem innan de växt färdigt, men vår valp är ju mer vild än tam... och så lätt, inte två kilo ens. Men jag ska kolla upp det, för om han är för liten för att motioneras så måste jag veta hur jag ska bete mig när han blir understimulerad. Idag fick jag jaga honom genom huset och fick tillslut tag på honom under terrariet, sopade ut honom med sopborsten i ett moln av agapornis-fjädrar ... då hade han hittat en begagnad tops på toan, jättegott, men jag gav mig 17 på att den inte skulle ner i valpmagen för det kändes värre än öronproppen förra helgen. Vi har annat valp-godis som dessutom är nyttigt!

                      

Sen slogs vi nån minut huruvida selen skulle på eller inte, men när den väl var på var han jättenöjd och traskade så glatt bredvid mig hela vägen till och från centrum. Hundar, människor... och alla dofter, han var överlycklig. Nu sover han med en Dentastick som han fick på zoo, mycket bättre än begagnade örongrejor för människor!

Annars har dagarna flutit på sen sist. Jag är fortfarande helt slut och det tar nog några dagar, förhoppningsvis inte mer än en vecka innan jag är tillbaka där jag var förra helgen. I torsdags gick jag över med hundväskan till grannarna på Sanda, vi har fått låna en av dem men har nu hittat en egen som vi köpt. Jag och Janne blev inbjudna till J och C:s dotter S studentmottagning på kvällen. Vi åkte in till centrum och hittade ett litet silverhjärta, sen sov jag i två timmar innan vi gick över igen. Det var jättetrevligt och Janne och jag blev kvar en stund efter att celebranten gett sig av på nya festligheter.

                                                       Grattis S!!!

                  
                       (Jag har tillstånd att publicera bild på den vackra studentskan!)

Satte klockan på ringning till fredagmorgon för att göra ett nytt försök att ta mig hem. Det gick utan olyckor, men det var läskigt att köra, kroppen är så mör än. Jens fick köra mig till terapin, sen följde han och Sandra med för att handla förnödenheter, det var helt slut i skåpen efter min oplanerade bortavaro. Tittade en stund på TV efter middagen, men gav upp ganska tidigt, dagens "äventyr" slet hårt.

Ungdomarna var ute till två inatt och rastade valpen när de kom hem, Monica var uppe före 7 för att åka till Brädgården så jag kunde sova till halv tio. Efter att ha rastat valpen på tomten gick jag ner och la mig i sängen med öppet fönster, lyssnade på fåglarna och stormen... Ögonen är svullna än och jag är totalt dränderad på energi, men jag har börjat dricka ProViva Mangostan och äta järn så det ska nog ge sig snart. Nu tänker jag börja promenera med Bamse/Kisen lite varje dag oxå så hoppas jag på ett bättre liv till sommaren!

               
                                        Sommar-solnedgång på Sanda

... för mina klagolåtar de senaste dagarna, men jag föll igenom helt enkelt, det händer ibland. Ibland orkar jag inte vara klämkäck ... Men idag är det ännu lite bättre, molnet i huvudet börjar skingras, humöret är bättre, kroppen vägrar lyda till fullo ännu men jag slipper nog en ev. blodtransfusion ;O) Har sovit mellan 10 - 12 timmar de senaste dygnen och nu börjar kroppen komma lite ikapp. Dock, jag avbokade veterinären idag och sjukskrev mig resten av veckan för jag vågade inte sätta mig i bilen igår. Vi får se ikväll eller imorgon, nu har det vänt iaf och den känslan är nästan euforisk efter en rejäl pärs! Nu är det snart dags att spotta i nävarna och ta nya tag.

                     

Har fått tid hos kvinnodoktor i augusti och en ursäkt från öppenspyk. Min BA tyckte jag skulle stanna hemma resten av veckan eftersom jag mår så dåligt och då jag senast fredag bör få svar på de utökade kalium-natrium-testerna eller vad det var. Njurar, lever och bisköldkörtlar var det iaf, sen ska hon ringa mig på tisdag så får vi se om jag ska öka medicindos. Tröttheten, segheten och molnet i huvet kan hänga ihop med det... eller blodförlusten, för det är ju värre än vanligt denna gång. Om det inte är slut imorgon måste jag nog åka in till sjukan för att kolla läget, mer än en liter har jag förlorat iaf.

Nå, hormonerna har lugnat sig lite så jag tog Kisen och följde med Janne till Eskilstuna för att köpa en rottingmöbel till uteplatsen. Jag och valpen satt i bilen, men det var skönt att komma ut lite iaf.

           

I övrig idag har jag suttit ute, insvept i fleece och tittat på Janne och smågrabbarna. Ragnar har suttit på sin gren och gjort konster, Kisen jagar sina leksaker och mina tår, sen sover han en stund.

          

                      
                    


Finns väl inte så mycket mer att säga. Tack och lov att jag har Janne, säger jag bara!

Vill inte skriva blogg idag, fattar inte varför jag gör det... Finns inget att säga. Ömsom legat på sängen, ömsom suttit ute och tittat på Janne som det varit full fart på. Ragnar och Kisen har i stort roat sig själva. Janne ställde upp en gren som Ragnar kunnat klättra runt på och bita i, Kisen är nöjd om man drar lite i hans leksaker och kastar iväg dem, sen kissar han och går och lägger sig. Mmonstret är värre än vanligt vilket ger grå moln i huvet, har iaf kommit mig för att leta reda på en ny doktor på det området i hopp om hjälp. Öppenpsyk har fått sig en skrapa igen, en psykiatriker som hade jouren idag har lovat ringa imorgon men jag ska försöka få byta instans till Ersta, sen ska jag anmäla dem för patientnämnden. Inte nog med att man mår dåligt och att det är en jobbig situation att behöva söka hjälp i psykiatrin, man blir ju 10 resor värre av att ha kontakt med dem...eller rättare sagt vara tvungen att försöka få kontakt med dem för man måste. Om jag var deppig när jag tog kontakt så är jag väl nära både schizofreni och att bli bipolär nu. Hade jag sökt hjälp och betett mig som jag gjorde idag för 30 år sen hade jag nog hamnat på Långbro. En sak är säker, om jag nån gång mer i livet kommer att ha klienter som har med psykvården att göra så kommer jag tro vartenda ord de säger, för har man sökt hjälp där så tar det tid att få nån sorts självkänsla tillbaka. Nu ska jag inte prata skit om psykvården i Sverige, men vår sida stan är under all kritik. Antar att jag ska ge mig en klapp på kinden nu och tycka att jag är duktig som engagerar mig i något. Nå, huvudvärken har gett sig och ersatts av grå moln, illaående och mensvärk består...

Post-traumatiskt stress-syndrom och utmattningsdepression ska tydligen vara närbesläktade har jag hört... varför jag kom och tänka på det vet jag inte. Jag kallar mig stress-allergisk iaf. Janne ville inte att jag åkte in till Strängnäs själv så han körde mig. Vid Willys gick vi in på Solberga café och han fick i mig en räkmacka och bubbelvatten, sen kändes illamåendet lite bättre. Vi gjorde vad vi skulle och åkte hem igen. Sen har jag legat på sängen och först nu har jag tagit tag i nån form av matlagning. Har messat två arbetskompisar att personalutflykten imorgon är tveksam för min del...  Jag måste sluta känna skuld så snart jag måste återbuda nåt... det är i slutändan bara jag som blir lidande när jag tar i för hårt och oftast är det "de tyckande människorna" som man ändå inte kan tillfredställa. Vad är jag rädd för? Att ingen ska tro mig när jag säger att jag mår dåligt? Och man jag inte blir trodd, vems bekymmer är det då? Vad är det för en känsla av en innebende skolkare som jag bär med mig? Vad är det som gör att jag inte är god nog i mina egna ögon? Kanske för att jag "inte gör rätt för mig" utan liger på sofflocket och gnäller...

Drömde konstiga drömmar. Bl.a att jag tvingades att steloperera ryggen genom att man förde ner ett stålrör genom hela ryggraden på mig, och jag sövdes inte! Vaknade flera gånger, mensvärk, huvudvärk, illamående. Janne kom ner till Sanda vid 8-tiden imorse efter sitt nattpass. Jag vaknade "på riktigt" vid 10.00, tvingade mig att äta lite frukost och gick sen över till C och Kisens föräldrar. Det blev en trevlig stund, mitt taskiga mående till trots. C och jag pratade, hundarna rusade och busade.


Farbror Bertil

                      

Gick hem en stund efter 12.00 för att väcka Janne, huvudet sprängde, illamående. Janne hade precis vaknat och jag la mig i sängen och försökte låta bli att grina. Vi pratade och jag är så tacksam över att jag har honom. Det är liksom så lönlöst att försöka analysera vad som händer, det händer skit så ofta. Varför mår jag så illa nu då? Varför kommer Mmonstret med bara drygt tre veckors mellanrum? Ska det aldrig ta slut, jag har haft det i 36 år nu, räcker inte det? Jag har nästan aldrig i mitt liv haft huvudvärk, varför får jag det så ofta nu? Är det spänningar inför framtiden, FK:s beslut osv? Har jag tagit i för hårt med arbetsträning, diet-klinik, terapi och ett levande privatliv. Hjärn-tumör?

Ögonen är svullna, men jag känner inte av nån allergi, svullanden beror väl på Mmonstret. Min nya BA på öppenpsyk har inte hört av sig på snart en vecka, jag har pratat med flera om myom och ska nog försöka söka en annan läkare på det området för om jag slutar med "det där" snart vill jag operera bort livmodern, jag ORKAR inte med det här. Och varför ska det vara så himla krångligt att få ställa en fråga till en psykatriker om medicin? Ska det vara nödvändigt att gå via BA som inte verkar ha tid för ettt 2-minuters samtal? Fy faro, vill bara skrika rätt ut! Det känns som om min omgivning börar ge upp om mig... och jag oxå. Men efter regn kommer sol, det blir nog bättre imorgon. Jag ska duscha och åka in till stan och köpa blöjor. En timme i taget!

                     

Efter middag och lite chill inomhus tvingade jag en småsur Ragnar ur buren. Jag vet inte om gojor kan vara svartsjuka, men nåt är det! Nu fick han sitta själv med mig ute en bra stund innan Kisen kom utsläntrande efter en rejäl tupplur inomhus. Han var ordentligt trött efter röjet hos sina föräldrar. Killarna är nyfikna på varandra men jag törs inte låta dem närma sig varandra hursomhelst. Nu ikväll var båda rätt loja efter värmen så det gick faktiskt jättebra. Tyvärr kunde jag inte fota dem när de pussades näbb mot nos, då var jag alldeles för upptagen med att vara vaksam på eventuella utfall, men lite andra bilder fick jag istället.


Mamma håller koll på ena busen!

                 
                  Andra busen låtsas ointresserad...


Gojan snor en hundtuggis!

                   
                    Valpen snor en leksak från gojan...


Närmre och närmre...

                 
                  GOT YA...!

Som ni förstår hittar jag på lite historier utifrån de bilder som blir bra, men bilderna talar ju för sig själva oxå, även om jag manipulerar ordningen. Nåt kul ska ju jag ha oxå ;O)

Kvällen har varit underbar. Efter den extrema hettan blev kvällen behaglig och jag satt ute med killarna till halv nio. Ragnar har betett sig annorlunda mot vad han brukar härnere och jag tror Kisen bär en del av skulden till det. Ragnar har börjat dra mig i håret. Det är faktiskt rätt mysigt, killar lite skönt sådär, men han har inte betett sig så förut. I vanliga fall brukar han sitta och slappa på mitt knä eller på min axel, ikväll har jag varit rena motorvägen för honom, han har kutat fram och tillbaka över hela mig, hoppat över på buren, sprungit en sväng på golvet, fram och tillbaka, upp och ner...

           

Har precis satt på TV:n, "mitt i naturen förstås". Ragnar röjer i sin bur men Kisen har gått och lagt sig. Vi får se om jag får ut honom på nån mer kissning ikväll. Imorgon ska han få hälsa på sina föräldrar en stund igen :O)

           
           Kisen på kiss-hyllan :O)

Till sist vill jag påminna om Therese Rojo Johansson. För ett år sen inatt blev hon bragd om livet av en jämnårig kille i samma skola. Ungdomarna håller en minnesstund inatt mellan kl.22-00 för henne på platsen där hon var på sin sista fest.

Oj vad solen gassar idag! Vaknade till vid halv sju och satte upp valpen på "hyllan", en rabatt i terassen utanför dörren som han inte kan rymma ifrån. Han kissade så lydigt. Sen gick han ett varv under min säng innan han la sig i korgen igen, där har han (vad jag vet) tillbringat hela natten. Inget kiss och bajs på golvet när jag gick upp strax efter nio heller. Mäkta stolt valp-mamma (nu kissar han väl hur mycket som helst inatt, förra gången jag skröt trampade jag i skit morgonen efter). Efter en lugn morgon knallade jag över till C. Kisens återförening med sin mamma, pappa och taxen Bertil var go´ att se. Vi tillbringade många timmar i solen på deras tomt.


Gos med pappa Hugo

                  
                    Bus med mamma Chloe och pappa Hugo


                 
                  Gos bus gos bus gos bus gos bus...


              
               Familjen posar!

Men hur det än är så är han väl min hund nu, för när han ville vila la han sig hos mig, och när vi skulle gå hem följde han med utan krusiduller.

             

Ragnar var glad när vi kom hem sent omsider. Han har suttit ensam flera timmar. Dock ville han inte gå ut i hettan, han sitter så nöjd inomhus vid fönstret och tittar ut. Kisen ligger vid mina fötter... och solen får väl gassa ensam ett tag till innan vi går ut och njuter kvällens svalka istället.

Natten var lugn men jag hade svårt att sova. Låg och lyssnade på de små kickornas andetag och lät tankarna fara. Gick upp med dem en stund före 8.00. Full rusch kan man lugnt säga. Frukostar till människor och alla djur, kissningar, blöjor, påklädning, koppeljakt, packa lämpliga tillbehör för en centrum-prommis med hund och ungar, gjort på två snabba timmar!


Gomorron, Kisen! Får jag komma in?

           
            Ängla var snabb att dela med sig, mommo nästan lika snabb att ta bort!


Puss puss puss puss puss puss               Pajarna får oxå frukost!

Promenaden till och från centrum tog sina modiga två timmar den oxå. Mycket kan gå fel när man är 2,5 år och vet vad man vill men en bestämd mormor nobbar, men jag tog det med ro. Det är ändå ett förtroende när en liten tjej kan trotsa sin mormor, då är hon trygg, tänker jag. Ängla och jag rök ihop flera gånger och det har aldrig hänt förut. Dessutom är det svårt att gå fort fram med världens sötaste valp som inte är koppel-van. Vovven trasslar in sig och hur många främlingar som helst stannar och vill prata. I synnerhet äldre damer och småbarnsfamiljer som tycker det är en ursöt kombination, småbarn och  valp, modell pytteliten!


                    

Men vi kom fram till zoo tillslut. Där fick Kisen, Ängla och Thyra hälsa på Vilda!

         
                             
              
               De trötta små delar vagn på väg hem efter promenaden, Ängla håller hårt
               i påsen med Kisens nya leksaker!

Hemma igen blev det lunch och Thyra-nattning. Ängla kom på att duscha var kul, så hon duschade för fjärde gången sen hon kom igår medan jag nattade Thyra utanför i vagnen. Sen blev allt tokigt. Ängla var trött men ville inte sova så eftermiddagen blev lite seg. Desto större blev glädjen när mamma och pappa kom!

Jag packade och kom sent omsider ner till Sanda. Hade ingen brådska, var trött så jag tog det lugnt. Nu har jag installerat mig och grabbarna härnere. Ragnar sover, Kisen ömsom sover, ömsom leker med de nya sakerna Ängla och Thyra valde ut åt honom på zoo. Har valp-säkrat huset efter att Kisen började vistelsen med att äta upp en av Jannes hörselproppar som ramlat under sängen. Jag krälade och kröp, lockade och gapade, men han var för nätt och för snabb för en kärring som fastnade med arslet och inte kom in längre under sängen. Han skuttade lätt åt sidan och jag såg hur den oranga skumgummibiten försvann ner i minivalp-magen. Försökte först ringa veterinär men fick inte tag i nån, efter att ha rådgjort med Janne gav jag honom lite gott-gott att äta så den oranga hörselproppen inte skulle passera den pyttelilla tarmkanalen ensam. Nu får jag kolla hundbajs det närmaste dygnet.

                       

Sen fortsatte det lilla vidundret att käka stolsben, att locka med smarriga hundben och roliga leksaker hjäpte inte så mamma tog i med hårdhandskarna och gned in cayenne-peppar på alla stolsbenen i köket. Han bet, han drack, han bet, han drack ännu mer... nu hoppas jag att jag vunnit den kampen, 1-1 står det isåfall mellan valpen och matte. Nu ska det bli spännande att se hur natten blir med valp i samma våningsplan! Hemma sover han uppe och vi andra nere. Knyter mig gör jag nog så fort solen försvinner bakom träden, innan dess ligger solen på för skarpt.... lite TV kanske?

Jag tror jag låter bilderna tala. Först har vi varit på studentuppvaktning! Kisen var med förstås!


Lite Paris Hilton över det hela?

                 
                  Han föredrog väskan framför t.ex filten när det blev rörigt på skolgården

                  
                  Men vi var inte där för att visa upp hunden utan för att gratta kusinen
                  som tog studenten!!! GRATTIS!


Jag har inte fått lov (än) att publicera bilder så jag tog med lite anonymare bilder.

        
         Man kan ha kul med alkohol på flera sätt!


Alkoholmissbruk???

Ikväll är Linnéa och Matte på fest hos Bella som fyllt 25 år. Ja, inte bara dom utan alla barn i vår familj... Två av barnbarnen tillbringar natten här och det är angenämt. Vi har haft brak-taco-middag där Jens, Sandra, Sarita, Victor, Rebekka, Janne, Thyra, Ängla, jag och mina föräldrar deltog. Sen gav sig alla mellan 17-20 år iväg, Monica och Linnéa åkte i förväg för att förfesta lite med Bella.


Mommos glada lax                                      Ängla älskar "Hitta Nemo" så hennes pajar vistas
                                                                 gärna i platspåsar.

Thyra äter fortfarande penicillin, men handen ser mycekt bättre ut! Ängla har köpt pajar (hajar översatt från Ängla-språk) på Fjärilshuset där de var igår. Hon köpte oxå en "butterfly-feeder" som present till mig. Den ska jag ta till Sanda och rapportera om alla fjärilar som jag vill ska komma och svärma runt den!

              
               Ängla hjälper Janne att vila inför nattpasset!


Sista kvällsrastningen!

Nu sover alla gott utom jag, dvs av oss som är hemma. Janne har åkt till jobbet och ungdomarna festar nog ett tag till.


Thyra i sin resesäng                                   Ragnar med hundknuten under vingen


Ängla i mommos säng                                  Pajarna i moffas säng, var och en fick 
                                                                  en gonattpuss av Ängla!

       
           .... och lilla Kisen i köket.

Jag ska knyta mig oxå, man vet aldrig när småttingarna vaknar!

Trampade i en hundskit i köket imorse... jag skröt väl för mycket om Kisen igår ;O) Skrubbade fot och golv med våtservetter, himlans bra uppfinning det där...våtservetten alltså, massor av användningsområden härhemma! Så trött att jag höll på att tappa balansen när jag gick ut med honom... klockan fyra imorse gick det bra, men klockan sju snurrade hela världen och jag höll på att ramla in i vår amerikanska haggtorn. Ushiamej! Den är stickig som bara den och har punkterat mer än en fotbll och ett antal cykeldäck i sina dar...men den är mäktig!

Sonen kom hem från Nacka bara för att köra mig till jobbet... och det var väldigt onödigt konstaterade vi båda, men min gärna är slut, den står i stand-by-läge för det mesta känns det som. Han skulle sova hemma inatt men ångrade sig så det blev en lång väg för att köra mig ett par kilometer. Det blev 3,5 timme på jobbet varav 3 ägnades åt möte i diakonin. Vi jobbar med att uppdatera församlingsinstruktionen och det är ett spännande arbete. Huvet hängde med längre idag än vid senaste 3-timmarsmötet, ännu en seger över ohälsan.

Janne hämtade mig från jobbet och körde ut mig till Sköndal, han skulle till jobbet men tog en omväg för min skull. Jens behövde verkligen bilen idag och jag behövde röra mig relativt snabbt. En härlig lunch på Stora Sköndals restaurang med en mycket god vän som numera jobbar på högskolan. Sen hämtade Jens och mupparna mig.


Solero och Blue Moon                  Tova, Bagheera, Drutten, Esmeralda och Kautchuk


Ragnar provsmakar en ickeäkta blomma    Moi och en lakritspuck!

Eftermiddagen har jag tillbringat ute med mina djur: Solero, Blue Moon, Ragnar, Bagheera, Tova, Drutten, Kisen, Esmeralda och Kautchuk. Ragnar har badat och Kisen har skitat ner sig så han fick oxå duscha idag oxå. Bekki och jag satt ute och åt och jag såg att han började gräva i Jannes jordgubbsland... men hallå, hur mycket kan en valp, modell pytteliten, hinna tänkte jag och åt upp innan jag avbröt honom... jag får skylla mig själv!

                    
                     Ragnar i sitt badkar


Gräva gräva gräva gräva......

                    
                    Ooops...busted...!


Bistra miner från båda håll...                     ...inte är han uppkäftig i blött tillstånd ;O)


Varmt och gosigt i handduken                           Ragnar beskådar förödelsen


Slutkörd och nästan ren valp vilar ut efter äventyren

Alla mina timmar utomhus med djuren är läkedom för själen. Jag kan bara vara och låta tankarna löpa dit de vill. Yrseln har kommit tillbaka, det hugger i vänster sida och det flimrar för ögonen, men jag orkar inte längre bry mig. Det är alltid nåt som är bort i tok. Att bara få vara är vilsamt. Handarbete klarar inte ögonen just nu, dessutom är huvudet alldeles för trött. Djurens sällskap räcker långt, de ställer inga krav på mig, vi bara sitter/ligger och fångar dagen, olika varelser tillsammans i Guds fantastiska skapelse.

Om man bortser från valp-rastningarna... så gick jag upp kl 10.00 imorse. Måste säga att lilla Kisen är jätteduktig! Det är sällan han gör på sig inne och står dörren öppen går han ut och gör både 1:an och 2:an antingen i tuijan eller häcken. Jag tror han är jätteklok! Och idag har han gått i selen, den var mycket bättre än halsbandet, han är verkligen en otrolig valp och bara 11 veckor blir han imorgon!

Nå, efter frukost stack Janne och jag fick ett litet ryck. Tvättade slut i tvättkorgen, vek 80% av tvättberget, skakade alla hundfiltar, dammsög övervåningen, badade Kisen.

              

Jag duschade honom i svalare vatten idag och han stod helt still! Förra gången försökte han springa all världens väg, men denna gång verkade han njuta.

Eftermiddagen tillbringade jag ute med alla djuren. Kisen är nyfiken på allt och alla.


                        

Har gjort nåt galet kul igen. Ringde Tjusta gård och pratade lite... om vad får ni gissa ;O) Allt för att lindra depressionen!

Bekki är med kompisar och badar i Långsjön, Jens är med mupparna på Sundby Gård, Monica vilar i soffan efter ett pass på Brädgården. Jag ska läsa igenom några dokument inför ett möte imorgon, en timmes läsning och 3 timmars möte imorgon blir onsdagens och torsdagens arbetstimmar.

Och blåmärket blir bara blåare och blåare...

              

Minst sagt en tuff dag. Började med drygt två timmar på jobbet. Mässa, personalmöte och mobil-info ... vi har fått nya mobiler som ska synkas med Outlook och så... och vid det laget hade min gärna gett upp! Jag minns inte inloggningsuppgifter eller nåt så jag åkte hem och tänkte att det där kommer jag greja när jag har en admin-dag och inte har sinnet fyllt av svullna barnahänder och helg-reflektioner.

                  
                   Svårt att gå hemifrån när denna blick fastnar på näthinnan.

Tog det lungt hemma en stund, sen åkte jag till Älvsjö och ställde bilen, tog pendeln till terapin och pendeln tillbaka till Älvsjö och ReAgera. Hade inte gjort läxan - en matlista - och  försvarade mig med att det har jag gjort tidigare, jag vet vad jag gör för fel, listan stressar mig och jag är ute efter en långsiktig livsstilsförändring. Fick bra input idag och gick därifrån med en motivation för livstilsförändring, en sak i taget och slog mig till ro med att jag befinner mig i "förberedelsestadiet".

Hem, kela med valp, duscha och iväg till en kollega på middag. Hon hade ordnat en avskedsmiddag för min vikarie och det var sorgligt att ta avsked, men hon är väl värd sin pensionsledighet efter att ha jobbat ett par år extra pga min sjukdom. Det blir tomt utan hennes värme och klokskap iaf. Jens både körde mig dit och hämtade med efteråt. Han och Monica hade ordnat tacos åt Bekki som fyllde år så hon fick kalas med Monica, Jens och "mupparna" som hon börjat kalla Jens och gänget. Lite sött, tycker jag.

Kela och busa med valp, drog mig vid TV:n till Janne kom hem efter kvälls-passet vid midnatt. Mår inget vidare alls.... deppig och snuvig...

Igår fyllde min yngsta snorpa 17 år... nästa år har man inget att säga till om och barnaåren är över...


  
     

...och igår frågade hon mig om jag ville se hennes lila dildo hon fått av tjejerna i klassen...