guggelutt

Så kom vi fram till Stora Knyppeldagen, årets stora knyppelfest. Och vad gör jag? Jo, skapar lite drama förstås. När jag satt på styrelsemötet på kvällen observerade jag att mina anklar var svullna. Vartefter kvällen led blev de jättesvullna... och efter en natt då jag fick springa upp och kissa en gång i timmen mådde jag inte alls särskilt bra. Ansiktet var svullet oxå. När väckarklockan ringde duschade jag kallt och la mig en stund till. Sen plockade jag ur rummet. När jag försenad kom upp till lektionssalen syntes det på mig att jag inte mådde så bra och jag fick rådet att söka hjälp. Jag ringde 1177 och de ville att jag skulle söka akut, iallfall inom 24 timmar (dvs 12, det hade ju redan gått 12 timmar sen jag svullnade upp) för att utesluta propp eller hjärtsvikt. Men jag avvaktade en stund. Så drog Stora Knyppeldagen igång och det vällde in besökare i kurslokalerna. Det var som vanligt roligt och jag satt och bubblade och babblade, berättade om kurserna och spetsar och Guldkorns-projektet, knypplade på mitt nypon och hade trevligt. När portarna slagit igen gick jag ner och städade mitt rum och började gå upp mot torget. Jag blev stående en stund med en person som efter en stund frågade hur jag mådde och jag kan ju inte påstå att jag mådde särskilt bra, dessutom hade anklarna börjat svälla igen. Hen var sjukvårdskunnig och rådde mig att under dagen söka hjälp, jag hade tillräckliga symptom för att misstänka hjärtsvikt. Då började jag bli orolig på riktigt, ringde 1177 för att kolla vart jag kunde ta vägen och blev rådd att ta mig till akuten på Motala lasarett.

 

 

Jag gick upp till torget och kursare och andra ställde mangrant upp och tog mina pass vid dynan och kaffevagnen. Så fick jag skjuts av en kursare in till lasarettet. På vägen till hens bil ville jag ändå gå längs Storgatan och titta på knypplarna, och jag var så tacksam över att jag gick upp till Spetsmuséet dagen innan, annars hade jag missat det.

 

Jag behövde inte vänta länge på att bli tittade på av en läkare. De tog EKG, puls, blodtryck och klämde på mina ben. Anklarna var svullna men det var inget fel på hjärta och blodtryck. Sen fick jag prata med ännu en läkare och de tog blodprover - socker och proBNP, så uteslöts hjärtsvikt, propp och diabetes. Jag fick rådet att köpa kompressionsstrumpor till husbilssemestern och kolla upp om det kan vara en biverkan på min blodtrycksmedicin, dessa råd hade jag redan fått av 1177 och kursarna, och jag var otroligt lättad att det inte var något allvarligt. Och under vilan på den sköna britsen i det svala rummet svällde benen av...

 

Vi kom tillbaka lagom till festmiddagen på folkhögskolan och vi blev så väl mottagna. Ryktet hade gått så när jag kom in både ropades och applåderades det. Jag fick massor av kramar och jag fick berätta flera gånger varför och vad och hur. Det kändes lite fånigt att ha skapat en sån jättetupp av en pytteliten fjäder, men som flera sa till mig, det är bättre att kolla upp än att åka på semester och ha propp eller hjärtsvikt i bakhuvudet... eller än värre, bli riktigt sjuk på vägen. Jag fick erbjudande om att stanna på skolan en natt till, men jag ville verkligen åka hem.

 

Efter middagen fick jag med mig två kursare till bilen, jag valde först ut den breda knyppeldyna jag önskat mig (ska knyppla både sjal och adventsduk) och så fick de välja varsin av dem jag jag fick av mina skånska kompisar i onsdags. Den fjärde är fortfarande ledig för adoption. Det är alltså breda dynor med 32cm-rullar. Sen hämtade jag mina grejer från kurslokalen, kramade mina kursare (som ska knyppla en vecka till) och så åkte jag hem. Kom hem halv 11 och då hade Janne redan lagt sig, men hundarna var glada. Jag somnade på spikmattan och sov jättegott.

 

 

Idag åkte vi till Linnéa och lämnade lite djur. Alpackorna från Parken zoo fick sina människor (födelsedagspresenter till flickorna från sin mormor) medan Ragnar och Esmeralda fick installera sig i sitt tillfälliga sommarhem.

 

 

Ikväll har vi haft en galet vacker solnedgång. Ett foto kan inte återge färgerna. Kan bara säga: Magiskt!

 

Det har inte ”hänt” så jättemycket idag. Jag har knypplat Nypon. Trasslade in mig ordentligt i analysen och fick inte trådarna i nyponet att komma ut rätt i blomman. Jag visste att jag gått in med fel antal par i vardera sidan av nyponet men tänkte rätta till det i nyponblomman men jag gick bet. Gick efter några timmar och frågade en kursare som gjort analysen och fick hennes beskrivning ... och det var inte konstigt att jag gick bet på nyponet för den följde inte alls gängse regler. Knypplerskan hade löst problemen vartefter se kom och det är väl inget större fel i det. Skitsvårt att se detaljerna i finknyppling och som helhet är spetsen jättefin. Nu kom jag iallafall loss i övergången mellan nypon och blomma och funderar på om man kan göra på något annat sätt. Det vore ju kul att göra en arbetsbeskrivning som följer Sally Johanssons regler, men det kommer jag inte hinna denna vecka. Imorgon åker vi till Linköping + styrelsemöte på kvällen och på fredag är det Stora Knyppeldagen så det är nog färdigknypplat för min del. Det blir hemläxa.

 

Till lunch blev det fish and chips och till middag fick jag sällskap till pizzerian. Min skånska knyppelkompis och hennes man kom med fyra  knyppeldynor som ska få nya hem. Staden har oxå börjat pynta sig inför Stora Knyppeldagen! Jättekul att gå och titta i skyltfönstren 😃

 

Men nu: Godnatt världen 🌍

 

Idag har varit i princip en heldag i knyppling. I år ser jag till att röra mig lite mer för förra året både satt jag tokigt på flera stolar för bordet med dynan var för högt vilket i sin tur spädde på inflammationerna i kroppen. I år har jag med mig ett eget knyppelbord samt hänger med på fikaraster oavsett om jag fikar eller inte, samt att jag går upp på stan för lunch och middag.

 

Idag gick jag och en nyfunnen knypplarkompis upp till bibblan på lunchen för att se utställningen med knypplade hällristningar. SÅ häftigt! Åh vad jag oxå vill göra!!!

 

Klockan fem hade jag anmält mig till en guidad tur ... Den gav inte mig något nytt kunskapsmässigt, har gått så många guidade turer vid det här laget, men jag tycker det är trevligt ändå och det blir lite rörelse i den stillasittande knyppelvardagen. I år var vi in en sväng på Birgittamuseet och såg textilutställningen med mässhakar från 1400-tal och framåt.

 

På eftermiddagen har jag tagit 30cm Dukater av dynan och börjat på Nypon, båda från Hanna Larssons samlingar. Gick från salen kvart över nio i hopp om att sova mig lite klarare i knoppen och ögonen till imorgon inför uppsättningen av den knepigare delen av Nyponen som är ett finknypplingsmönster. Ska plocka fram mina starkare glasögon, känner att det behövs! 

 

 

Och så trädbilden... som är nästan identisk med den igår!

 

Det var lite segt att vakna kl 05.15 imorse! När jag skulle gå barrikaderade båda hundarna sig framför dörren och vägrade flytta på sig... jag tog ut dem på en kort runda, Janne skulle ta dem på en längre runda när han kom hem från nattpasset. Kom iväg först strax före halv sju  och landade i Vadstena kvart över nio. Den sista timmen i bilen var seg!

 

Hann inkvartera mig och bädda innan samlingen i aulan och kursstart. Vi har ett tema i Guldkornskursen i år och det gör den lite annorlunda mot förra året. Idag har jag knypplat 15 cm av Hanna Larssons dukater i ett gammalt fint gräddvitt lingarn. Det blir nog en bit till imorgon.

 

 

 

Och nu har en av dessa små fantastiska fåglar byggt bo i vår presenning. När jag kikade dit igår var äggen kläckta och idag smög jag tog min riktiga kamera med största objketivet när solen låg på för att få ett enda foto från behörigt avstånd. Till min fasa upptäckte jag att en av ungarna låg utanför boet och omöjligt kunde ta sig upp. Jag tog mig en ordentlig funderare... det kan ju vara något fel på ungen och man ska inte röra ungarna! Men när forskare håller på att väga, mäta och ringmärka ungar kommer ju föräldrarna tillbaka! Hur ska jag göra? När den vuxna rödhaken försvann gick jag dit och plockade upp den lilla fjäderlösa ungen och la i boet. När jag gick dit en timme senare för att titta till dem låg föräldern i boet och inga ungar låg utanför. Jag hoppas att jag gjorde rätt. Och så fick jag min bild. Jag kommer att titta till dem på håll igen.

 

På midsommarafton var maken och jag en sväng förbi sonen och bytte några ord, åkte till XXL och fick hjälp att köpa ett par riktiga vandringsdojor, sen plockade vi ur lyan för sommaren. När vi kom hem gjorde Janne iordning husbilen och vilade sen ett par timmar inför nattpasset. Jag låg mest i paviljongen och tänkte. Tänkte tillbaka på dagen innan och hur livet kan bli beroende på vilka beslut man fattar. En del beslut betyder inte så mycket medan andra har en livsavgörande effekt på flera generationer. Dessutom hade jag rejält ont i hela kroppen. Att gå 23 000 steg och en dryg mil i gummistövlar är ingen hit. När jag kom hem var fötterna så svullna så jag fick klippa upp ena stöveln, sen åkte de i soporna. Tänkte på det oxå, på hälsa, övervikt och stress. Önskar mig själv en vitaliserande semester. Hade svårt att somna på kvällen så jag ömsom låg i sängen, ömsom satt och tittade på TV eller grejade med telefonen. Det blev sent innan John Blund kom...

 

 

They came this monday and my sister went for them at Arlanda. And this thursday, the day before midsummer, my sister and I had made some plans according to their wishes, but also an attempt to make it possible for as many of our relatives in Stockholm to see them.

 

At 9 o´clock me, my aunt and cousin met them outside the room they rented. We picked up my sister and her youngest son on the way to Götgatan 85 where the two sisters we derives from lived together for a while. We went to Helgagatan and Blekingegatan where my grandmother and grandfather lived, and where my grandfathers brother and mother Ida lived... My grandfathers mother Ida and her sister Wilhelmina (Minnie, the sister who crossed tha Atlantic) kept in contact for the rest of their lifes.

 

For lunch we had waffles. We thought that eating waffles at Skansen was a very swedish thing to do. And it was very good too, and a good thing to let our legs rest for a little bit and get some sweet energy into our bodies.

 

Tisdagmorgon hade jag mottagningen och den bjöd på  en del tunga ärenden, jobbade till närmare halv sex med att få undan klient- och myndighetskontakter, springa ärenden, förbereda, kolla upp olika sommaraktiviteter och -ansvar som jag ska ha under sommaren samt avsluta. Somnade i soffan efter sista hundpromenaden... fattar egentligen inte varför jag la mig där öht. 

 

Dagen började som gårdagen slutade, åkte iväg och hade samtal med en kollega i en annan församling, tillbaka till jobbet på möte, snabbnudlar och till sist plocka undan på rummet. Vi ska få storstädat under semestern.  

 

Sen kopplade jag ner under frissabesöket. Hon brukar bjuda på fika, men idag fick jag lunch! Hon delade med sig av sin jätteportion thaimat och lycklig blev jag för nudlarna hade snarare triggat aptiten än stillat hungern!

 

... är vad jag försöker göra. En vecka kvar till semestern och jag är uppvarvad som en Duracell-kanin!

 

I helgen har jag gjort så lite som möjligt. I lördags gjorde jag i princip inget. I söndags åkte vi tii båten och satte upp båtgardinerna samt handlade hundmat, frimärken och en hårborste typ, sen sorterade jag knyppelgarner i en trådbox jag köpte häromveckan. Sovit nära 12 timmar om dygnet. 

 

Idag har jag jobbat halvdag hemifrån. Hade tänkt skriva lite men det blev bara telefon. Åt lunch med en kollega/studiekamrat i Strängnäs, sen hade jag fått tid hos läkare för att kolla upp en växande prick, ett vätskade öra och ett ömmande område i galltrakten. Resultatet - eksem i hörselgångar, ofarlig prick och nya leverprover, de var inte helt ok sist.

 

Sen åkte jag till en kollega, tillika god vän i Eskilstuna på eftermiddagsfika. Härliga timmar och läkande samtal.

 

Ikväll fortsätter jag varva ner. Vill inte ägna första semesterveckan åt att få ordning på kortisolet...

Solen dalar och kvällningen är behagligt sval. Ligger i solstolen i skuggan på altanen och tittar upp mot en klarblå himmel med två hundar på magen. Tvätten snurrar i maskinen men Ragnar fick jag lov att natta för han skrek så förjordat! Han är full av hormoner och vill så gärna skaffa ungar med min hand och ibland tryter mitt tålamod! Jag tänker inte lägga ägg! Punkt!

 

Och jag kan inte fatta att halva juni gått!!! Vart tar 2018 vägen? Jag tycker första halvan försvunnit i ett galet tempo!

 

Arbetsdagen började med några telefonsamtal, hembesök, lite efterarbete och sen picnic med Monica och Luna på bänken utanför jobbet. 

 

Eftermiddagsbesöket kom inte, men ett annat kom och så fick jag planeringstid med husmor samt en del administration gjord. Halv fyra åkte jag hem till en kollega och var behjälplig vid ett marsvinsbad. Åh vad jag saknar mina marsvin... tur att man kan gosa med andras ❣️

 

För fjärde gången sen jag började i Huddinge församling har jag haft förmånen att få vara med och arrangera en dagsutflykt till Parken Zoo i samarbete med Lions i Huddinge. Det började med en fråga på vårt gemensamma julfirande en Annandag och nu är det typ tradition.

 

Strax före kl 9.00 for vi iväg med en buss förväntansfulla barn och föräldrar. Det tog lite tid att komma fram pga en olycka och vi blev stående en stund utanför Eskilstuna, men så äääntligen efter nästan 2 timmar på bussen kunde vi släppa ut hela gänget för en fantastisk dag på zoo och nöjesparken. Jag hade sällskap större delen av dagen med en mamma och ett barn, ibland blev vi flera som gick i grupp.

 

Min mormor och morfar var kusiner. Alltså mormors far och morfars mor var syskon, så mycket visste jag. Idag har jag fått veta mer! Nån gång i livet skulle jag vilja ägna lite tid åt släktforskning, men så har det inte blivit än. En av mina systrar däremot släktforskar. För en tid sen blev hon kontaktad av en släktforskare i Västervik som i sin tur blivit kontaktad av en amerikansk kvinna. Turerna kring det ska jag inte gå in på utan summa summarum så fick syrran kontakt med amerikanska släktingar som iallafall jag inte visste fanns. Och de hade redan bokat biljetter till Sverige. 

 

Lagom ös. Igår möte, lunch med kollega och tre besök. Lite administration hanns oxå med. 

 

Idag åkte jag på skolavslutning i Skokloster. Mina vackra flickor, Ängla och Thyra, går på sommarlov nu och det var en jättefin avslutning med mycket sång 🎶🎵🎶🎵🎶

 

 

Två arbetsdagar mellan lediga dagar. Måndagen bjöd på lönesamtal, besök, en hel del administration i form av planering och utvärdering, ringa och fixa sånt som hänt under resedagarna. För första gången på länge hann jag ta både en ordentlig lunchrast samt fikarast på em. Kändes toppen att få surra lite med kollegor. Flera telefonsamtal inkom då folk blivit hänvisade att ringa på måndag då jag stängt av telefonen under resan.

 

Jag smet lite tidigare från jobbet för att hinna åka till Stoff och stil innan jag hämtade hundarna. Jag behövde en bra tygsax och mer kantband till båtgardinerna. Passade på att köpa en låda som jag hoppas ska ha rätt höjd för att hålla ordning på mina knyppelgarner oxå samt så var jag ute efter ett tyg med fjärilar jag sett. Det visade sig att tyget jag förälskat mig i förra gången jag var där var typ vaxduk... men jag hittade ett liknande som jag köpte istället. 

 

Inte nog med att jag har världens bästa jobb, jag har världens bästa fritid oxå. Denna helg har jag fått hänga med alla mina barn och nästan alla barnbarn oxå ❣️

 

I lördags morse hämtade jag Monica och Luna. Först åkte vi en sväng till Jens, sen åkte vi in till stan och åt brunch på Clarion med Bekki och Freedy. Bekki fyllde 25 i fredags och vi hade skramlat till något jag aldrig trodde jag skulle köpa till nåt av mina barn, men hon har önskat sig att hoppa fallskärm i åratal... och efter den fina presenten Janne och jag fick (helikopterflygningen) ville vi ge henne något vi trodde att hon skulle uppskatta...

 

Återigen... en fantastisk Kulturresa, min fjärde i Huddinge, denna gång en reda runt Vättern!

 

Vi lämnade Huddinge vid 8 på morgonen, fikade vid Råbyhed och hade vårt första riktiga stopp i Askersunds Klockargården som påminde om ett micro-Skansen. Där åt vi lunch.

 

Efter art ha deltagit i Kristinakyrkans morgonbön fortsatte vår färd, nu norrut och första anhalt var Gränna. Där tittade vi på polkagristillverkning och handlade sötsaker, sjöng ”en sockerbagare” och for vidare.

 

Vi stannade en stund i centrala Gränna för vi hade gott om tid. De flesta flanerade längs gatan och tittade in i affärerna, men från bussfönstret hann jag se en staty av vår första polkagrisbagare, Amalia Eriksson, så jag gick dit för att ta en selfie, men satt även en stund vid den vackra kyrkan och njöt.

 

Alvastra kloster var nästa stopp. Superspännande historia berättad av en riktigt bra guide! Jag visste inte att Omberg och Vättern är en förkastningsspricka, men nu vet jag det. Det är oxå därför Vättern är en orolig sjö då vågorna inte har någonstans att plana ut. Området runt klostret var sen långt innan klistret byggdes en andlig hotspot och gravfynden är många vilket visar att man gärna ville begravas vid foten av Omberg.

 

I klosterruinerna ligger Ulf Gudmundson begravd. Han var gift med heliga Birgitta och de fick 8 barn. När han dog säger legenden att Birgitta släppte ner sin vigselring i graven och sa att nu när hennes jordiske make var borta skulle hon ägna sitt återstående liv åt Kristis. Och faktiskt har man hittat en guldring vid utgrävningarna av ruinen. Guiden hade en kopia.

 

På vägen mot Vadstena stannade vi till vid Ellen Keys Strand. Vi hade försökt få en visning där men det var fullbokat, men många av oss var nyfikna och gick iallafall ner för slänten för att få se det berömda huset!

 

Sista stoppet blev i Vadstena. Där fick vi ännu en guidad tur kring klosterområdet och Bjälboätten palats som även varit nunnekloster, krigsmanshus och hospital. Nu är det ett museum.

 

Halv tio satt vi på bussen med siktet inställt på von Heidenstam och Övralid. Vilket fantastiskt hus på ett fantastiskt ställe. Utsikten över Vättern tog fullständigt andan ur en!