Mörkret faller...
... över Sanda. En skuttande hare flänger fram och tillbaka och verkar njuta av snöfria vägar att rusa på. Janne och jag har varit in till Strängnäs, fikat på Café George som har den i särklass godaste Latten och handlat på Ostaffären, underbarare affär finns inte! Idag blev det Vitlöks-roulé, Chaumes, Brie, Tryffel-brie och Cambozola...så kex från Ica och räkor! Snart blir det onsdagsmys!!! Strängnäs var fint påsk-dekorerad:
Sanda ser ut att vakna ur en kall vintersömn, några är härute redan, några är oxå bofasta... men en och annan kommer väl inte bli så glad när de kommer ut för sommaren. Denna granne jobbade med sin farstukvist hela sommaren... men hårt arbete räckte inte när den tunga vårsnön rasade ner från taket, man måste bygga för svensk vinter oxå! Trappen står kvar, men hela plasttaket ligger i bitar nedanför...
När vi kom hem var Ragnar smått hysterisk. Han forcerade sig ur buren när jag skulle ge honom en fin björk-gren, sen klängde han på mig bra länge innan han acepterade buren igen. Han minns väl inte "landet" och blev väl rädd när vi lämnade honom så snart, aggorna satt i sin bur på andra sidan rummet och var inte sällskap nog. Nu är han helt lugn igen, Janne och jag småpular och då känner han sig nog hemma när hans flock är här.
Dan efter vi var här sist fick bondens frus vavvor, Chloe och Hugo, en lite valp på 62 gram... Han kallas ännu bara för "Grisen" och idag öppnade han sina ögon. Imorgon ska jag fråga om jag får komma över och titta på honom. Bondens fru skickade bilder på underverket och han är blond som sin mor, med teckning i samma färg som sin far.
Nej, nu ska det bli onsdagsmys!
Sanda ser ut att vakna ur en kall vintersömn, några är härute redan, några är oxå bofasta... men en och annan kommer väl inte bli så glad när de kommer ut för sommaren. Denna granne jobbade med sin farstukvist hela sommaren... men hårt arbete räckte inte när den tunga vårsnön rasade ner från taket, man måste bygga för svensk vinter oxå! Trappen står kvar, men hela plasttaket ligger i bitar nedanför...
När vi kom hem var Ragnar smått hysterisk. Han forcerade sig ur buren när jag skulle ge honom en fin björk-gren, sen klängde han på mig bra länge innan han acepterade buren igen. Han minns väl inte "landet" och blev väl rädd när vi lämnade honom så snart, aggorna satt i sin bur på andra sidan rummet och var inte sällskap nog. Nu är han helt lugn igen, Janne och jag småpular och då känner han sig nog hemma när hans flock är här.
Dan efter vi var här sist fick bondens frus vavvor, Chloe och Hugo, en lite valp på 62 gram... Han kallas ännu bara för "Grisen" och idag öppnade han sina ögon. Imorgon ska jag fråga om jag får komma över och titta på honom. Bondens fru skickade bilder på underverket och han är blond som sin mor, med teckning i samma färg som sin far.
Nej, nu ska det bli onsdagsmys!
Kommentarer
Trackback
