guggelutt

Tãnk att jag fõr bara nágra ár sen nãra pá fõraktade charterturismen. Fõrakta ãr kanske ett starkt ord, men jag kunde inte se mig sjãlv delta i den "pá det sãttet". Jag har blivit mer õdmjuk sen dess. Visserligen ãr jag evinnerligen trõtt pá allt konstruerat och krimskrams, men kan oxá se poãnger med det. Stressade mãnniskor som áker ivãg fõr att fá chans att tõmma hjãrnan med rãtt intetsãgande aktiviteter, vila kroppen och slãppa vardagen. Det ãr vãldigt mycket tyskar och engelsmãn hãr, spanjorer oxá... och ãr det inte ett ãldre par sá ãr det ofta hela familjer med barn samt mor- eller farfõrãldrar med. Man fár tid att umgás helt enkelt.

Sãkert har min egen sjukdomsbild ett finger med i spelet, att slãppa det dãr prestationsinriktade och att bara fá vara... jag menar nánting i stil med att jag verkligen inte máste áka runt och titta pá vattenparker, djurparker, upphaussade naturfenomen, rida kamel, sãnkas i en ubát, áka jeep, cykla õn runt... jag kan gõra det om jag vill, men om vi tar t.ex djurparker och stora akvarier, som ãr det bãsta jag vet, sá MÁSTE jag inte uppleva dem som jag kãnde att jag behõvde fõrut bara fõr att kunna, nãr jag kom hem, lite fõraktfullt sãga att: jag baske inte legat vid poolen fõr det ãr inte min grej. Men idag rãcker det med att ligga vid poolen, hõra alla frãmmande sprák, titta pá fáglarna och trãden runt poolen och njuta av luften och vãrmen. Detta ãr en del av vár kultur som jag inte haft insikt i fõrr, men nu fátt en stor õdmjukhet infõr. 

             

Hm, jag brãnde mig igár, ãr lite rõd hãr och dãr idag... men jag ska ãndá lãgga mig en stund vid poolen med Lukasevangeliet och Janne. Tids nog ãr vardagen hãr igen :O)