guggelutt

 

Igår pratade jag med Janne om Vättersnipan och om det nu var säkert att han ville ha 3,40 meter spets till vardagsrummet på Sanda. Det ville han. Då frågade jag om jag kunde köpa en Christinadyna, knyppeldynornas Rolls Royce. Som ni säkert sett på flera bilder så använder jag rosa handdukar för att stapla pinnarna när de blir för många. Långa vävpartier tar tid att göra om man vill ha dem snygga.

 

 

En Christinadyna har en vridbar platta så man kan använda hela cirkeln innan man måste börja bygga på höjden. Jag har känt att det tar så mycket onödig tid att sitta med dessa handdukar och plocks fram och tillbaka, och ska jag göra en så lång spets så vore det skönt med en lyxigare dyna. Janne samtyckte och idag fick jag hjälp av vår provisoriska butik att ringa huvudbutiken för att kolla om det fanns dynor inne... och det fanns EN som lades undan till mig. På lunchen var jag där och hämtade den. My precious! Den kommer underlätta knypplingen nåt enormt! Köpte oxå 10 rullar lintråd vilket borde räcka och bli över.

 

 

Men än har jag den gamla dynan och ska knyppla klart den sista snutten innan jag bestämmer mig för vad som ska knypplas härnäst. Just nu lutar det åt att jag sätter igång med Vättersnipan så fort jag kan. Det vore kul att komma igång med den innan jag åker hem så det verkligen blir av. Nu har jag pratat så mycket om de 43 båtarna så det vore nästan pinsamt om jag inte hunnit ett bra stycke innan jag kommer ner nästa år. Dessutom har jag fått så mycket uppmuntran och min fröken har t.o.m räknat ut hur mycket jag behöver spola på de 31 paren pinnar åt mig!