Gotlandslogg 3: Ljugarn
Det regnade i morse och mer regn utlovades så vi valde att stanna kvar på Ljugarns camping.
Frukost under markisen i regnet
Men det blev inte så mycket regn som först utlovades. Maken hade gått ut med hundarna på morgonen och jag gick ut en sväng efter frukost.
Huggis eller snok? Den har varken zigzag-mönster eller gula fläckar. Jag gissar på snok 🐍
När de mörka molnen började lätta gick vi långpromenad. Maken ville kika in i en affär vi körde förbi igår, men priserna var ocker för varor som inte var så märkvärdiga, så vi lämnade stället tomhänta.
Vi gick till Coop istället och köpte lite saker vi behövde som bacon, topz och en sax ✂️
Det syns lite dåligt på bilden men det står att "Här kan du Coop-la av"
Valnöt!
Vindruvor 🍇
När vi kom tillbaka fikade vi och sen provade vi poolen. Solen visade sig så det kändes som rätt läge att bada. I Östersjön visade tempen på 12 grader och poolen på 26 grader så valet var lätt 💦 Dessutom var vi ensamma… ett tag iallafall 😄
Så började det regna igen och vi kröp in i husbilen. Jag satt och stickade en stund 🧶
Innan middan gick vi en promenad till fiskebodarna i Vitvär.
Efter middan satt jag och stickade, vi gick en promenad längs Strandvägen mot Ljugarn. Innan sistanaden hade jag stickat klart mina sockor 🧦
"Kerstins knyppelsockor". Mönstret finns att köpa på Spetsmuseet i Vadstena 🧦
Under hela dagen har vi haft sällskap av några rabbis. Rabbis är egentligen en europeisk kanin som inplanterades på Gotland för drygt 100 år sen och namnet rabbi kommer från engelskans rabbit. Den förökade sig enormt och är periodvis ett skadedjur,
i synnerhet när de blir för många. Kaninpesten är en återkommande och mycket smittsam sjukdom som tar död på mängder av kaniner när den slår till. Kaninpesten, eller myxomatos, infördes medvetet till Gotland i mitten av 1900-talet för
att få ner antalet rabbis.
Att det är ett skadedjur är väl inte så mycket att diskutera om, men när man ser denna småväxta lilla kanin vill man bara plocka med sig dem hem. I Vamlingbo och på Södra Hällarna ser man dem sällan för de är så otroligt skygga, man ser mest spåren efter
dem, men här på campingen har vi räknat till fem stycken som knappt bryr sig att människor kommer dem nära. Hundar är de betydligt mer vaksamma mot.
Nej, igår låg jag och läste alla bloggar från vi var här för första gången för 11 år sen. Ikväll ska jag bara somna 💤
🌴 Godnatt världen 👣
Otroligt att det blev så många steg idag 👣
Kommentarer
Trackback
