Tiden…

… detta relativa begrepp! Det känns som jag varit borta mycket längre än den vecka som gått i verkligheten. Så mycket fantastiskt jag fått uppleva! Jag kan inte återge det, helt enkelt. Hur förklarar man känslan av att smyga sig ner för en brant trappa för att kissa mitt i natten och mötas av en orange horisont och vågornas skvalp… 

(null)

… för att tre timmar senare göra om samma procedur och mötas av solen och sillgrisslornas kärlekstjatter?

(null)

Hur ska man då kunna beskriva en hel dag i något som blev mitt paradis? Jag delade rum med tre okända kvinnor, klapperstenen var urjobbig att gå i, värken var för j-lig mellan varven, myggen har bitit mig över hela underbenen men ändå har jag inte kunnat sluta att bara vara lycklig. Glädjen över nya bekantskaper, lärdomar, perspektiv och att jag faktiskt klarar mer än jag tror är förunderligt stärkande 🥰 Jag förstod inte hur mycket jag behövde komma ifrån min vardag förrän jag fick detta. Jag hoppas att lyckopirret i mitt bröst kommer att pirra på ett tag. 

Jag hoppade över fågelskådningen imorse för de skulle börja i Norderhamn, men jag hörde från sängen kl 6.30 att de började utanför vårt boende. Det var skönt att ligga kvar en stund och sen gå upp och packa, dra ur lakanen och bära ner grejerna. Jag gick ut på bryggan och fick en halvtimme i en magisk kärleksbubbla som jag hoppas kommer expandera i mitt bröst 🫧🫧🫧🫧🫧🫧🫧

(null)
(null)
Tordmule 

(null)
Nyfikna sillgrisslor 

(null)
(null)
Ejder

Kvart i åtta tömdes insektsfällan och natten gav fin fångst men jag visar bara ett par stycken. Hann inte anteckna alla namn.

(null)

(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)
Lycka i en Ligustersvärmare och grisslornas tjatter

En av mina rara kursare drog mitt bagage till hamnen så jag kunde bara glida in på frukost kvart över åtta. Halv 11 gick båten och tiden däremellan satt jag mest och bara tittade ut över havet, smälte intryck.

(null)
(null)

När vi lämnade bryggan hoppade fyra av personalen i vattnet. En i deras gäng "klev av" och skulle tydligen till Panama, och när nån "kliver av" är det tradition att hoppa i och vinka från vattnet. Överhuvudtaget verkade hela arbetsgemenskapen på ön, från boendevärdarna till forskningsstationen ha en fantastisk gemenskap. Deras arbetsglädje och sammanhållning fick mig att se tillbaka på mitt eget liv… hur hade det blivit om jag inte fått barn så tidigt utan kommit iväg som biståndsarbetare vilket min plan var som 19-åring. Vem vet 🤷‍♀️ Jag ångrar ingenting, men tänker ibland att livet hade kunnat ta en annan väg.

(null)  
(null)
Hejdå Stora Karlsö 👋 

(null)
Tack alla härliga kursare och kursledare! Foto: Jim Sundberg GotlandNature

Medan det packades i bilar och folk skjutsades från färjan upp till bussen i Klintehamn satt jag kvar med mitt och kursledarens bagage i hamnen. Sen hämtade han mig och packningen och så åkte vi hem till honom via Drak-Johan. Vår geting hemma har blåst sönder och ersätts nu av en trollslända 🐝 

(null)

Vi togs emot av kursledarens fru och vänner som bor över där. Vi fikade, åt varmkorv, pratade och tömde insektsfällor. Säger bara WOW 😮 

(null)
(null)
Vid fara fäller Videsvärmaren ut sina undervingar för att se läskig ut  med sina stora ögon 👀 

(null)
(null)
Den mindre snabelsvärmaren är ju så otroligt söt ☺️ 

(null)
(null)

Den vita tigerspinnaren blev en blixtförälskade 😍 Hur söt får man vara?

(null)
(null)
Större gaffelsvans som är så himla söt att han måste se ut som en klo när fara hotar  🦅 Bakkroppen ser lite ut som en getings med gula ränder. Syns lite otydligt på nedre bilden 🐝 

(null)
En Tallsvärmare har tappat ena antennen

(null)
(null)
Videsvärmare och större gaffelsvans 

(null)Ligustersvärmare ⤴️ ⤵️

(null)
Tusen tack för en fantastisk vecka Håkan

Strax före kl tre blev jag skjutsad till färjan som gick fyra. Hela överfarten satt jag och tänkte, tittade på bilder och började skriva blogg. Jag längtade förvisso hem, men ville samtidigt stanna kvar i min lyckobubbla. Vad kan jag göra… eller inte göra… för att få behålla lite av känslan av ro?

(null)

Make och hundar hämtade mig i Nynäshamn. De fick vänta en god stund på mig. Jag satt i försalongen på däck 8 och började gå mot utgången på plan 7 när kön på plan 8 försvann nerför trappen. Mina ben klarar inte att stå, och att stå och köa innan båten ens lagt till finner jag bara vansinnigt. När jag sen som siste man kom ner till bagagebandet började hjärtat slå fortare. Mängder av människor i en varm syrefattig lokal där det stod tredubbla led arslen framför bandet varav två led stod innanför den gula markeringen. Det betyder att de som står bakom inte har en chans att få tag i sina väskor. Jag tycker folk på flygplatser är jobbiga vid bagageband, men 1500 passagerare (jaja, en hel del av dem åkte väl bil) och ett sånt kort band var ju bäddat för kaos. Jag hittade en bänk, ringde maken och förklarade läget och satt och tänkte på min inre fridfulla bubbla, fylld av solnedgång, sillgrisslor och nattflyn och att inte låta dessa galenskaper komma in i min inre frid. Bandet stannande och folk skrek, bandet startade och folk klappade händerna, jag stirrade i taket och tänkte på ärtsångare och getväppling…

(null)30 minuter efter båten lagt till började leden tunnas ut något

Men så fick jag syn på min väska mellan benen på folket, fick oanade krafter och haltade målmedvetet fram mot en springa på andra sidan pelaren och vräkte några unga pojkar åt sidan, tog min väska och haltade tillbaka 🧳 De hade lämnat en korridor i det nu kraftigt uttunnade folkhavet och stirrade klentroget efter mig, förmodligen i rena chocken av den galna kärringen som plöjde fram med vansinne i blick. Jag kan inte rå för det. Människors irrationella beteende gör mig tokig! När jag kom ut vittnade maken om detsamma. Folk hade ställt sig på bussarnas platser, på utsidan av bussarna, på trottoaren… "jamen jag ska bara hämta…" Jamen, om du står i vägen kommer ingen fram eller tillbaka! Hur dum är det tillåtet att vara? Över 1500 pers !!! Stön 😳

Nåväl, en timme efter att båten lagt till var vi på väg. Ingen av oss hade ätit middag och klockan började närma sig åtta. Vi åkte till Max i Strängnäs och köpte oss varsin hamburgare 🍔 Jag skippade att köpa nåt på båten för det var folk överallt. Jag var så glad åt min köpta sittplats, i synnerhet när jag hörde två äldre par dividera med en båtvärd att de minsann hade hört att man fick sitta var man ville❗️

Vi åt middag kvart över nio, men nu är hundarna rastade, alla myggnätade fönster öppna och alla inomhus hittade mygg avlivade 🦟 

🕊️🐛 Godnatt världen 🌸🦋







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0