Lever ännu på helgen...
... det blir ju lätt så där när man mår sopigt... att det bara är det man gnäller över. Men det var verkligen en toppenhelg. Vänner från ungdomstiden *suckar längtansfullt*, vi har så mycket att prata om, kul diskussioner, fick en chans att lära ut det jag kan om Frivoliteter och kan nu hoppas på en "frivol" kompis på södra sidan stan. Pratade om att kanske uppta jul-pysselkvällar som jag anordnade inför en jul för kanske 10 år sen. Då hade vi jättekul (tyckte iaf jag) och målade krukor och ramar, gjorde örhängen, broderade... alla kom med sitt liksom, och lärde ut till oss andra, lite olika människor varje gång beroende på vad man hade för sig. Men först måste jag väl bli av med lite symptom och skit...
Nå, en dusch kanske? Om en timme ska min son hämta mig för att köra mig till psykoterapeuten. Det är lika bra att kämpa på i alla ändar. Vissa dagar vill jag bara ge upp för jag känner mig så besegrad, andra dagar har jag kämparglöd igen. Vad som än händer så kan jag inte säga annat än att det jag går igenom är oerhört lärorikt. En sak kan jag iaf upplysa om, och det är att vara wacko samt svedavärkochbrännkärring och tröskas genom våra vårdsystem är en mycket arbetsam tillvaro. Som jag sa till provtagningssköterskan idag: att jag skulle kunna ge min högra arm för att få må så bra som jag gjorde för 10 år sen!




Nå, en dusch kanske? Om en timme ska min son hämta mig för att köra mig till psykoterapeuten. Det är lika bra att kämpa på i alla ändar. Vissa dagar vill jag bara ge upp för jag känner mig så besegrad, andra dagar har jag kämparglöd igen. Vad som än händer så kan jag inte säga annat än att det jag går igenom är oerhört lärorikt. En sak kan jag iaf upplysa om, och det är att vara wacko samt svedavärkochbrännkärring och tröskas genom våra vårdsystem är en mycket arbetsam tillvaro. Som jag sa till provtagningssköterskan idag: att jag skulle kunna ge min högra arm för att få må så bra som jag gjorde för 10 år sen!




Kommentarer
Trackback