guggelutt

Jag är så fascinerad så det finns inte! Sällan har jag upplevt ett sådant "mirakel"... det kan jämföras med känslan av ett huvudvärkspiller som avlägsnar huvudvärken. Igår var jag tvungnen att gå in på hälsokost och berätta om vad blåbärspillren gjorde med min syn! Vad jag inte sa, men som jag oxå märker, är att den tagit bort värken i mina ben. Det är ju en hel del antioxidanter i de där pillren så jag skyller effekten på det.... och fortsätter vara lycklig över min återerövrade syn. Jag var ju t.o.m hos ögonspecialist i höstas, de hittade tackochlov inga fel. Nu får vi hoppas att effekten håller i sig.

                                                       

Dagen började med kontraktsmöte i Farsta, sen hann jag med lite i den växande högen administration innan jag åt lunchlåda och åkte på terapi. På vägen från t-banan gick jag in på hälsokost och berättade för dem om den märkbara, snabba effekten och frågade skämtsamt om de hade nåt lika effektivt piller mot övervikt. De förundrades liksom jag över den snabba blåbärseffekten, fick oxå bra råd om LCHF och hur jag kan jobba med ämnesomsättningen. Inga bantningspreparat för mig som har hypothyreos, men det visste jag, frågan var ett skämt... men jag fick bra råd tack vare att de inte fattade min humor.

Lite mer admin, brev och affischer... sen hämtade jag Bamse. När vi skulle gå från garaget började han spy galla. Jag ringde dagis och det hade han gjort där oxå, men sen ätit, så de ringde inte till mig för de trodde det var nåt tillfälligt. Han fick ris och kokt fisk, åt bara fisken, han orkade inte gå nån lång kvällspromenad. Nu när morgonen kom trodde jag har var bra igen för han hade inte gjort något på golvet och verkade okej. Men på morgonrundan både kräktes han och hade diarré. Jag hade tänkt gå en affischrunda, men efter att han åsamkat sig själv gulrandiga bakben så gick jag hem igen. Två affischer hann jag sätta upp iaf.

          
                              

Visst lyser de fint i grådasket!

Hemmavid fick jag duscha lilla Vov. Sen satte jag mig med uppsatsen jag ska opponera på på måndag på slutseminariet. Den är svår, den upprör mig och gör mig uppgiven omvartannat. Den handlar om vitsen med diakonatet... Den är bra, men jag känner att jag tycker för mycket, jag blir arg på okunskapen inom kyrkan och att man tagit över vigningen av diakoner från moderhusen om man inte vet vad man ska ha diakonerna till. Men så ser ju kunskapen och ambitionen så olika ut om man jämför nationell nivå med gräsrotsnivån, men det finns oxå stora skillnader mellan församlingar. Jag har personligen bara goda erfarenheter, men denna uppsats visar på att det finns en annan verklighet vid sidan av min.

Bamse ville inte äta, inte dricka, inte sitta i knät utan bara titta på mig och hålla sig tätt till mina ben medan han skakar och skakar. Jag messade dagisfröken som ville jag skulle inga djursjukhuset och det gjorde jag. Skonkost, lite och ofta, se till att han dricker. Om allmäntillståndet blir sämre ska jag höra av mig igen.

                       
                        Han sov en stund i sin sacosäck som vi hittat på Blocket

Nu ska jag gå ut en kortis med Bamse, ta en dusch och se om jag kan hjälpa Janne. Han håller på med middagsmat. Linnéa med familj samt Jens och Sandra kommer över på middag, Bekki och Tim är hemma så det blir familjemiddag. Bella med familj var här för två veckor sen... så sen får vi planera nåt för Monica och Arto... eller så bjuder vi hem oss till Monica som flyttat tillbaka till sin lägenhet i Kista så kan vi göra inflyttningsmiddag på plats där. Har inte varit där sen hon flyttade ut för snart fyra år sen när hon flyttade till Oslo.

På återhörande!