guggelutt

Min plan var att vara ledig söndag och måndag för att sedan köra hårt igen. Men vuxenpoäng till mig! Blödningen efter StillaQ som oxå gjorde att jag missade Änglas femårskalas fick mig att stanna upp... samt --> denna artikel <-- Krasst är det ju så att när man är sjuk så säger alla att man ska sköta om sig. Jag ringde till avdelningen och de ville att jag skulle avvakta... Avvaktat har jag gjort i åratal och att avvakta gör en inte frisk. Så, vad göra? Jag har valt att stanna hemma två dagar till och sköta om mig. För det kan jag (och vem som helst) slå sig i backen på att om jag får ett ordentligt bakslag i läkningen så kommer jag få höra vad jag borde ha gjort så det är lika bra att ta ansvar för sig själv på en gång och sluta vara duktig flicka, om jag sen sviker jobbet så får det vara så. Ingen tackar mig för att jag jobbar ihjäl mig. När jag låg hemma i 1,5 år och lite till efter att ha försökt leva och jobba som vanligt efter att ha fått diagnosen struma så var det få som brydde sig. --> Här kan man läsa lite om det <-- Jag tänker inte gå på det där igen: att om jag jobbar till jag stupar så blir jag hyllad som hjälte. Livet fungerar inte så. Man äter eller äts... och jag vill inte längre delta i tävlingen... så där ja, nu har jag försvarat mig ;O)

 

 

 

På måndagen pysslade jag och gjorde det som föll mig in. Jag rensade och förvällde svampen vi fått av grannen, fixade med blommorna och tvätten samt latade mig i soffan. Blue Moon och Ragnar höll mig sällskap. Messade återbud till ikonmålningen och ägnade kvällen åt Janne, TVn och handledsvärmaren. Hade en hel del sms-kontakt med Monica som blivit riktigt sjuk på  Mallorca - smekmånaden. Till slut tillkallade de läkare som konstaterade att hon har bronkit, det blev pecicillin och hostmedicin. La mig nio, Janne tog ut Bamse själv.