Höstdagjämningen
Idag blir natten lika lång som dagen... och imorgon är natten längre än dagen. 3 månader till det vänder igen.
Inatt har jag sovit 12 timmar. Janne tog ut Bamse igårkväll och Jens tog ut Bamse inatt när han gnällde vid 2-tiden. Vid 6 fick han komma ner i min säng och vid halv 8 kom Janne hem från nattpasset. Frånsett att jag vaknat till när ungar och make kommit hem så har jag sovit nonstop från strax efter kl 23.00 igår till 11.00 imorse. Gick upp och fixade frukost åt mig och djuren, sen kom Bamse hasande... vi kom ut på morgonpromenad först halv12.
Jens var nyfiken på nya bilen så han var upp och kollade den i garaget, sen skjutsade han Bekki till Älvsjö station och sen dess är båda försvunna. Bekki ska sova hos Linnéa och Jens hade fått flera middagsinbjudningar så jag vet inte vart han tar vägen inatt.
Själv har jag ägnat dagen åt vila och knyppling. Gårdagen slet hårt på kroppen och nu börjar jag bekymra mig om huruvida jag kommer orka jobba heltid från onsdag. Nå, den dagen den sorgen, jag har ännu några dagar kvar att vila på.
Nu har jag varit ut med Bamse, ätit middag i min ensamhet (Janne har åkt till ännu ett nattpass) och vilat en stund. Ska knyppla en stund till innan jag lägger mig. Tidigt. Tror jag.
Kommentarer
Trackback