...och där nånstans gick luften ur

Att skriva blogg är bra. I alla fall för mig. En gång när jag pratade med en alkohol-terapeut sa han plötsligt att "nu förstår jag uttrycket human doing fullt ut". Han berättade om en kurs han gått i USA där de skiljt på "human beeings" och "human doings". Det är ofta "the doers" som hamnar i alkohol- eller drogproblem och det kanske man inte kan tro. Det är faktiskt så att de flesta alkoholister märker vi inte av. De sköter sina jobb och sina familjer, de dricker i "medicinskt syfte" för att kunna sova, varva ner, hantera vardagen, minska stress osv. Dessa "osynliga" alkoholister tål ofta rätt stora mängder utan att det märks på dem och de dricker sällan några mängder när de är på fest. Terapeuten tyckte att jag var sinnebilden för en "human doing", och javisst, jag tangerar att vara en workoholic, i alla fall i perioder, för jag hatar att ha långtråkigt. Jag älskar att ha fullt upp. Bloggen är min dagbok och här kan jag gå tillbaka och se vad jag egentligen har för mig när jag liksom glömmer bort VARFÖR jag är trött ibland. Jag FÅR vara trött ibland. Inte ens jag blir yngre med åren!
 
 
I fredags var jag riktigt trött. Veckan var intensiv, både känslomässigt och arbetsmässigt... och fritidsmässigt också för den delen. Lördagen var ingången till att slappna av. Igår tog jag det lugnt. Janne och jag gick långpromenad med Bamse och jag jobbade klart med det jag inte gjorde i fredags. Så berättade Janne om älgkon som han och Bamse nästan promenerat in med när de gick en sen eftermiddagspromenad. Hennes kalv sköts under älgjakten i veckan och nu är hon inne och irrar i stugområdet. Kanske letar hon fortfarande efter sin unge? Där gick mina tankar igång igen, tankarna på död och våld och allt hat som florerar i Sverige just nu. Jag har svårt att ta in det. Människor flyr för sina liv... och människor som beter sig värre än djur, för det finns inga djur som mördar den egna rasen på samma sätt som människan gör. Och så möts de av dessa galna svenskar som om det vore flyktingarna som är problemet! Och imorse läste jag om flyktingar som köper flytvästar när de ska ta sig över Medelhavet, och så är flytvästarna fyllda med papper. Om man nu hittar levande och döda människor på Medelhavet, vad döljer sig inte då under dess yta? Alltså, hur ska man orka med all ondska?
 
Jag vaknade strax efter midnatt och reds därefter av maran långt in på morgonen. Klimakteriesvetten forsade. Halv sex bestämde jag mig för att ta ledigt idag. Jag ska jobba hela lördagen så en ledig måndag tyckte jag att jag kunde kosta på mig i mitt dödströtta tillstånd. Jag messade hunddagis och slumrade till, sen ringde jag jobbet och bokade om hembesöket jag skulle på i em.
 
 
Dagen har jag tillbringat i glaspaviljongen med grabbarna gloendes mot fågelbordet och skogen, samt liggandes på sängen med Bamse. Han har också varit trött idag. Ragnar också för han har mest suttit i buren och hängt med huvudet. Men nu ska jag åka och knyppla en stund. Skingra tankarna. Och förhoppningsvis sova jättegott sen!
 
Hösten är här

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0