guggelutt

Nej, det är inte så lätt att välta omkull mig, men det betyder inte att jag inte känner. Sen ett par veckor tillbaka lider jag av stor trötthet som nu ibland övergår i ångest. Inget jag räds över, bara konstaterar.

 

Det är inte första gången i mitt liv och med största sannolikhet inte den sista heller. Det är nyttigt att gå igenom dessa perioder, men inte desto mindre jobbigt. Delvis kan det hänga ihop med att två av mina konfidenter gått bort i cancer helt nyligen och de har byggt bo i mitt huvud. Flyktingströmmarna i vår närhet är en annan faktor. Jag så glad att jag har mitt jobb och där flyter det på i ett bra tempo nu. Om ett par veckor har jag fått tid att kolla sköldkörtel innan läkarbesöket i oktober.

 

I förrgår var jag hos tandhygienisten och sen hembesök på eftermiddagen, igår jobbade jag hemma och hade tid hos dietisten på morgonen. I övrigt har dagarna bestått i administration såsom uppföljning och planering. Sånggudstjänsten som jag ska ha om 1,5 vecka växer fram. Just ni skriver jag om tre färgstarka kvinnor: Karin Boye och Lina Sandell Berg ska få vara huvudfiguranterna i två sång-gudstjänster jag ska ha i höst och så ska jag skriva en liten krönika till föreningen Knyppelpinnarnas tidning Stadkanten om Ulla Fagerlin som är välkänd i knypplingskretsar för sina mönster. Hon skapade bland annat föreningens logga och var vår hedersmedlem. Hon avled i augusti, 95 år gammal.

 

Vikings säsong 3 är mitt sällskap på kvällarna. En underton i hela säsongen är den allt starkare motsättningen mellan kristendom och asar kontra de som försöker hålla ihop trots olikheter i religion. Känns det igen?

 

Nu ska jag fortsätta med det jag inte hann igår...